Eyvind Johnson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eyvind Johnson Nobelpristagare
Eyvind Johnson(Foto: Jan de Meyere, ca 1925-1941)
Eyvind Johnson
(Foto: Jan de Meyere, ca 1925-1941)
Född 29 juli 1900
Svartbjörnsbyn
Död 25 augusti 1976 (76 år)
Yrke Författare
Nationalitet Svensk
Verksam 1924-1976

Olof Edvin "Eyvind" Verner Johnson,[1] född 29 juli 1900 i Svartbjörnsbyn i Överluleå församling, död 25 augusti 1976 i Stockholm, var en svensk författare och översättare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson samt var ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 11) 1957-1976.

Innehåll

Biografi [redigera]

Eyvind Johnson kom från små förhållanden och växte upp som fosterbarn i Norrbotten. Eyvind flyttade år 1913, vid tolv års ålder, med fosterföräldrarna till Hedberget/Näsberg några kilometer söder om Murjek, var fosterfadern fått arbete vid Näsbergs stenbrott.

Som 14-åring lämnade han hemmet och livnärde sig genom att bland annat arbeta som biografvaktmästare, flottare och sågverksarbetare. 1919 kom han till Stockholm som socialistisk agitator och medlem i Ungsocialisterna och i LS av SAC. Där skrev han för vänstertidningar såsom Brand, Syndikalisten och Arbetaren.[2] Därefter for han till Paris och Berlin för studier. Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna. Av de svenska proletärförfattarna i sin generation kom han att bli den som på det mest självklara sättet tog åt sig de moderna strömningarna inom litteraturen. Inspirerad av Marcel Proust, James Joyce och William Faulkner introducerade han begrepp som "inre monolog" och "medvetandeström" i svensk litteratur.

Johnsons stora genombrott blev Romanen om Olof, en delvis självbiografisk romansvit i fyra delar. Romanen skildrar hur det var att växa upp som ung man i Norrland under 1910-talet. Johnson växte själv upp i Björkelund utanför Boden i Norrbottens län där hans barndomshem finns bevarat. De erfarenheter och miljöer som beskrivs i romansviten var nya för litteraturen vid denna tid, men serien utgör också hans så långt mest konsekventa försök med inre monolog; nästan allt i handlingen beskrivs inifrån Olofs medvetande vid den tid då det äger rum. Jan Troell har filmatiserat verket under titeln Här har du ditt liv.

Under andra världskriget var Eyvind Johnson åren 1942-1945 redaktör för den norska motståndstidningen Håndslag, och även en aktiv skribent för Samfundet Nordens Frihets tidskrift.[3] Johnsons starka engagemang mot nazismen avspeglar sig i Nattövning (1938) där svenska nazister figurerar, liksom i de tre romanerna om Krilon, där världspolitiken skildras i allegorisk form, med karaktärer inspirerade från Nordens Frihet[3]. Under kriget engagerade sig Johnson även i finska vinterkriget och tog stark ställning mot kommunismen i Sovjet och Östeuropa, vilket skulle få stor betydelse för hans författarskap efter kriget. I ett vårtal till studenterna 1951 kritiserade han de svenska kommunisterna och den så kallade tredje ståndpunkten.

1946 utgav han romanen Strändernas svall, där han återberättar historien om hur Odysseus återvänder hem efter trojanska kriget. Också romanen Drömmar om rosor och eld visade på Johnsons engagemang för äldre historia. Boken beskriver kättarprocesser i Frankrike under Richelieus tid, men kan också läsas som en allegori över skådeprocesserna i Sovjetunionen. I romanen Hans nådes tid (1960) går Johnson tillbaka till Karl den stores epok.

Johnson var också översättare. Han översatte bland annat olika texter av Jean-Paul Sartre, liksom Jules Vernes romaner Kapten Grants barn och Jorden runt på 80 dagar.

Johnson är begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4][5]

Familj [redigera]

Eyvind Johnson fick ursprungligen förnamnen Olof Edvin Verner[6]. Eyvind är ett senare tillägg. Hans föräldrar var stenarbetaren Olof Petter Jonsson, född 1851, och Cevia (Sevia), född Gustafsdotter 1866. Han härstammade från Värmland på fädernet och från Blekinge på mödernet.[7][8]

Johnson gifte sig första gången 1927 med Aase Christoffersen (1900-1938), dotter till tryckeriföreståndaren Conrad Christoffersen och Anna-Maria, född Moe. Barn: fotografen Tore Johnson. Sitt andra äktenskap ingick han 1940[9] med översättaren Cilla Johnson, född Frankenhaeuser (1911-2002),[10][11] dotter till arkitekten Carl Frankenhaeuser och Hanna, född Åström. Barn: Maria, född 1944 och Carl-Anders, född 1946.[1][12][13][14]

Författarskap [redigera]

Eyvind Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna. De följande romanerna Timans och rättfärdigheten (1925) och Stad i mörker (1927) är småstadsskildringar i norrländsk miljö. Den senare romanen skrevs i Paris där Eyvind Johnson vistades i fem år. Upplevelserna av kringirrande och svält i storstaden ligger till grund för romanen Stad i ljus (1928) som först utgavs i fransk översättning 1927 under titeln Lettre recommendé. Minnas (1928) är ännu en småstadsroman. Johnson skrev den ursprungligen som ett mer storslaget verk som utspelar sig på två berättarplan, ett realistiskt och ett i himmelriket. De senare kapitlen ströks dock redan innan boken skickades till förlaget som sedan krävde ytterligare nedkortningar. Den fullständiga versionen utgavs inte förrän 1998 som Herr Clerk vår mästare. Inflytande från fransk litteratur, främst Proust, och James Joyce var påtagligt i det tidiga författarskapet, framför allt i Kommentar till ett stjärnfall (1929) som blev Johnsons genombrott hos kritiken. Med romanen introducerade han inre monolog i svensk litteratur.

Efter återkomsten till Sverige skedde en omorientering i författarskapet. Avsked till Hamlet (1930) var avsedd som ett avskedstagande från den Hamlet-problematik, det ifrågasättande och skeptiska grubblet över tillvaron, som präglat hans författarskap. I den experimentella Bobinack (1932) uttrycks en radikal kulturkritik medan Regn i gryningen (1933) anknyter till primitivismen. Ingen av dessa vägar ledde dock vidare. Den verkliga förnyelsen skedde i stället när Johnson återvände till och började skildra sin uppväxtmiljö. Romanen om Olof, bestående av de fyra romanerna Nu var det 1914 (1934), Här har du ditt liv! (1935), Se dig inte om! (1936) och Slutspel i ungdomen (1937), blev Johnsons definitiva genombrott och betraktas som ett av hans främsta verk. Romanerna byggde på egna erfarenheter från ungdomen och är skrivna i en nyskapande berättarstil med inre monologer.

Eyvind Johnson såg tidigt hotet från den den framväxande nazismen och fascismen under 1930-talet vilket präglade hans fortsatta författarskap. Nattövning (1938) belyser nazismens inbrytning i Sverige medan Soldatens återkomst (1940) rymmer intryck från finska vinterkriget. Kulmen för denna fas i Johnsons författarskap nåddes med den väldiga romantrilogin Grupp Krilon (1941), Krilons resa (1942) och Krilon själv (1943) som i allegorisk form skildrar händelserna under andra världskriget.

Efter kriget följde en rad romaner där Johnson blickade tillbaka i historien. Den första av dem var Strändernas svall (1946), inspirerad av Odysséen. Liksom Drömmar om rosor och eld (1949), som skildrar en häxprocess i Frankrike på 1600-talet, och senare verk rymmer dessa romaner allegoriska paralleller till samtiden. Sättet att spegla olika tider i varandra och laborera med olika tidsplan präglar romaner som Molnen över Metapontion (1957) och Livsdagen lång (1964). Däremellan utgavs Hans nådes tid (1960) som utspelar sig under Karl den stores tid och betraktas som en av höjdpunkterna i Eyvind Johnsons författarskap.

Ännu en roman som sammanflätar berättelser från det förflutna med samtiden är Några steg mot tystnaden (1973), vilken kom att bli Eyvind Johnsons sista.

Nobelpriset [redigera]

1974 tilldelades Eyvind Johnson Nobelpriset i litteratur med motiveringen "För en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst". Vid prisutdelningen framhävde Karl Ragnar Gierow i sitt tal att Johnson och Martinson var "representativa för det uppbåd av proletärförfattare eller arbetardiktare, som på bred front bröt in i vår litteratur inte för att härja och plundra utan för att berika den med sina förmögenheter". Prisutnämningen kritiserades hårt från flera håll. Främst för att Svenska Akademien hade utsett två av sina egna ledamöter till pristagare, men några var även kritiska till Johnsons och Martinsons författarskap och menade att de hade sin storhetstid långt bakom sig.[15]

Bibliografi [redigera]

Romaner [redigera]

  1. Nu var det 1914 (1934)
  2. Här har du ditt liv! (1935)
  3. Se dig inte om! (1936)
  4. Slutspel i ungdomen (1937)
  1. Grupp Krilon (1941)
  2. Krilons resa (1942)
  3. Krilon själv (1943)

Novellsamlingar [redigera]

Reseskildringar och dagböcker [redigera]

Bibliografi [redigera]

  • Mattsson, Per-Olof (2000). Eyvind Johnson: bibliografi. Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis, 0346-7465 ; 36 Eyvind Johnson-sällskapets årsbok, 1401-1352 ; 2000. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 3127442. ISBN 91-554-4821-6 (korr.) 

Priser och utmärkelser [redigera]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  • Lindberger, Örjan (1999). Berättaren Eyvind Johnson: en kort vägledning. Stockholm: Eyvind Johnson-sällsk.. Libris 7454060. ISBN 91-630-8447-3 
  • Lindberger, Örjan (1990). Människan i tiden: Eyvind Johnsons liv och författarskap 1938-1976. Stockholm: Bonnier. Libris 7147934. ISBN 91-0-047904-7 (inb.) 

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  2. ^ [1]
  3. ^ [a b] Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758 
  4. ^ Begravda i Sverige, CD, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
  5. ^ Gravsatt 1976 09 16 i minneslunden
  6. ^ SCB:s utdrag ur Överluleå församlings födelsebok (avläst via www.svar.ra.se)
  7. ^ Överluleå församlingsbok A IIa:1b, s. 872 (avläst via www.svar.ra.se);
  8. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1971, red. Eva Löwgren, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1970 s. 486
  9. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, CD, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
  10. ^ http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Cilla_Johnson
  11. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  12. ^ Vem är vem : Stor-Stockholm, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1962 s. 657
  13. ^ www.ratsit.se, sökning 2009-08-03
  14. ^ Bodens kommun : Eyvind Johnson
  15. ^ Lindberger, Örjan (1990). Människan i tiden: Eyvind Johnsons liv och författarskap 1938-1976. Stockholm: Bonnier. Sid. 445-447. ISBN 91-0-047904-7 

Vidare läsning [redigera]

  • Johnson Eyvind, red (2000). Artes: tidskrift för litteratur, konst och musik. Årg. 26(2000):4, Eyvind Johnson 100 år. Stockholm: Natur och kultur. Libris 3678457 
  • Bäckman, Stig (1975). Den tidlösa historien: en studie i tre romaner av Eyvind Johnson = [Timeless history] : [a study of three historical novels by Eyvind Johnson]. Stockholm: Aldus. Libris 7144781. ISBN 91-0-040443-8 
  • Jansson, Bo G. (1990). Självironi, självbespegling och självreflexion: den metafiktiva tendensen i Eyvind Johnsons diktning = [Self-irony, self-contemplation, and self-reflection] : [the metafictive tendency in the literary works of Eyvind Johnson]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 27. ISSN 0346-7856. Uppsala: Univ.. Libris 7402733. ISBN 91-506-0822-3 
  • Johnson, Eyvind; Leif-Lundgren Åke, Linné Bert (1999). Upplevelse av Norrbotten: en bok till 100-årsminnet av Eyvind Johnsons födelse. [Eyvind Johnson-sällskapets årsbok.] ISSN 1401-1352; [1999]. Boden: Kantele. Libris 7454061. ISBN 91-630-8448-1 (inb.) 
  • Kårsnäs, Mona (1984). Eyvind Johnson och djävulen: människans andra jag och den politiska ondskan: Studier kring ett motivkomplex i Eyvind Johnsons romankonst = [Eyvind Johnson and the devil], [man's other self and political evil], [studies of a complex of motives in Eyvind Johnson's novels]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 20. ISSN 0346-7856. Uppsala: Univ.. Libris 7402519. ISBN 91-506-0564-X 
  • Lagerberg, Hans (2003). Ivar och Eyvind: en bok om relationen mellan Sveriges två största arbetarförfattare. [Årsbok / Arbetarnas kulturhistoriska sällskap], 1400-3392 ; [2003]. Stockholm: Ordfront. Libris 8875623. ISBN 91-7324-958-0 (inb.) 
  • Lindberger, Örjan (1999). Berättaren Eyvind Johnson: en kort vägledning. Stockholm: Eyvind Johnson-sällsk.. Libris 7454060. ISBN 91-630-8447-3 
  • Lindberger, Örjan (2001). Medeltid – tidsspegel: om Hans nådes tid. Runica et Mediævalia. Lectiones, 1650-8998 ; 1. Stockholm: Sällsk. Runica et Mediævalia. Libris 9034810. ISBN 91-88568-12-1 
  • Lindberger, Örjan (1990). Människan i tiden: Eyvind Johnsons liv och författarskap 1938-1976. Stockholm: Bonnier. Libris 7147934. ISBN 91-0-047904-7 (inb.) 
  • Lundholm, Kjell (2000). Eyvind Johnson och Norrbotten. [Tierp]: Eyvind Johnson-sällsk.. Libris 7454716. ISBN 91-630-9499-1 
  • Mazzarella, Merete (1981). Myt och verklighet: Berättandets problem i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall. Diss. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 497. ISSN 0039-6842. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 951-9017-66-6 
  • Munkhammar, Birgit (2000). Hemligskrivaren: en essä om Eyvind Johnson. [Eyvind Johnson-sällskapets årsbok]. ISSN 1401-1352 ; [2002]. Stockholm: Bonnier. Libris 7150330. ISBN 91-0-057220-9 (inb.) 
  • Orton, Gavin (1974). Eyvind Johnson: en monografi. Aldusserien, 433. ISSN 0346-5454. Stockholm: Aldus. Libris 7144466. ISBN 91-0-039665-6 
  • Pettersson, Torsten (1986). Att söka sanningen: en grundprincip i Eyvind Johnsons författarskap. Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut, 114. ISSN 0356-7109. Åbo: Åbo Akademi. Libris 7908374. ISBN 951-649-248-7 
  • Pettersson, Ulf (2010). Där berättelsen äger rum: narration, perception och kognition i ett kombinerat text- och läsarperspektiv med exempel ur Eyvind Johnsons författarskap. Växjö: Institutionen för språk och litteratur, Linnéuniversitetet. Libris 12050310 
  • Tormod, Mats (2012). Till en berättelse om tröst: Eyvind Johnson omläst. Diss.. Stockholm: Atlantis. ISBN 978-91-7353-593-9 
  • Vulovic, Jimmy (2009). Ensamhet och gemenskap i förvandling: vägar genom Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds mellankrigsromaner. Stockholm: Carlsson. Libris 11222789. ISBN 978-91-7331-233-2 (inb.) 
  • Wiktorsson, Per Anders (2010). Den utvidgade människan: om Eyvind Johnsons Krilontrilogi. Stockholm: Symposion. Libris 12047841. ISBN 978-91-86761-00-4 

Externa länkar [redigera]


Företrädare:
Nils Ahnlund		 Svenska Akademien,
Stol nr 11
1957-1976		 Efterträdare:
Ulf Linde


v • d • r
Ledamöter av Svenska Akademien
1. Lotta Lotass · 2. Bo Ralph · 3. Sture Allén · 4. Anders Olsson · 5. Göran Malmqvist · 6. Tomas Riad · 7. vakant · 8. Jesper Svenbro · 9. Torgny Lindgren · 10. Peter Englund · 11. Ulf Linde · 12. Per Wästberg · 13. Gunnel Vallquist · 14. Kristina Lugn · 15. Kerstin Ekman · 16. Kjell Espmark · 17. Horace Engdahl · 18. Katarina Frostenson
 Svenska Akademiens valspråk: ”Snille och smak”
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eyvind_Johnson&oldid=21561417"