Eyvind Johnson

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Eyvind Johnson Nobelpristagare
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson
Född 29 juli 1900
Svartbjörnsbyn
Död 25 augusti 1976 (76 år)
Yrke Författare
Nationalitet Svensk Sverige

Olof Edvin Eyvind Verner Johnson,[1] född 29 juli 1900 i Svartbjörnsbyn i Överluleå församling, död 25 augusti 1976 i Stockholm, var en svensk författare och översättare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson samt var ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 11) 1957-1976.

Innehåll

[redigera] Biografi

Eyvind Johnson kom från små förhållanden och växte upp som fosterbarn i Norrbotten. Som 14-åring lämnade han hemmet och livnärde sig genom att bland annat arbeta som biografvaktmästare, flottare och sågverksarbetare. 1919 kom han till Stockholm som socialistisk agitator och skrev artiklar för vänsterpressen. Därefter for han till Paris och Berlin för studier. Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna. Av de svenska proletärförfattarna i sin generation kom han att bli den som på det mest självklara sättet tog åt sig de moderna strömningarna inom litteraturen. Inspirerad av Marcel Proust, James Joyce och William Faulkner introducerade han begrepp som "inre monolog" och "medvetandeström" i Sverige.

Ett av Johnsons mest kända verk är Romanen om Olof, ett delvis självbiografiskt verk i fyra delar. Romanen skildrar hur det var att växa upp som ung man i Norrland under 1900-talet. Johnson växte själv upp i Björkelund utanför Boden i Norrbottens län där hans barndomshem finns bevarat. Jan Troell har filmatiserat verket under titeln Här har du ditt liv.

Under andra världskriget var Eyvind Johnsson åren 1942-1945 redaktör för den norska motståndstidningen Håndslag. Johnsons starka engagemang mot nazismen avspeglar sig i romaner från 1930-talet som Nattövning, och inte minst i de tre romanerna om Krilon, där världspolitiken skildras i allegorisk form. Efter kriget tog Johnson också stark ställning mot kommunismen i Josef Stalins Sovjet. I sitt berömda vårtal 1951 gick han också till angrepp mot de svenska kommunisterna och den Sovjetvänliga så kallade tredje ståndpunkten.

1946 utgav han romanen Strändernas svall, där han återberättar historien om hur Odysseus återvänder hem efter trojanska kriget. Berättelsen har en mer pacifistisk tendens än Homeros ursprungliga epos, och är präglad av upplevelserna av andra världskriget. Också romanen Drömmar om rosor och eld visade på Johnsons engagemang för både äldre historia och den samtida världspolitiken. Boken beskriver kättarprocesser i Frankrike under Richelieus tid på 1500- och 1600-talet. Men den är också influerad av utrensningarna och skådeprocesserna i Östeuropa på 1940-talet. I romanen Hans nådes tid går Johnson ännu längre tillbaka i tiden, till 700-talet och Karl den stores epok.

Johnson var en produktiv författare. Hans författarskap var stort, och kanske ibland lite ojämnt. Men sammantaget har kanske ingen svensk författare betytt mer för utvecklingen av romankonsten under 1900-talet.

Johnson har översatt bland annat novellen Muren i novellsamlingen Muren av Jean-Paul Sartre och Jules Vernes roman "Kapten Grants barn".

Johnson är begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[2][3]

[redigera] Familj

Eyvind Johnson fick ursprungligen förnamnen Olof Edvin Verner[4]. Eyvind är ett senare tillägg. Hans föräldrar var stenarbetaren Olof Petter Jonsson, född 1851, och Cevia (Sevia), född Gustafsdotter 1866. Han härstammade från Värmland på fädernet och från Blekinge på mödernet.[5][6]

Johnson gifte sig första gången 1927 med Aase Christoffersen (1900-1938), dotter till tryckeriföreståndaren Conrad Christoffersen och Anna-Maria, född Moe. Barn: fotografen Tore Johnson. Sitt andra äktenskap ingick han 1940[7] med översättaren Cilla Johnson, född Frankenhaeuser (1911-2002),[8][9] dotter till arkitekten Carl Frankenhaeuser och Hanna, född Åström. Barn: Maria, född 1944 och Carl-Anders, född 1946.[10][11][12][13]

[redigera] Bibliografi

[redigera] Romaner

  • Timans och rättfärdigheten (1925)
  • Stad i mörker (1927)
  • Stad i ljus (1928)
  • Minnas (1928)
  • Kommentar till ett stjärnfall (1929)
  • Avsked till Hamlet (1930)
  • Bobinack (1932)
  • Regn i gryningen (1933)
  • Romanen om Olof:
  1. Nu var det 1914 (1934)
  2. Här har du ditt liv! (1935)
  3. Se dig inte om! (1936)
  4. Slutspel i ungdomen (1937)
  • Nattövning (1938)
  • Soldatens återkomst (1940)
  • Krilonromanen:
  1. Grupp Krilon (1941)
  2. Krilons resa (1942)
  3. Krilon själv (1943)
  • Sju liv (1944)
  • Strändernas svall (1946, för teater 1948)
  • Dagbok från Schweiz (1949)
  • Drömmar om rosor och eld (1949)
  • Lägg undan solen (1951)
  • Romantisk berättelse (1953)
  • Tidens gång (1955)
  • Vinterresa i Norrbotten (1955)
  • Molnen över Metapontion (1957)
  • Vägar över Metaponto - en resedagbok (1959)
  • Hans Nådes tid (1960) (ingår i Världsbiblioteket)
  • Spår förbi Kolonos - en berättelse (1961)
  • Livsdagen lång (1964)
  • Stunder, vågor - anteckningar, berättelser (1965)
  • Favel ensam (1968)
  • Resa i hösten 1921 (1973)
  • Några steg mot tystnaden (1973)

[redigera] Novellsamlingar

  • De fyra främlingarna (1924)
  • Natten är här (1932)
  • Än en gång, kapten! (1934)
  • Den trygga världen (1940)
  • Pan mot Sparta (1946)

[redigera] Priser och utmärkelser

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  2. ^ Begravda i Sverige, CD, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
  3. ^ Gravsatt 1976 09 16 i minneslunden
  4. ^ SCB:s utdrag ur Överluleå församlings födelsebok (avläst via www.svar.ra.se)
  5. ^ Överluleå församlingsbok A IIa:1b, s. 872 (avläst via www.svar.ra.se);
  6. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1971, red. Eva Löwgren, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1970 s. 486
  7. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, CD, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
  8. ^ http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Cilla_Johnson
  9. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  10. ^ Vem är vem : Stor-Stockholm, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1962 s. 657
  11. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  12. ^ www.ratsit.se, sökning 2009-08-03
  13. ^ Bodens kommun : Eyvind Johnson

[redigera] Externa länkar


Företrädare:
Nils Ahnlund		 Svenska Akademien,
Stol nr 11
1957-1976		 Efterträdare:
Ulf Linde


v • d • r
Ledamöter av Svenska Akademien
1. vakant (Lotta Lotass tilltr. i dec. 2009) · 2. Bo Ralph · 3. Sture Allén · 4. Anders Olsson · 5. Göran Malmqvist · 6. Birgitta Trotzig · 7. Knut Ahnlund · 8. Jesper Svenbro · 9. Torgny Lindgren · 10. Peter Englund · 11. Ulf Linde · 12. Per Wästberg · 13. Gunnel Vallquist · 14. Kristina Lugn · 15. Kerstin Ekman · 16. Kjell Espmark · 17. Horace Engdahl · 18. Katarina Frostenson
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Eyvind_Johnson"