Fällfors flygbas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Fällfors flygbas
ESUF på kartan över Västerbotten
Airplane silhouette.svg
ESUF
Flygplatsens läge i Västerbottens län
Allmän information
Ort Fällfors
Kommun Skellefteå kommun
Flygplatstyp Nerlagd militär flygbas
ICAO-kod ESUF [1]
Ägare Skellefteå kommun[2]
Driftbolag Skellefteå Driving Center[2]
Öppningsår 1956
Stängningsår 2006
Koordinater 65°06′27″N 20°45′40″Ö / 65.10750°N 20.76111°Ö / 65.10750; 20.76111Koordinater: 65°06′27″N 20°45′40″Ö / 65.10750°N 20.76111°Ö / 65.10750; 20.76111
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
16/34 [3] 2000 35 asfalt
14/32 800
14/32 800
14/32 800

Fällfors flygbas (IATA: -ICAO: ESUF) är en tidigare militär flygbas i Fällfors i Skellefteå kommun.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flygbasen i Fällfors etablerades redan 1955-56. Bastropp placerades på basen hösten 1960. 1971 startade målflygverksamhet med bogsering av vingmål först med flygplan J 29 Tunnan sedan med J 32B Lansen. 1978 beställde Flygvapnet en bergtunnel till flygbasen. Redan 1980/1981 stod anläggningen klar, detta efter att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anvisat medel för beredskapsarbeten inom länet. 1982 byggdes basen (Fält 40) ut till att omfatta det nya Bas 90-systemet, och blev med det den första flygbasen i landet att omfatta Bas 90. 1983. Med den så kallade krigsbergtunneln var basen den enda av sitt slag i Sverige. Trots att tunneln från början var strikt hemlig, så gjordes en miss i sekretessen, genom att ett reportage publicerades i lokalpressen redan när den stod färdig. 1986 genomfördes första fältövningen med det nya typförbandet Basbataljon 85, som var en del av det nya Bas 90-systemet på Fällfors.

Bergtunneln är utformad som en hästsko, och var cirka 150 lång, 20 meter bred och 5 meter hög. Som en jämförelse mot berghangarerna, hade tunneln endast en kapacitet för 10 stridsflygplan. Mellan Flygvapnets övningar var anläggningen helt tömd på flygplan och utrustning. Flygplan som användes vid basen var bland annat J 35, JA 37, AJ 37, SK 60. Anläggningen fick en stark attraktionskraft som äventyrsgrotta och efter ett flertal överträdelser mot tillträdesförbudet stängslades hela området runt tunneln in.

Fällforsbasen bestod dock inte bara av tunneln. Utöver huvudrullbanan fanns tre sidobanor med en längd på 800 meter. Huvudbanans längs var 2000 meter och har en bredd på 35 meter. Runt basen löper cirka 5 mil grusväg.

Efter försvarsbeslutet 2004 utgick flygbasen ur operativ drift i Försvarsmakten. Och den 27 juni 2006 genomfördes en avvecklingsceremoni vid flygbasen, Flottiljchefen vid F 21 Luleå, överste Lars Jäderholm avslutade ceremonin med orden "Det är med delade känslor som avvecklingen av Fällforsbasen genomförs, nu inriktar vi oss på våra huvuduppgifter som internationella insatser!"[4]

I september 2007 såldes hela flygbasområdet till Skellefteå kommun. Landningsbanan används nu av Skellefteå Drive Center till kommersiell testverksamhet av fordon, och för tillfälliga motortävlingar, såsom dragrace-tävlingar. Man har även öppnat en bensinstation igen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Airport Fällfors Air Base Läst 7 september 2010
  2. ^ [a b] Kommunen erbjuder SDC att köpa Fällfors flygbas”. Västerbottens Folkblad. 2008-04-02. http://www.folkbladet.nu/100515/kommunen-erbjuder-sdc-att-kopa-fallfors-flygbas. Läst 2013-03-26. 
  3. ^ Military airfields and airbases in Sweden Läst 16 juli 2013
  4. ^ ”Fällforsbasen avvecklad”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20060824174007/http://www.f21.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=33106. Läst 16 juli 2013. 

Skrift[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Lennart (2008). Svenska Flygbaser. Ulf Edlund. Sid. 124–125 
  • Törnell, Bernt (2008) Berghangarer, ISBN 978-91-977297-1-0. bunkertours.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]