Fårösund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Fårösund (olika betydelser).
Koordinater: 57°51′35″N 19°3′22″Ö / 57.85972°N 19.05611°Ö / 57.85972; 19.05611
Fårösund
Tätort
Strandvägen i Fårösund.
Strandvägen i Fårösund.
Land  Sverige
Landskap Gotland
Län Gotlands län
Kommun Gotlands kommun
Koordinater 57°51′35″N 19°3′22″Ö / 57.85972°N 19.05611°Ö / 57.85972; 19.05611
Area 289,20 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 816 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 2,82 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 624 XX
Riktnummer 0498
Tätortskod 2504
Fårösunds läge i Gotlands län.
Red pog.svg
Fårösunds läge i Gotlands län.

Fårösund är den nordligaste tätorten i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen cirka 56 km norr om Visby. Fårösund ligger vid havet med utsikt mot Fårö och är välbesökt av turister på sommaren, men ett lugnt och stilla samhälle under hösten, vintern och våren. Fårösund är också namnet på sundet mellan det gotländska "fastlandet" och Fårö (se Fårösund (sund)).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under Krimkriget hade västmakternas flottor sin Östersjöstation i Fårösund. Redan 1712 hade till försvar av södra inloppet till Fårösund byggts ett batteri på södra stranden mitt emot Skarvgrundet och ett blockhus för två stycken 8-pundiga kanoner längre ut på Bungenäs. Efter freden 1721 fick dessa befästningar förfalla. Först 1818 påpekades det från militärt håll, och flera gånger därefter, betydelsen av Fårösund som bland annat örlogshamn.[2] 1885, då krig mellan Ryssland och England befarades, gällde det att genom anordning av minspärrning och batterier göra Fårösund till krigshamn, varigenom det nu skulle antydas, att Sverige i olikhet mot 1854–56, ämnade med allvar upprätthålla sin neutralitet. Under våren byggdes därför i största hast ett batteri vid Fårösunds södra gatt för sju stycken 12 cm framladdningskanoner i flottans "fyrarullalådor"; andra kanoner stod nämligen inte till buds.[2] Sedermera byggdes ett dylikt, men något mindre batteri vid norra gattet, och slutligen anlades ett tredje batteri för grövre pjäser sydost om det första. 1900–02 ombyggdes de två första batterierna samt försågs med modernare bestyckning. Sedan 1905 fanns ett kustartilleridetachemang från Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) förlagt till Fårösund, där 1902–06 ett kasernetablissemang för detsamma uppförts. Försvarspositionen vid Fårösund benämnes från och med 1905 Fårösunds kustposition.[2]

Genom att Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (KA 3) etablerades 1937 påbörjades ett uppsving för orten, med bland annat ett eget skeppsvarv. Förbandet som till sist fick namnet Gotlands kustartilleriregemente lades ned 2000. I dag är det gamla regementsområdet civilt och används av många företag som startat sedan regementet lades ned.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fårösund 1950–2010[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 131
1960
  
1 210
1965
  
1 188
1970
  
1 058
1975
  
1 063
1980
  
1 007
1990
  
925 284
1995
  
881 284
2000
  
816 284
2005
  
862 284
2010
  
816 289

Personer från Fårösund[redigera | redigera wikitext]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] Westrin, Th., red (1908). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 9. Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 205. Libris 8072220. http://runeberg.org/nfbi/0121.html 
  3. ^ ”Folkmängd i tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter”. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]