Födelsehemort

Från Wikipedia

Födelsehemort avser den ort där en person bor när den föds. Det är inte nödvändigtvis samma ort som födelseorten, den ort där personen rent fysiskt föds. Om ett barns föräldrar bor på en viss ort men barnet föds medan de är på besök någon annanstans i världen, räknas således föräldrarnas bostadsort ändå som barnets födelsehemort.

Historik och användning

Begreppet födelsehemort används bland annat i svensk folkbokföring. Där bestäms födelsehemorten till den församling där personens mor var folkbokförd när personen föddes. Denna ordning har varit i bruk sedan 1947[1]. Den rent fysiska platsen för nedkomsten, ofta ett sjukhus, anses inte som särskilt viktig och skulle ge ett överdrivet födelsetal för vissa församlingar eller kommuner i förhållande till andra.

Fr.o.m. 1 januari 2016 är födelsehemorten för barn som föds i Sverige endast namnet på den kommun var barnets mor var folkbokförd vid tidpunkten för barnets födelse (undantagsvis barnets far, om modern inte var folkbokförd i Sverige när barnet föddes).

För släktforskningsändamål är det viktigt att födelsehemorten är känd. Folkbokföringen sköts sedan 1991 hos skattemyndigheterna. Samtidigt överlämnade Svenska kyrkan de äldre folkbokföringsmaterialen till landsarkiven. Landsarkiven kan ofta bara ta fram information om en viss person, om födelsehemorten är känd.[2]

Källor

  1. ^ "Sveriges församlingar genom tiderna". Skatteverket.se. Läst 5 december 2012.
  2. ^ Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU 2004:106). Google Books. Läst 5 december 2012.