Fögderi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fögderi avsåg i Sverige förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive länsstyrelse. 1 januari 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande Riksskatteverket (RSV) till det nya Skatteverket.

Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bland annat mantalsskrivning, taxering och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 fogden, eller kronofogde som denne också kallades. Vidare fanns även en häradsskrivare, vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera kronolänsmän, vilka hade fjärdingsmän som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida slottslänen, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken förlänades slottets hövitsman då rätten att uppböra skatt från traktens bönder.

Sveriges fögderier var underordnade Sveriges län, och fögderierna var i sin tur uppdelade i landsfiskalsdistrikt.[1] Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt upphörde 1965.

Ordet fögderi används ofta också överfört för att beskriva någons ansvarsområde.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, band 28, Sverige, sida 348-349