Förhör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En lokal för polisförhör i Schweiz.

Ett förhör är en typ av intervju som kan utföras av civila eller militära myndigheter i syfte att erhålla information.

Civila förhör[redigera | redigera wikitext]

Polisförhör[redigera | redigera wikitext]

Polisförhör sker vid polismyndighet med misstänkt person, innan rannsakning vid domstol företas (polisförhör). I Sverige erhåller poliser viss förhörsutbildning under sin utbildning vid Polishögskolan.

24:8-förhör[redigera | redigera wikitext]

Ett 24:8-förhör, efter rättegångsbalkens 24 kapitel 8 paragraf, hålls med en misstänkt efter det att denne gripits. Vid förhöret skall den misstänkte delges misstanken. Han har redan i detta skede av förundersökningen rätt till försvarare och detta skall han informeras om.

Syftet med förhöret är att höra den misstänktes inställning till brottet. Förhöret är en viktig del i åklagarens bedömning om den misstänkte ska anhållas eller försättas på fri fot.

Konkursförhör[redigera | redigera wikitext]

Konkursförhör kallas det sammanträde inför rätten eller dennes ordförande, vid vilket konkursgäldenären beedigar uppgiften å boets tillgångar och skulder och där gode män utses.

KU-förhör[redigera | redigera wikitext]

Konstitutionsutskottet granskar statsrådens tjänsteutövning. Om ett statsråd anmäls till KU kan det[förtydliga] välja att kalla till ett offentligt förhör.

Militära förhör[redigera | redigera wikitext]

Militära förhör utföres oftast i samband med att ett militärt förband tagit krigsfångar. Förhören utföres normalt av speciellt utbildad personal, men ett första förhör kan ofta hållas med krigsfången omedelbart efter tillfångatagandet. I Sverige utbildas militära förhörsledare vid Tolkskolan.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]