Förkylning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akut nasopharyngit (vanlig förkylning)
Klassifikation och externa resurser
Rhinovirus, en vanlig orsak till förkylning.
ICD-10 J00.0
ICD-9 460
DiseasesDB 31088
MedlinePlus 000678
eMedicine med/2339 
MeSH svensk engelsk

Förkylning är den vardagliga, sammanfattande benämningen på infektioner som drabbar de övre luftvägarna och näsans slemhålor. Akut viral nasopharyngit är det vetenskapliga namnet. Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset.

Vanliga symptom är öm hals, rinnig näsa, täppt näsa, nysningar och hosta. Ytterligare symptom kan vara ögoninflammation, muskelsmärta, trötthet, huvudvärk, muskelsvaghet och minskad aptit. Feber och utmattning är vanliga vid influensa. Förkylningens symptom försvinner vanligtvis efter någon vecka, men kan även vara i upp till två. Symptomen kan vara allvarligare för spädbarn och unga barn. Även om sjukdomen vanligtvis är mild och ofarlig så brukar ofta patienter med förkylning ta till medicinsk hjälp i form av receptfria läkemedel och kan bli hemmavarande från skola eller jobb.

Innehåll

Etymologi/Historik [redigera]

Benämningen förkylning (engelska Common Cold) började användas i England på 1500-talet efter att man uppmärksammade att symptomen liknade dem som man fick efter att ha utsatts för kyla.[1]

Patologi [redigera]

Epidemiologi [redigera]

Huvudartikel: Epidemiologi

Övre luftvägsinfektioner är de vanligaste infektionssjukdomarna hos vuxna och tonåringar, vilka har i genomsnitt två till fyra förkylningar om året. [2]

Virus [redigera]

Coronavirus, som bland annat kan orsaka SARS, kan även vara en källa till förkylning.
Huvudartikel: Virus

Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset men det finns över hundra olika virus som ger upphov till förkylning, däribland coronavirus, humant parainfluensavirus, humant respiratoriskt syncytialvirus, adenovirus, enterovirus och metapneumovirus. [3] Rhinoviruset är uppdelat i 8 segment som kan kombineras på diverse olika sätt. Olika förkylningsvirus kombineras och utbyter segment med varandra och ger nya virus, med andra/nya egenskaper, mildare eller värre, varför man upplever olika starka förkylningar emellanåt. På grund av de extremt många kombinationerna av virussegment är det i princip omöjligt att bli helt immun mot förkylning.

Överföring [redigera]

Förkylning sprids främst genom luftburna partiklar (aerosol) som överförs mellan slemhinnor bland annat genom hostningar[källa behövs]. Detta kan även ske genom direktkontakt av slemhinnor och genom överföring via infekterade ytor.

Symptom [redigera]

Vid förkylning angrips kroppens slemhinnor av viruset. Som en motåtgärd svullnar slemhinnorna upp och producerar mer slem än vanligt. De vanligaste symptomen visar sig som snuva, täppt näsa och hosta, men svullnaden i slemhinnorna kan även orsaka obehag och värk i öron, över näsrot och panna. Feber är ovanligt, och uppstår oftast i samband med att förkylningen övergår till en bakterieinfektion. Vanlig förkylningssnuva kan ibland förväxlas med allergisk snuva, allergisk rinit.

Komplikationer [redigera]

Det är också först vid bakterieinfektion som en antibiotikakur kan sättas in, då antibiotika bara biter på bakterier, inte på virus. Vid förkylning brukar man också få ont i halsen, vilket beror på att näsa och svalg är inflammerade. Ibland drabbar virusinfektionen även stämbanden och man får då en stämbandskatarr som ofta orsakar heshet.

Prevention [redigera]

Det finns idag inga kända garanterade metoder för att skydda sig mot virala infektioner, förutom förvärvad immunitet. Immunitet mot ett virus erhålls genom vaccination eller efter tillfrisknande ifrån en virusinfektion. Då mer än 600 kända virus kan ge infektion hos människor, varav flertalet ofta muterar, är det däremot högst osannolikt att kunna uppnå fullständig immunitet mot virala infektioner.
Mer intensiv handhygien är dock att rekommendera och kan förebygga infektionsrisken eftersom virus ofta tar sig in i kroppen via slemhinnorna i näsa, mun och ögon. I extra torrt och/eller kallt väder bildas små sår och sprickor i slemhinnorna vilket underlättar för viruset att angripa. För övrigt är god kosthållning och motion ett steg i rätt riktning för ett starkare immunförsvar.

Nedkylning [redigera]

Snöstorm.

Det finns ingen sanning i påståendet att man lättare kan bli förkyld när man är nedkyld.[4] Det krävs en avsevärd nedkylning för att påverka immunförsvaret negativt. Att fler blir förkylda under höst/vinter beror sannolikt på att lägre temperaturer ger virus en hårdare, geléliknande yta, som därmed skyddar dem under deras transport från person till person.[5] En annan bidragande orsak kan även vara att vi under vinterhalvåret befinner oss mer inomhus och därmed har tätare kontakter med andra personer. Vintertid har vi även dörrar och fönster stängda, vilket avsevärt underlättar smittspridning. Under sommartid har vi öppet mer, inomhusluften ventileras då ut snabbt och för virus med sig.

Andra undersökningar visar ett samband mellan nedkylning och förkylning. [1] När det blir kallt drar blodkärlen ihop sig, och de vita blodkroppar som bekämpar infektioner rör sig just i blodet och kommer inte åt på samma sätt.

Behandling [redigera]

På grund av att förkylning är ett så pass vanligt tillstånd förekommer en mängd huskurer och behandlingar med mer eller mindre bevisad effekt. En skämtsam tumregel inom sjukvården säger att en behandlad förkylning går över på 2 veckor medan en obehandlad tar 14 dagar. En bra dokumenterad behandling saknas alltså och man är utlämnad till symptomlindring. En förkylning är dock vanligen lindrig och självbegränsande.

Antibiotika [redigera]

Då förkylning beror på virus, och inte bakterier, fungerar inte antibiotika. Därför ska det inte användas som behandling, eftersom det kan leda till resistensutveckling.

Symptomlindrande medicin [redigera]

  • Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (Alvedon, Panodil) eller acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo).
  • Nässprej som minskar svullnaden i näsan genom att dra ihop blodkärlen
  • Slemlösande hostmedicin. Försiktighet med kraftiga hostdämpande mediciner, eftersom de kan leda till att slemmet inte hostas upp, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Naturläkemedel [redigera]

Olika örtteer och ingefära sägs kunna lindra förkylningssymptom. Vitlök och lakrits har föreslagits som behandling men deras effektivitet är inte bevisad.[6][7]

Örter som ofta traditionellt används mot förkylning
Kamomill Lakrits Vitlök Ingefära
Matricaria recutita - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-091.jpg Illustration Glycyrrhiza glabra0.jpg Allium sativum Woodwill 1793.jpg Zingiber officinale - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-146.jpg

C-vitamin [redigera]

Huvudartikel: C-vitamin

Den förste som framlade teorin att höga doser c-vitamin skulle förhindra förkylningar var den dubble nobelpristagaren Linus Pauling som redogjorde för detta i sin bok Vitamin C and the common cold.[8] Moderna metaanalyser har inte kunnat påvisa något sådant samband.[9][10]

Echinacea [redigera]

Huvudartikel: Läkerudbeckior

Extrakt från Echinacea (läkerudbeckia) används som naturläkemedel mot förkylning. Studier visar dock att detta troligen saknar medicinsk effekt.[11]

Träning [redigera]

En annan missuppfattning är att förkylningar kan tränas bort. Vid förkylning rekommenderas vila och att undvika hård fysisk ansträngning.[12]

Om du anstränger eller tränar kroppen under förkylning kan det leda till hjärtmuskelinflammation.[13]

Referenser [redigera]

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=cold
  2. ^ Garibaldi RA (1985). "Epidemiology of community-acquired respiratory tract infections in adults. Incidence, etiology, and impact". Am. J. Med. 78 (6B): 32–7. doi:10.1016/0002-9343(85)90361-4. PMID 4014285
  3. ^ http://www.merck.com/mmpe/sec14/ch188/ch188c.html
  4. ^ Hans Wigzell, professor emeritus i immunologi, på smittskyddsinstitutet.se - http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/myter-och-folktro/myter--snuva-knappast-vadrets-fel/
  5. ^ National Institutes of Health - artikel i Science Daily - http://www.sciencedaily.com/releases/2008/03/080330203401.htm
  6. ^ http://www.lungusa.org/site/pp.asp?c=dvLUK9O0E&b=35873#done
  7. ^ http://www.nytimes.com/2005/02/01/health/01cons.html?_r=1&ei=5070&oref=slogin
  8. ^ Pauling, Linus (1970). Vitamin C and the common cold. San Francisco: W. H. Freeman. ISBN 0-7167-0159-6.
  9. ^ Douglas RM, Hemilä H (2005). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". PLoS Med. 2 (6): e168. doi:10.1371/journal.pmed.0020168. PMID 15971944.
  10. ^ Douglas R, Hemilä H, Chalker E, Treacy B (2007). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". Cochrane Database of Systematic Reviews (Online) (3): CD000980. doi:10.1002/14651858.CD000980.pub3. PMID 17636648
  11. ^ Caruso TJ, Gwaltney JM (2005). ”Treatment of the common cold with echinacea: a structured review”. Clin. Infect. Dis. 40 (6): ss. 807-10. doi:10.1086/428061. PMID 15736012. 
  12. ^ Vårdguiden - Förkylning hos vuxna
  13. ^ Aftonbladet - Så farligt är det att träna med förkylning

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]