Förlossning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En förlossning eller födsel (partus på latin) är kulmen på en graviditet och den process varigenom ett (eller flera) foster kommer ur moderns livmoder. Beräknad partus (BP), eller vardagligare beräknad förlossning (BF), brukar anges till efter 40 fullgångna graviditetsveckor. Förlossningen anges i de flesta kulturer som utgångpunkt för en persons ålder och ibland även som början på individens liv.

Före förlossningen[redigera | redigera wikitext]

Förlossningen föregås vanligtvis av undersökningar på mödravårdscentral då graviditetens utveckling och kvinnans hälsa övervakas. Detta innefattar en förlossningsplanering vid vilken man beslutar om vilka insatser från vården som behövs.

Förlossning[redigera | redigera wikitext]

Förlossningen kan ske på sjukhus genom vaginal förlossning eller kejsarsnitt. Den kan också ske i hemmet genom vaginal förlossning, så kallad hemförlossning.

Vaginal förlossning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vaginal förlossning

Den vanligaste typen av förlossning är vaginal förlossning på sjukhus, 80-85% av förlossningarna görs på detta sätt. Den vaginala förlossningen börjar med sammandragningar i livmodern och utvidgning av livmoderhalsen. När allt är redo för själva födseln pressas barnet ut ur livmodern genom kvinnans vagina, dels av livmoderns sammandragningar, dels av moderns krystningar. I det sista steget krystas moderkakan ut.

Hemförlossning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hemförlossning

En hemförlossning planeras att ske i kvinnans hem. Ungefär 100 hemförlossningar per år sker i Sverige, vilket motsvarar 0,1%. Hemfödslar är betydligt vanligare i andra europeiska länder än i Sverige, i Holland till exempel sker ungefär en tredjedel av förlossningarna i hemmet. Hemförlossningar kan genomföras med själv eller med barnmorska / doula som hjälper till genom förloppet.

Kejsarsnitt[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kejsarsnitt

Kejsarsnitt är en förlossningsmetod som används då vaginal förlossning av någon anledning inte är möjlig eller önskvärd. Det görs vid 15-20% av alla förlossningar i Sverige. Kejsarsnitt utförs via ett snitt genom bukväggen. I länder med väl utvecklad sjukvård görs detta av ett team bestående av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Efter förlossningen[redigera | redigera wikitext]

När själva födseln är klar och barnet är stabilt flyttar mor, barn och eventuellt far till BB-avdelningen, där de får komma igång med eventuell amning och lära känna varandra. Det varierar mycket mellan olika sjukhus och mellan individer hur länge man stannar på BB efter förlossningen. Många vill gå på så kallad tidig hemgång ca 12 timmar efter förlossningen (tiden varierar lite i landet) medan andra vill stanna ett par-tre dagar för att få råd och stöd av personalen. Innan man går hem ska barnet undersökas en gång av barnläkare. Det så kallade PKU-testet för fenylketonuri tas tidigast 48 timmar och högst 6-7 dygn efter förlossningen, provet visar vissa sällsynta ämnesomsättningsrubbningar, är man kvar på BB tas provet där annars görs det ibland av barnmorskan på mödravården när man kommit hem.

Under den perioden är det också vanligt att föräldrarna beslutar sig för ett namn. De kan redan ha bestämt sig för ett namn, eller så baserar de det på en känsla när barnet är fött. Ibland får föräldrarna ta emot besök och gåvor till barnet.

Många kulturer har sedan en initiationsrit för nyfödda, såsom namnceremonier, dop, etc.

Föräldrar får ofta ledigt från sina jobb under barnets första tid, så kallad föräldraledighet. Vilka villkor sådan frånvaro har varierar från land till land.

Legala aspekter[redigera | redigera wikitext]

Psykologiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Vissa [vem?] beskriver förlossningen som en viktig byggsten i den normala kvinnans utveckling. Dessa menar att en autentisk, det vill säga smärtsam förlossning, ger den födande en närmare relation till barnet, eftersom förlossningen väcker upp hennes moderinstinkter. Andra [vem?] ser födande kvinnor mer som en del av det samhälle de lever i än av naturen. Enligt denna uppfattning spelar nutida idéer om risker, fysisk smärta, föräldraskap osv större roll för vilken inverkan förlossningen får på en persons tanke- och känslovärld.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]