Förlossning

Från Wikipedia
Förlossning
Latin: partus
Nyfött barn med moder.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10Z37
MeSHsvensk engelsk

Förlossning kallas en kvinnas födande av barn och utgör avslutningen på en graviditet varigenom ett eller flera foster hon föder fram barnet från livmodern och ut ur sin kropp. Födseln sker i genomsnitt 270 dagar (38 veckor och 4 dagar) efter befruktningen, eller 284 dagar (40 veckor och 4 dagar) efter sista menstruationens första dag.[1]

Förlossningsprocessen

Före förlossningen

De viktigaste delarna av händelseförloppet som sker före förlossningen är följande:[1]

  • Värkar - Livmoderväggens glatta muskelcellers rytmiska kontraktioner stimuleras som följd av att livmodern växer. Precis före en förlossning ökar också utsöndringen av östrogen, vilket också stimulerar denna rytmiska kontraktion av dessa glatta muskelceller. Vanligtvis balanseras östrogenets stimulerande effekt på dessa muskelceller av hormonet progesteron, som hämmar kontraktionen av dessa muskelceller. Precis innan förlossningen avtar dock utsöndringen av progresteron, och utsöndringen av östrogen ökar.
  • Oxytocin frisätts från hypofysens baklob, som förstärker värkarna. Oxytocin ökar både frekvensen och kraften på kontraktionerna, vilket ökar värkarna. Den ökade utsöndringen av östrogen bidrar också till att muskelcellerna påverkas starkare av oxytocin.
  • Produktionen av prostaglandiner ökas, vilket förstärker verkarna. Prostaglandiner utsöndring stimuleras av östrogen och oxytocin, och stimulerar muskelkontraheringen i livmodern.
  • Fostrets huvud pressas mot livmoderhalsen, som följd av att muskelkontraktionerna i livmoderväggen blir kraftigare under de 3-4 veckor före förlossningen.

Vaginal förlossning

När förlossnignen startar kommer värkarna med intervaller mellan 10 och 15 minuter, men de ökar gradvis i frekvens och intensitet. Till slut brister vanligen fosterhinnorna, vilket följs av att fostervattnet rinner ut. Muskelkontraheringarna i livmodern pressar sedan fostret mot livmoderhalsen, och när den är tillräckligt vidgas pressas fostret ut ur livmodern, genom vagina och ut ur moderns kropp.[1]

Efter förlossningen pressar en serie muskelkontraktioner ut moderkakan (placenta), varvid modern förlorar cirka 200ml blod.[1]

Vaginal förlossning delas vanligtvis in i tre delar:[1]

  1. Öppningsskedet, som varar i 12-18 timmar för förstföderskor och något kortare för mödrar. Det är under denna fas som livmoderhalsen vidgas och fosterhinnorna brister, så att fostervattnet rinner ut.
  2. Utdrivningsskedet, som pågår ett par timmar för förstföderskor och något kortare för mödrar.
  3. Efterbördsskedet, som vanligtvis varar i cirka 15 minuter. Det är under detta skede som placenta trycks ut.

Kejsarsnitt

Vidare läsning: Kejsarsnitt

Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp där fostret lyfts ut ur livmodern genom att läkaren gör ett snitt i livmoder och mage, och lyfter ut fostret. Detta sker då vaginal förlossning inte är möjlig eller önskvärd, exempelvis då modern har havandeskapsförgiftning, eller om fostret mår dåligt eller om fostret inte ligger med huvudet nedåt i livmodern.[2]

Bristningar

De flesta förlossningar går bra för både mamman som barnet. Det uppstår dock ofta lindriga bristningar i underlivet, dessa sys ofta under lokalbedövning av barnmorska och läker därefter oftast väl. Det är dock viktigt att kvinnan alltid blir ordentligt undersökt efter förlossningen. Hos några få procent av de som föder vaginalt uppstår en skada på ändtarmens ringmuskel. Dessa skador ska sys av en läkare på operationsavdelning. En översikt från SBU har gått igenom forskningen som finns om olika metoder att förebygga, upptäcka och behandla bristningar efter vaginala förlossningar. Översikten visar att vissa skador på ändtarmsmuskeln missas idag och att fler skador upptäcks om tex ultraljud används vid undersökningen. Översikten visade också att bristningar till viss del kan förebyggas genom att barnmorskan håller emot barnets huvud med handen samt eventuellt stödjer mellangården med den andra handen [3]

Se även

Förlossningsmottag

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 509-511
  2. ^ Bengtsson, Kristin. ”Kejsarsnitt”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Vasternorrland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Kejsarsnitt/. Läst 2 november 2016. 
  3. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Analsfinkterskador vid förlossning”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/analsfinkterskador-vid-forlossning/. Läst 5 december 2016. 

Källor

  • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7