Förnybara energikällor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vindkraftspark i Tyskland.

Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

De flesta förnybara energikällor, som vind-, vatten- och bioenergi, härrör ursprungligen från energi från solen, ett undantag är tidvattnet. Solen i sig är egentligen inte förnybar utan kommer en dag slockna, men detta är så långt i framtiden att det knappast är relevant för människan. Fossila bränslen (kol, olja och naturgas) räknas inte som förnybara. Dessa förnyas visserligen men under en väldigt lång tid, många miljoner år. Dessutom förbrukas de idag i en högre hastighet än vad de förnyas. Kärnkraft räknas vanligtvis inte heller som förnybart, eftersom den baseras på ändliga resurser.

Om förnybara energikällor uppfyller kravet "tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" räknas de till det som kallas hållbar utveckling. Förnybara energikällor anses som fördelaktiga ur miljösynpunkt eftersom de inte använder icke förnybara bränslen, vilket bland annat medför att de ger ett relativt litet bidrag till växthuseffekten. Förnybara energiresurser saknar dock inte avtryck på miljön. Även om själva energikällan återskapas så gäller detsamma heller inte nödvändigtvis kraftverken som samlar in energin. Se livscykelanalys.

Några förnybara energikällor[redigera | redigera wikitext]

Solenergi[redigera | redigera wikitext]

Solceller på en flygbas i Nevada.
Huvudartikel: Solenergi

Solenergi kallas den energi som utvinns direkt från solens strålning. Hit hör solvärme, tekniker som används för att utnyttja solenergin till byggnadsuppvärmning, och solkraft, för elproduktion. El kan antingen produceras genom solceller eller med någon form av termisk process. Ytterligare en tillämpning är solugnar, för matlagning. Artificiell fotosyntes hoppas man ska kunna ge vätgas som energibärare.[1]

Vindkraft[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vindkraft

Vindar uppstår genom tryckskillnader i atmosfären, till följd av ojämn uppvärmning från solen, vilket gör vindenergin förnybar. Energin hos dessa luftmassor i rörelse kan omvandlas till el i ett vindkraftverk. Moderna vindkraftverk spänner sig mellan 600 kW till 5 MW i toppeffekt, även om kraftverk med en toppeffekt på 1.5–3 MW har blivit de vanligaste för kommersiell användning.[2] Områden där vinden är starkare och mer konstant, såsom de som byggts ett stycke från kusten eller på högre höjd över havet föredras när det gäller placeringen av vindkraftsparker.

På en global skala tros den långsiktiga tekniska potentialen för vindkraft vara fem gånger den totala globala energiproduktionen, eller 40 gånger dagens behov av elektricitet. Detta skulle dock kräva att stora landområden användes för vindkraftverk, speciellt i områden med starka och jämna vindar. De vindkraftverk som byggts ett stycke från kusten har ett medelvindvärde som är ~90 procent högre än de på land, så en utbyggnad där skulle kunna leda till en väsentlig ökning av energiproduktionen.[3]

Ett nyckeltal som används för att till jämföra olika kraftverk är vindkraftverkets kapacitetsfaktor det vill säga verklig produktion per år dividerad med produktion per år vid 100% kapacitetsutnyttjande under alla dagar i ett helt år, 24 timmar per dygn. Vindkraftverk har en relativt låg kapacitetsfaktor 20-40%. 2007 var den svenska kapacitetsfaktorn ca 21%

Vattenkraft[redigera | redigera wikitext]

Vattenkraftverk i Venezuela.
Huvudartikel: Vattenkraft

Vattenkraft utnyttjar energin hos vatten i rörelse. Den vanligaste tekniken är vattenkraftverk, i vilka vattnets lägesenergi utnyttjas genom att låta det strömma genom en vattenturbin från en högre punkt till en lägre. Vanligtvis åstadkoms detta genom att helt eller delvis dämma upp ett vattendrag. Andra tekniker är tidvattenkraftverk och vågkraftverk. Även saltkraft, som utnyttjar skillnaden i saltkoncentration hos söt- och saltvatten för utvinning av energi, kan räknas hit.

Biobränslen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Biobränsle

Biobränslen är bränslen baserade på biomassa, vanligtvis från växter. Biobränslena har nyligen varit levande, vilket skiljer dem från fossila bränslen, som varit döda i miljontals år. Ursprunget kan till exempel vara olika typer av träd eller gräs, vilka kan förädlas till för ändamålet passande former, fasta, flytande eller gasformiga. Biobränslen kan användas för produktion av värme, i lokala värmepannor eller i fjärrvärmeverk, för elproduktion i värmekraftverk eller som drivmedel för fordon.

Geotermisk energi[redigera | redigera wikitext]

Geotermiskt kraftverk på Island.
Huvudartikel: Geotermisk energi

Geotermisk energi härstammar från värmen i jordens kärna. På vissa platser finns denna tillgänglig så ytligt att den går att utvinna för produktion av el och värme.

Geoenergi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Geoenergi

Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Geoenergi är framför allt solenergi lagrad i marken, men också lite värme från jordens inre. Geoenergi används i huvudsak inom tre markbundna system: bergvärme, borrhålslager och akviferlager. I Sverige godkändes geoenergi som förnybar energi av Energimyndigheten 2007. Jappltap

Förnybara energikällor i utvecklingsländer[redigera | redigera wikitext]

Solkokare använder solljus som energikälla för matlagning utomhus.

På grund av svårigheten och kostnaden med att transportera och distribution av energi från fossila bränslen till avlägsna områden på landsbygden är förnybara energikällor extra värdefulla i utvecklingsländerna. Att producera energin lokalt är ett alternativ med goda förutsättningar.[4] Cirka 1,6 miljarder människor saknar el i deras hem på grund av bristande infrastruktur.[5]

Projekt med förnybara energi i många utvecklingsländer har visat att förnybara energi har en direkt inverkan vid fattigdomsbekämpning genom att tillhandahålla den energi som behövs för att företag skall kunna verka i området och anställa personer, för hälsokliniker att fungera, för pumpning av färskvatten etc. Den förnybara energin minskar även kostnaderna för de fattigaste genom att förse dem med billig energi för matlagning, uppvärmning och belysning. Det minskar även den onödig tidsåtgången som kommer av att behöva samla bränsle, tid som kan användas på ett bättre och mer inkomstbringande sätt, till exempel utbildning. Genom att energi produceras direkt för skolor kan utbildning ges även när det mörknat. Det minskar även koldioxidutsläppen både globalt, men får även en direkt effekt genom att minska de hälsoproblem som uppkommer när hemmen är rökfyllda.[6]

Under 2011 försåg små solcellssystem miljontals hushåll med elektricitet och mini-vattenkraftverk uppbyggda i små kraftnät försörjde många fler. Samma år använde över 44 miljoner hushåll sig av biogas som producerats i små rötkammare. Biogasen användes för belysning och/eller matlagning och mer än 166 miljoner hushåll förlitar sig på en ny generation av effektivare spisar som använder sig av biomassa.[7]

Kenya är världsledande i antalet installerade solenergisystem per capita. Mer än 30 000 mycket små solpaneler som vardera producerar 12-30 watt säljs i Kenya varje år.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fotosyntes förebild för framtidens energi, Stockholms universitet artikel (2007-12-11)
  2. ^ EWEA Executive summary ”Analysis of Wind Energy in the EU-25” (PDF). European Wind Energy Association. http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/WETF/Facts_Summary.pdf EWEA Executive summary. Läst 11 mars 2007. 
  3. ^ Global Wind Map Shows Best Wind Farm Locations (URL accessed January 30, 2006).
  4. ^ ”Power for the People” (PDF). 2001. sid. 3. http://www.ausaid.gov.au/publications/pdf/renewable_energy.pdf. 
  5. ^ Flavin, Christopher; Aeck, Molly Hull. ”Energy for Development: The Potential Role of Renewable Energy in Meeting the Millennium Development Goals” (PDF). The Worldwatch Institute. sid. 7. http://www.worldwatch.org/system/files/ren21-1.pdf. Läst 7 november 2011. 
  6. ^ Flavin, Christopher; Aeck, Molly Hull. ”Energy for Development: The Potential Role of Renewable Energy in Meeting the Millennium Development Goals” (PDF). The Worldwatch Institute. sid. 7-8. http://www.worldwatch.org/system/files/ren21-1.pdf. Läst 7 november 2011. 
  7. ^ REN21 (2011). ”Renewables 2011: Global Status Report”. sid. 14. http://www.ren21.net/Portals/97/documents/GSR/GSR2011_Master18.pdf. 
  8. ^ ”The Rise of Renewable Energy” (PDF). http://rael.berkeley.edu/files/2006/Kammen-SciAm-Renewables-9-06.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]