Första flygeskadern
| Första flygeskadern (E 1) | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Attackeskadern |
| Datum | 1938–1995 |
| Land |  Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Typ | Blandad (1938-1948) Attack (1948-1995) |
| Del av | Försvarsmakten |
| Flygflottiljer | Se organisation |
| Storlek | Flygeskader |
| Högkvarter | Karlsborg (1938-1942) Stockholm (1942–1957) Göteborg (1957–1995) |
| Förläggningsort | Se organisation |
| Smeknamn | ÖB:s klubba |
| Tjänstetecken | |
| Sköldemärken |  |
| Flygplan | |
| Attackflygplan | A 21A-3 A 32A Lansen AJ 37 Viggen |
| Bombflygplan | B 3 Junkers B 4 Hawker Hart B 17 B 18 B 18B |
| Jaktflygplan | J 8 Gloster Gladiator J 21 J 21R |
| Torpedflygplan | T 18B |
| Spaningsflygplan | S 6 Fokker |
Flygeskadern, Första flygeskadern, Attackeskadern (E 1) var en flygeskader inom svenska flygvapnet. Första flygeskadern var den samlade benämningen på de attackflottiljer som gemensamt skulle genomföra tyngre attackföretag i händelse av krig. Den kallades populärt ÖB:s klubba.
Historik
I försvarsbeslutet 1936 beslutades det att en flygeskader skulle sättas upp under namnet Flygeskadern, vilken kom att organiseras i slutet av 1938. Eskadern kom till en början att lyda under chefen för Försvarsstaben och från 1939 blev den direkt underställd ÖB. År 1940 kom eskadern att bli upplöst, dock kvarstod staben med lokalisering till Karlsborg.
År 1942 omorganiserades eskadern och fick det nya namnet Första flygeskadern och kom att omlokaliseras till Stockholm samma år. År 1957 kom den att omlokaliseras till Göteborg tillsammans med stridsledningscentralen Björn vilken var lokaliserad i Västergötland[1]. Första flygeskadern blev från 1966 ensam eskader inom flygvapnet, då de tre andra avvecklades. Första flygeskadern kom då att byta namn till Attackeskadern och leddes av en gemensam stab baserad i Göteborg fram till att den avvecklades 1995. Beslutet om avveckling kom i samband med försvarsbeslutet 1992, vari beslutades att tre geografiska flygkommandon skulle inrättas den 1 juli 1993 och efterhand överta uppgifter från Första flygeskadern.[2]
Vid avvecklingen överfördes eskaderns traditioner och historia till Chefen för Flygvapnet som den 30 juni 1998 lämnade dem vidare till Flygvapencentrum.
Organisation
1938-1940
| Flottiljer | Flygslag | Huvudtyper | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 1 Hässlö | Medeltung bomb | B 3 Junkers | |
| F 3 Malmslätt | Spaning | S 6 Fokker | |
| F 4 Frösön | Lätt bomb / störtbomb | B 4 Hawker Hart | |
| F 8 Barkarby | Jakt | J 8 Gloster Gladiator |
1942-1948
| Flottiljer | Flygslag | Huvudtyper | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 1 Hässlö | Bomb | B 18 | |
| F 4 Frösön | Lätt bomb | B 17 | |
| F 12 Kalmar | Lätt bomb | B 17 | |
| F 15 Söderhamn | Dagjakt | J 21 |
1948-1957
| Flottiljer | Flygslag | Huvudtyper | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 6 Karlsborg | Attack | A 21A-3 | |
| F 7 Såtenäs | Attack | J 21R / B 18B | |
| F 14 Halmstad | Attack | B 18B | |
| F 17 Kallinge | Attack | T 18B |
1957-1966
| Flottiljer | Flygslag | Huvudtyper | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 6 Karlsborg | Attack | A 32A Lansen | |
| F 7 Såtenäs | Attack | A 32A Lansen | |
| F 14 Halmstad | Attack | A 32A Lansen | Utgick 1961, och ersattes av F 15 |
| F 15 Söderhamn | Attack | A 32A Lansen | Tillkom 1961, och ersatte F 14 |
| F 17 Kallinge | Attack | A 32A Lansen |
1966-1995
| Flottiljer | Flygslag | Huvudtyper | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 6 Karlsborg | Attack | A 32A Lansen, från 1977 AJ 37 Viggen | |
| F 7 Såtenäs | Attack | A 32A Lansen, från 1973 AJ 37 Viggen | |
| F 15 Söderhamn | Attack | A 32A Lansen, från 1974 AJ 37 Viggen | |
| F 17 Kallinge | Attack | A 32A Lansen till 1975 | Utgick ur E 1 efter ombeväpning till jaktflottilj |
Chefer
Eskaderchefer
Mellan 1938 och 1941 hade befattningen överstes grad. Mellan 1941 och 1994 hade befattningen generalmajors grad.
- 1938–1942: Bengt G:son Nordenskiöld
- 1942–1952: Paulus af Uhr
- 1952–1964: Björn Bjuggren
- 1964–1966: Stig Norén
- 1966–1973: Gösta Odqvist
- 1973–1977: Bengt Rosenius
- 1977–1980: Sven-Olof Olson
- 1980–1983: Erik Nygren
- 1983–1990: Bertil Nordström
- 1990–1994: Bert Stenfeldt
- 1994–1995: Christer Salsing (Tjf)
Ställföreträdande eskaderchefer
Efter att flygbasområdena avvecklas den 30 september 1957 tillfördes en ställföreträdande eskaderchef. Den ställföreträdande eskaderchefen hade graden överste. När sedan alla eskadrarna (utom Första flygeskadern) avvecklades 1966, försvann befattningen ställföreträdande eskaderchef.
- 1957–1964: Gösta Sandberg (Tf.)
- 1964–1966: Karl-Erik Karlsson
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ Hemlig militärbas utanför Skara, inslag i SVT Nyheter Väst 2015-05-20.
- ^ Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 122. ISBN 91-971584-8-8
- ”Vad är och gör E1?”. Flygvapennytt (4): sid. 32-35. 1972. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1972-4.pdf.
