Försvarsbeslutet 1996

Försvarsbeslutet 1996 (prop. 1995/96:12 och prop. 1996/97:4) fattades i två etapper, det etapp 1 antogs av riksdagen den 6 december 1995 och etapp 2 antogs den 13 december 1996. Försvarsbeslutet gick ut på att banta försvaret och förstärkas vid behov – från invasionsförsvar till anpassningsförsvar.

Bakgrund

I mitten av 90-talet bestod Armén av fältförband, territorialförband och hemvärn. Riksdagsbeslutet innebar att Armén skulle inrikta sin planering mot 16 brigader och bestod i mitten på 90-talet av 6 fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband, ca 100 infanteri-, jägar-, pansar-, artilleri- och luftvärns (robot) bataljoner. 11 infanteri- och norrlandsbrigader, samt 2 pansar- och 3 mekaniserad brigader. Till detta kan läggas 7 artilleriregementen fördelade över riket. Totalt 450 000 soldater fanns till förfogande, varav ca 100 000 bestod av hemvärnets personal. Viktigare vapensystem som hade börjat komma ut till förbanden var nu stridsvagn 121 och 122 samt stridsfordon 90. Att notera var den mängd av varianter avseende stridsvagnssystem som fanns, stridsvagn 103, stridsvagn 104 och stridsvagn 121-122. Dessutom innebar beslutet att splitterskydda en stor del av Arméns förband i och med inköp av öststatsfordon såsom pbv 401 (MTLB) och pbv 501 (BMP-1).

Inför beslutet var den stora frågan om vilka orter som skulle bli av med sin brigad, då det totala antalet brigader skulle minskas från 16 till 13 stycken. De orter som det kom det att handla om var Borås, Falun, Halmstad, Linköping, Umeå och Östersund. Orter där Försvarsmakten hade en betydande roll på arbetsmarknaden. I ÖB:s förslag - FMP-97 ville Försvarsmakten avveckla Fältjägarbrigaden (NB 5) i Östersund, Dalabrigaden (NB 13) och Hallandsbrigaden (IB 16) i Halmstad och sedan omlokalisera Livgrenadjärbrigaden (IB 4) från Linköping till Kvarn i Borensberg. Genom betydande lobbyverksamhet från Östersund, Falun och Halmstad kom Regeringen Persson i sin proposition att ändra förslaget till att Livgrenadjärbrigaden (IB 4) i Linköping, Älvsborgsbrigaden (IB 15) i Borås och Lapplandsbrigaden (NB 20) i Umeå istället skulle avvecklas. Ett förslag som regering med Centerpartiets stöd fick igenom i riksdagen den 13 december 1996.

Försvarsbeslutet innebar vidare att Försvarsmakten fick nya uppgifter samt att första steget till att överge invasionsförsvar togs (Det sista steget i lämnandet av invasionsförsvaret togs genom försvarsbeslutet 2004). Det försvar som nu byggdes var mindre men mer kvalificerat och det skulle ha en stor växtkraft. Om det säkerhetspolitiska läget förändrades skulle full krigsduglighet nås inom ett år. På längre sikt skulle Försvarsmakten kunna växa, det vill säga utökas. Organisationen skulle också kunna anpassas för att möta nya hot.

Med beslutet följde att ett antal enheter skulle avvecklas före den 1 januari 1999 och med alla avvecklingsåtgärder genomförda före den 1 januari 2000.

Avvecklade enheter

Arméfördelningar

• 2.förd - Nedre norra arméfördelningen, Östersund
• 3.förd - Västra arméfördelningen, Skövde
• 14.förd - Mellersta arméfördelningen, Linköping

Försvarsområdesstaber

• Fo 18 - Kalmar regemente, Kalmar (Uppgår i Smålands försvarsområde)
• Fo 48 - Västmanlands regemente, Västerås (Uppgår i Uppsala och Västmanlands försvarsområde)
• Fo 67 - Kalix försvarsområde, Kalix (Uppgår i Norrbottens försvarsområde)
• I 4/Fo 41 - Livgrenadjärregementet, Linköping (Uppgår i Södermanlands och Östergötlands försvarsområde).
• I 5/Fo 22 - Jämtlands fältjägarregemente, Östersund (Regementet uppgår i Fältjägarbrigaden och Fo 22 uppgår i Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde)
• I 11/Fo 16 - Kronobergs regemente, Växjö (Uppgår i Smålands försvarsområde)
• I 14/Fo 21 - Hälsinge regemente, Gävle (Fo 21 uppgår i Dalarna och Gävleborgs försvarsområde)
• I 15/Fo 34 - Älvsborgs regemente, Borås (Fo 34 uppgår i Västra Götalands försvarsområde)
• I 22/Fo 66 - Lapplands jägarregemente, Kiruna (Fo 66 uppgår i Norrbottens försvarsområde)
• P 4/Fo 35 - Skaraborgs regemente, Skövde (Regementet uppgår i Skaraborgsbrigaden och Fo 35 uppgår i Västra Götalands försvarsområde)
• P 7/Fo 11 - Södra skånska regementet, Ystad (Regementet uppgår i Södra skånska brigaden och Fo 11 uppgår i Skånes försvarsområde)

Infanteri/Norrlandsbrigader

• IB 4 - Livgrenadjärbrigaden, Linköping
• IB 15 - Älvsborgsbrigaden, Borås
• NB 20 - Lapplandsbrigaden, Umeå

Artilleriet

• A 1 - Svea artilleriregemente, Linköping
• A 4 - Norrlands artilleriregemente, Östersund

Ingenjörstrupperna

• Ing 1 - Svea ingenjörkår, Södertälje

Luftvärnet

• Lv 4 - Skånska luftvärnskåren, Ystad

Trängtrupperna

• T 1 - Svea trängkår, Linköping

Signaltrupperna

• S 2 - Göta signalbataljon, Karlsborg

Flygvapnet

• F 5 - Krigsflygskolan i Ljungbyhed
• F 15 - Hälsinge flygflottilj, Söderhamn

Kustartilleriet

• KA 5 - Härnösands kustartilleriregemente, Härnösand

Skolor

• FV UndS - Flygvapnets underrättelseskola, Uppsala
• TOLKS - Försvarets tolkskola, Uppsala
• UndS - Arméns underrättelseskola, Karlsborg

Upprättade enheter

• Försvarsmaktens helikopterflottilj, Linköping (Malmen)
• Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, Uppsala
• Försvarsmaktens försörjningscentrum
• Armécentrum, Enköping
• Flygvapencentrum, Linköping
• Marincentrum, Haninge
• Försvarsområdesgrupper ersätter avvecklade försvarsområdesstaber
  • Bohusdalgruppen, Skredsvik
  • Gävleborgsgruppen, Gävle
  • Jämtlandsgruppen, Östersund
  • Kalmargruppen, Kalmar
  • Kronobergsgruppen, Växjö
  • Lapplandsjägargruppen, Kiruna
  • Livgrenadjärgruppen, Linköping (Malmen)
  • Norrbottens gränsjägargrupp, Kalix
  • Skaraborgsgruppen, Skövde
  • Södra skånska gruppen, Revingehed
  • Västmanlandsgruppen, Västerås
  • Älvsborgsgruppen, Borås

Vidare föreslogs

• Öresunds marindistrikt inordnades i Västkustens marinkommando.
• Karlskrona örlogsskolor och Berga örlogsskolor inordnas i Örlogsskolorna.
• SWEDINT i Södertälje omorganiserades till Försvarsmaktens internationella kommando.

Sammanfattning

• Armébrigaderna reducerades från 16 till 13,
• Arméfördelningsstaberna reducerades från 6 till 3,
• Fördelningsförbanden i övrigt reducerades till sitt antal med ca en tredjedel,
• Försvarsområdesstaberna reducerades från 26 till 16,
• Ytstridsfartygen reducerades från 30 till 24,
• Ubåtarna reducerades från 12 till 9,
• De rörliga kustförsvarsförbanden bibehölls medan de fasta kustförsvarsförbanden reducerades till ca hälften,
• Stridsflygdivisionerna reducerades från 16 till 13,
• Det lätta attackflyget avvecklades,
• Flygbasbataljonerna reducerades från 24 till 16.

Se även

• Norra militärområdet
• Mellersta militärområdet
• Södra militärområdet
• Lista över svenska infanteribrigader
• Lista över svenska mekaniserade brigader och pansarbrigader

Vidare läsning

• Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
• Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
• Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)