Sveriges försvarsmakt

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten. För Finlands försvarsmakt, se Finlands försvarsmakt.
Försvarsmakten
Försvarsmaktens heraldiska vapen.
Information
NationSverige Sverige
Grundad1 januari 1975
(samlingsnamn)[1]
1 juli 1994
(myndighet)
Organisationer Armén
Marinen
Flygvapnet
Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna
Flygtimmar29 468 (2016)[2]
HögkvarterStockholms heraldiska vapen Stockholm, Sverige
Högste befälhavareÖverbefälhavare general Micael Bydén
StatsrådFörsvarsminister Peter Hultqvist
GeneraldirektörPeter Sandwall
(ställföreträdande myndighetschef)
Vapenför ålder18–47 år[3]
Stående styrkor20 115[4]
Reservstyrkor31 603[4]
Aktiva styrkor431[5]
Ekonomi
Budgetca 56 000 000 000 SEK (2015)[6]
Andel av BNP1,13 % (2012)[7]
Övrigt
HistoriaOfficiellt namn fram till 1974 var Krigsmakten

Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen, samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[8]

Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av: armén (med hemvärnet), flygvapnet och marinen (flottan och amfibiekåren). Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[9] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.

Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive extensiva insatser under trettioåriga kriget under tiden för svenska imperiet under 1600- och början av 1700-talet. Krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige permanent förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet, präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet, medan Försvarsmaktens förmågor baserades på allmän värnplikt. År 2010 avskaffades allmän värnplikt i fredstid, för att fram till 2018 ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna. Detta beslut har dock senare kritiserats och riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala. 2017 kommer 13 000 ungdomar födda 1999 och 2000 kallas in till mönstring.

Enheter ur Försvarsmakten deltar i flertal internationella operationer, antingen aktivt eller passivt såsom militära observatörer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

  • När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
  • Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
  • Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (bistå samhället i händelse av kris).
  • Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande insatser och/eller fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning

Från och med år 2005 fick Försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström. En roll hon hade fram till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten.

Försvarsmaktsledning

Huvudartikel: Högkvarteret

Försvarsmaktsledningen (FML) består av:[10]

Insatsledning

Huvudartikel: Insatsledningen

För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS), som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:

Begreppet Försvarsmakten

Innan 1994 fanns ingen central myndighet för Sveriges militära förband. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centrum och skola en egen myndighet. Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f, innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] Försvarsmakten bildades som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av ett stort antal fristående försvarsmyndigheter.

Insatsorganisation

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation

Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

Pansarterrängbil 360 med skyttesoldater.
Korvetten HMS Visby (K31).
JAS 39 Gripen.

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband

Försvarsmaktsgemensamma skolor

Försvarsmaktsgemensamma centra

Försvarsmaktsgemensamma enheter

Försvarsmaktens specialförband

Hemvärnet

Huvudartikel: Hemvärnet

Hemvärnet – nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

Huvudartikel: Försvarsmaktens logistik

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Omställning till insatsförsvar

Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[11]

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska Försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Diagram över försvarets utveckling 1965–2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt amfibieregementet.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt, varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omställning av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon. Idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[12] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[13] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska Försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omställning till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är Vänsterpartiet kritiskt till denna process.

Insatsorganisationen

Försvarsbeslut 2000

Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom krigsorganisationen att istället benämnas för insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällade från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[14] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[15]

Läget 2009

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[16] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014

Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[17] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[18]

Ytterligare medel 2012

I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen plan skulle köpas in till flygvapnet.[19]

Insatsorganisationen färdig 2019

Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar.[20][21] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014.[22][23]

Krigsförband

I samband med försvarsbeslutet 2015 beslutades om en ny organisation där Försvarsmakten organiseras dels i krigsförband, men även i 19 depåförband. Nedan tabell visar på Försvarsmaktens organisation gällande från den 1 januari 2016.[24]

Försvarsmaktens personella resurser

Svensk musiksoldat med löjtnants tjänsteställning.

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal, anställda, frivilliga, totalförsvarspliktiga och tjänstepliktiga.

Militär personal

Personalgrupper

Källa:[25]

Personalkategorier

Källa:[26]

Officer med särskild kompetens (OFSK)

Officerare med civil yrkesexamen (till exempel försvarsmaktsingenjörer, läkare, veterinärer och meteorologer) benämns "officer med särskild kompetens".[25]

Officers vederlike

Militär personal i insatsorganisationen (till exempel hemvärnsmän) som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes‐ eller reservofficer benämns "officers vederlike" respektive "specialistofficers vederlike".[25]

Civil personal

Källa:[26]

Tjänstgöringskategorier

Personal Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [26]

Kravnivåer för Försvarsmaktens personal

Huvudartikel: Kravnivåer för Försvarsmaktens personal

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020

Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -

Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.[27]

Militära grader

Huvudartikel: Militära grader i Sverige

Försvarets författningssamling

Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i högkvarteret. Chefen för juridiska staben i högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Försvarets kommunikation

Mediehantering

Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[28] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[29] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där Försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning, kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[30]

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mejlkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till högkvarteret i Stockholm.[31] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[32]

Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [33].

Marknadsföring

2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[34]

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[35] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[36]

Kritik och debatt

Insatsorganisation 2014

Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[37][38]

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[39]

Enveckasförsvaret

I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göranson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[40] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[41] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretnieks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[42] På Folk och försvars konferens i Sälen sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge det inte är medlem.[43]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] SFS 1974:615 Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Försvarsmaktens årsredovisning 2016, FM2016-17170:2 – Huvuddokument” (pdf). forsvarsmakten.se. 21 februari 2017. sid. 34 (tabell 16). http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2016/hkv-2017-02-21-huvuddokument-ar16.pdf. Läst 24 oktober 2017. 
  3. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/repovningen-igen-efter-20-ars-paus/
  4. ^ [a b] ”Försvarsmaktens årsredovisning 2015 - bilagor”. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2015/160122-003-forsvarsmaktens-arsredovisning-15-bilagor.pdf. Läst 22 december 2016. 
  5. ^ ”PÅGÅENDE INTERNATIONELLA MILITÄRA INSATSER”. http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/personalsiffror-internationella-insatserna/. Läst 24 oktober 2017. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140330160520/http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/55/29/61bae7a5.pdf. Läst 24 mars 2012. 
  7. ^ European Defence Agency,National Defence Data 2012 accessed on March 8, 2013 from http://www.eda.europa.eu/docs/default-source/finance-documents/national-defence-data-2012.pdf
  8. ^ http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/
  9. ^ http://www.kungahuset.se/royalcourt/monarchy/themonarchyinsweden/dutiesofthemonarch.4.396160511584257f2180003302.html
  10. ^ Forsvarsmakten.se Försvarsmaktsledningen Läst 5 februari 2014
  11. ^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2008. https://web.archive.org/web/20080415054315/http://www2.mil.se/sv/Insatser/. Läst 23 april 2008. 
  12. ^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo Arkiverad 19 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 10 augusti 2008
  13. ^ Försvarsmaktens faktasida om Liberia[död länk] mil.se, Läst 27 april 2009.
  14. ^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
  15. ^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Arkiverad 23 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2010
  16. ^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
  17. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (http://dagbladet.se/ledare/1.2685433-ofolkligt-forsvar?headlineDate=20110130).
  18. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
  19. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
  20. ^ http://www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-till-attack-vill-ha-mer-an-en-veckas-skydd/
  21. ^ http://www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/[död länk]
  22. ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
  23. ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/article1203011.svt
  24. ^ ”Fm2015 7991 21 bilaga 1 fm bu 17”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/dokument/budgetunderlag/#Budgetunderlag+2017. Läst 2 april 2016. 
  25. ^ [a b c] Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 M7739‐350014 fastställs för tillämpning från och med 2012‐12‐01, sid. 6 Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2014-05-07.
  26. ^ [a b c] Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion[död länk] 2013-06-04.
  27. ^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
  28. ^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008 Arkiverad 22 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-25.
  29. ^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
  30. ^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'[död länk]" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
  31. ^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
  32. ^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
  33. ^ ”Svenska Dagbladet”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/inget-lagbrott-av-forsvaret_3465803.svd.  Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
  34. ^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  35. ^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  36. ^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
  37. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 2011-02-28.
  38. ^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk” 2012-02-23.
  39. ^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 2011 2012-02-23.
  40. ^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
  41. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
  42. ^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
  43. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01

Externa länkar

v • r
Försvarsdepartementet
Regeringen
Statsråd och chef
Nato
Nuvarande myndigheter
Tidigare (1920-nu),
avvecklade myndigheter,
ledningsorgan
Arméförvaltningen • Arméintendenturförvaltningen • Arméstaben • Armétygförvaltningen • Civilförsvarsstyrelsen • Beredskapsnämnden (BN) • Flygförvaltningen • Flygstaben • Flygtekniska försöksanstalten (FFA) • Försvarets Fabriksverk (FFV) • Försvarets forskningsanstalt (FOA) • Försvarets förvaltningsdirektion • Försvarets intendenturverk • Försvarets underrättelsenämnd • Försvarsexportmyndigheten (FXM) • Försvarsstaben • Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) • Generalstaben • Krigsmaterielverket • Krisberedskapsmyndigheten (KBM) • Luftskyddsinspektionen • Marinförvaltningen • Marinstaben • Militärfysiska institutet (MFI) • Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE) • Statens räddningsverk (SRV) • Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) • Totalförsvarets upplysningsnämnd • Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) • Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
Innan 1920
Obsoleta begrepp
v • r
Europas militär
Suveräna stater
Stater som saknar fullt
internationellt erkännande
Utomeuropeiska stater
med truppnärvaro i Europa
Internationella
organisationer
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_försvarsmakt&oldid=42284137”