F 17 Kallinge

F 17 Kallinge
Officiellt namn	Kungliga Blekinge flygflottilj
Ort	Kallinge, Ronneby kommun
Grundad	1944
Marsch	"Blekinge flygflottiljs marsch" (Å Dohlin)
Flottiljchefer	Torsten Rapp (1944-48) Hugo Svenow (1948-51) S Rydström (1951-63) P. Th. Svensson (1963-66) C-O Larsson (1966-75) E Spångberg (1975-84) Rolf Clementson (1984-87) Gunnar Ståhl (1987-90) Bo-Walter Eriksson (1990-98) Lennart Pettersson (1998-00) Lars Johansson (2000-03) Lars Lundell (2003-07) Niclas Karlsson (2007-09) Mats Helgesson (2009-2012) Gabor Nagy (2012-)
Flygslag	Marinsamverkan 1944-1956 Attack 1956-1973 Jakt/Attack 1973-1975 Jakt 1975-19xx Spaning 1978-19xx
Huvudtyper	B 3, T 18B, A 32A, J 35F, JA 37, SF 37, AJSF 37, SH 37, JAS 39,
Övriga typer	G 101, Se 102, Se 103, Se 104, A 21R, B 4, B 5, B 17, Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 25, Sk 50, Tp 83, TP 87, TP 101, TP 103, Hkp 3, Hkp 4, HKP 10,
Ingående divisioner	171. stridsflygdivisonen 172. stridsflygdivisionen

Vapnet som fördes av F17 1944-1994.

F 17 Kallinge, eg. F 17 eller Kungliga Blekinge flygflottilj, är en flygflottilj inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1944. Flottiljen är förlagd till Ronneby flygplats i Kallinge, Blekinge.

Historik

F 17 inrättades på Bredåkra hed vid Kallinge under namnet Kungliga Blekinge Flygflottilj den 1 juli 1944 och blev ett förband främst för marinsamverkan med huvuduppgifterna torped- och minfällning. Platsen som valdes för flottiljens förläggning hade varit militärt område under tidigare perioder. Redan åren 1886-1901 vapenövade Kungliga Blekinge bataljon (I 30) på Bredåkra lägerplats. Efter 1901 användes heden periodvis av Karlskrona grenadjärregemente (I 7). Byggandet av fältet inleddes i oktober 1942 men när flottiljen sattes upp var fältet bara delvis klart med ett fåtal byggnader som var inflyttningsklara.

Flottiljen organiserades till en början för marinsamverkan och utrustades med B 3 och kom att ingå i Fjärde flygeskadern (E 4). 1947 tillfördes flottiljen den marina versionen av flygplanet Saab 18 benämnt T 18B, vilket gjorde att flottiljen överfördes till attackeskader Första flygeskadern (E 1).

Under 1960-talet tillfördes flottiljen två nya enheter. 1964 tillkom en division RB 68 och 1965 en helikopterenhet för sjöräddning. Robotdivisionen var dock endast aktiv fram till 1974, då hela systemet inom Flygvapnet avvecklades och återfördes till Storbritannien.

Genom avveckling av F 3 Malmslätt i samband med försvarsbeslutet 1972, tillfördes flottiljen 1973 två stycken jaktdivisioner från F 3. Flottiljen kom nu att vara en renodlad jaktflottilj fram till 1978 då en jaktdivision avvecklades och ersattes med en spaningsdivision från F 11 Nyköping, som skulle avvecklas 1980 efter försvarsbeslutet 1977. Spaningsdivisionen var den division vid flottiljen som blev först beväpnad med Viggen i from av SF/SH 37 Viggen.

F 12 Kalmar var också en flottilj som riksdagen beslutat om avveckling 1980. F 12 hade ett sektoransvar över sektor S2 och luftförsvarscentralen kallad Vargen, detta ansvar kom att överföras till F 17. 1978 blev flottiljen en sektorflottilj fram till 1981, då SektorSyd organiserades under F 10 Ängelholm, vilken övertog all luftbevakning över södra Sverige. Vid F 12 i Kalmar var Flygvapnets väderskola (VädS) lokaliserade, denna enhet uppgick inom F 17 som ett detachement under beteckning F 17K fram till försvarsbeslutet 1982, då skolan omlokaliserades till F 5 Ljungbyhed och alla militärverksamhet vid före detta F 12 avvecklades.

År 1982 kom flottiljens jaktdivisioner att ombeväpnas med JA 37 Viggen. Efter försvarsbeslutet 1992 då F 13 Norrköping kom att avvecklas tillfördes flottiljen 1993 en jakt/attackdivision från F 13 i Norrköping, samtidigt som man överförde en spaningsdivisionen till F 10 i Ängelholm.

I samband med försvarsbeslutet 2000 kom F 10 i Ängelholm att avvecklas den 31 december 2002. Genom denna avveckling kom flottiljen att överta JAS 39A Gripen från F 10 i Ängelholm samt dess detachement i Hästveda (F 10H). I samma försvarsbeslutet kom det senare att beslutas att även F 16 Uppsala skulle avvecklas, vilket gjorde att detachementen vid F 16, F 16 Malmen vid Malmens flygplats F 16M och F 16 Gotland vid Visby flygplats överfördes till F 17 under ny beteckning F 17M respektive F 17G.

Är 2004 började flottiljen att ersätta A-versionen med C-versionen av JAS 39 Gripen. I samband med försvarsbeslutet 2004 överfördes Flygbasjägarskolan (FBJS) från F 7 Såtenäs till flottiljen, vidare tillkom även Tredje helikopterskvadronen (3. hkpskv). Tredje helikopterskvadronen är dock endast samlokaliserade med flottiljen och är ett detachement till Helikopterflottiljen.

År 2011 ansvarade flottiljen för Libyen FL01, vilken var den första internationella flyginsatsen sedan F 22 Kongo. 2011 var även det sista året flottiljen flög med A-versionen av JAS 39 Gripen, då 172 divisionen ombeväpnades i juni med C-versionen.

Viktigare årtal

Nedan följer årtal som påverkat flottiljens verksamhet.

• 1944 - Kungliga Blekinge Flygflottilj invigdes 6 november vid Bredåkra hed.
• 1944 - Flottiljen blir jämte F 2 Hägernäs en marinflygflottilj.
• 1945 - Flottiljen blir en del av Fjärde flygeskadern (E 4).
• 1947 - Flottiljen omorganiseras till en bombflottilj.
• 1948 - Flottiljen överförs till Första flygeskadern (E 1).
• 1954 - Flottiljen går in i jetåldern.
• 1956 - Flottiljen omorganiserades till en attackflottilj.
• 1964 - Flottiljen tillförs en helikopterenhet för sjöräddning.
• 1973 - Flottiljen omorganiseras till jakt genom två jaktdivisioner från avvecklade F 3 Malmen.
• 1975 - Flottiljens attackdivisionen avvecklas.
• 1978 - Flottiljen övertar sektoransvaret över sektor S 2 från F 12 Kalmar.
• 1978 - Avvecklas en jaktflottilj och ersätts med en spaningsdivision från F 11 Nyköping.
• 1981 - Flottiljens sektor S 2 uppgår i SektorSyd organiserat under F 10 Ängelholm.
• 1993 - Flottiljens spaningsdivision överförs till F 10 Ängelholm, samtidigt tillförs en jaktdivison från F 13 Norrköping.
• 1995 - Attackeskadern (E 1) avvecklades och flottiljen lyder nu under chefen Södra flygkommandot (FKS).
• 2000 - Södra flygkommandot avvecklas 30 juni och flottiljen lyder direkt under chefen Flygvapnets taktiska stab (FTS).
• 2002 - Flottiljens två jaktdivisioner omorganiseras till Jakt/attack/spaningsdivisioner, så kallade 'multi-role'.
• 2002 - F 10:s strildetachement F 10H vid Hästveda i nordöstra Skåne överförs till F 17 och blir F 17H.
• 2003 - F 16:s detachement F 16M på Malmens flygplats och F 16G på Visby flygplats överförs till F 17 och blir F 17M och F 17G.
• 2008 - Ledningsenheten på F 17H läggs ner. Verksamheten överförs den sista december till Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala.
• 2011 - Flottiljen övergick i juni till att helt enbart flyga JAS 39C/D.

Samgrupperingar

• Flygbasjägarskolan (FBJS), som utbildar försvarsmaktens behov av flygbasjägare, är lokaliserad till Kallinge sedan 2005.
• Tredje helikopterskvadronen (3. hkpskv), är lokaliserad till Kallinge, men är en del av Helikopterflottiljen.

Verksamheter utanför Kallinge

I flottiljen ingår två detachement samt Hagshult flygbas:

F 17G på Visby flygbas på Gotland.

• Samlokaliserat med Gotlandsgruppen, Sjöinfokompaniet och FMLOG vid Visborgsområdet.

F 17H vid Hästveda i Hässleholms kommun,

• F 17 ansvarar för drift medan flygstridsledning organiseras av Luftstridsskolan. Försvarsmaktens beslut om att anläggningen skulle avvecklas 2011-2012, revs upp i april 2011 av regeringen med anledning av att regeringens syn är att stridsledningen bör bedrivas i skyddade anläggningar. Totalt arbetar mellan 100 till 200 personer i anläggningen och ansvarar bland annat för flygstridsledning över södra Sverige.

Hagshult flygbas utanför Värnamo i Småland

• Krigsflygbas som sorterar under F 17.

Tidigare har även följande verksamhetersorter sorterats in under F 17 Kallinge.

• F 17M på Malmens flygplats väster om Linköping, före detta F 3 Malmslätt, numera tillhörande Helikopterflottiljen med förbandsdelar ur F 7 Såtenäs.

F 17 Gotland

F 17 Gotland (F 17G) är sedan 2003 ett detachement till F 17 baserat på Gotland. Detachementet sattes upp F 13 Norrköping år 1956 på Visby flygplats, under namnet F 13 Gotland (F 13G), i syfte för att svara för servicen av Flygvapnets anläggningarna på Gotland. Samma år anlades även en ny start- och landningsbana i asfalt. 1957 tilldelades F 13 Norrköping ansvaret för Gotlands luftförsvarssektor (G 1). Sektorn kom dock 1965 att sammanslås med F 13:s andra sekor O 1. 1981 bildade sektor O 1 tillsammans med O 5 en ny sektor, Sektor Mitt, vilken täckte hela mellan Sverige. Sektor mitt ledes av F 16 i Uppsala, dock så kvarstod fredsverksamheten på Gotland under F 13:s ansvar.

Flygbasen kom senare i olika omgångar att anpassas för olika syften, 1965 till Bas 60, 1975 för JA 37 Viggen, 1992 till Bas 90 och 1995 för transportflygplan.

I samband med den stora förbandsnedläggningen som skedde under 1990-talet och början av 2000-talet, kom detachementets huvudman att ändras vid flertal omgångar. 1994 när F 13 Norrköping avvecklades genom försvarsbeslutet 1992 överfördes detachementet till F 16 Uppsala, och fick benämningen F 16 Gotland (F 16G). När Sedan F 16 Uppsala avvecklades 2003 genom försvarsbeslutet 2000, överfördes detachementet till F 17 Kallinge och fick sitt nuvarande namn F 17 Gotland (F 17G).

Internationell verksamhet

F 17 har genom åren varit ansvariga för flera beredskapsförband och andra utlandsförband

Swafrap (JAS39)

• Beredskap: 30-dagars (R30)
• Beredskapstid:

Förbandet växlade mellan F 17 och F 21 Luleå och under de år förbandet stod på F 17 deltog Swafrap i flera övningar bl.a. Cold Response och Red Flag - Alaska.

Flygbasbataljon (AB01)

Förbandsdel inom NBG 08

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2008-01-01--06-30.

Förbandet hade som uppgift att upprätta de flygplatser som NBG 08 avsåg använda vid en insats. Dels en strategisk flygplats där en mindre del, främst för godshantering och omlastning, skulle verka, dels en taktisk flygplats där huvuddelen av förbandet grupperade. De taktiska flygplatsen grupperades nära det område där Core Battalion skulle verka. Förbandet kunde vid behov upprätta en komplett flygplats med bl.a. flygledartorn, landingsradar och banbelysning.

AB01 deltog i några övningar innan beredskapen, dels Combined Challenge i Ljungbyhed i samband med arméns slutövning 2007, dels NBG:s slutövning Nordic Resolution 07 omkring Luleå, Boden och Jokkmokk. Delar av förbandet deltog också i övningen Volcanex 07 i Tyskland

KFOR (KS18)

• Insatstid: oktober 2008 - april 2009

KS18 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterades till vissa delar med personal ur NBG 08 efter avslutad beredskap. Förbandet sattes upp tillsammans med Södra skånska regementet (P 7).

Stridsflygenhet (SE02)

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2009-07-01--12-31

Förbandet kan ses som en utveckling av Swafrap där SE01 var en del i NBG 08 och sattes upp av F 21 Luleå för att sedan övergå till F 17 i form av SE02. Förbandet deltog i några övningar inför beredskapen, dels övningen Joint Warrior på Fairford i Storbritannien under hösten 2008 samt övningen Loyal Arrow 09 i Luleå då föbandet grupperade på Vidsels flygbas vid Robotförsöksplats Norrland i Vidsel.

Expeditionary Air Wing (EAW)

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2011-01-01--06-30

Förbandet är en utveckling av Flygbasbataljon AB01 där nu samtliga funktioner ur flygvapnet samlas i en organisation avsedd att stödja NBG 11. De funktioner som nu flyttas in i samma organisation omfattar flygplatsdrift på taktisk och strategisk flygplats, understöd med helikopter-, transportflyg och stridsflygsdivision, det som under NBG 08 var fyra olika förband. Delar av förbandet kom att användas i samband med Flyginsats Libyen (FL01). Dock återuppbyggdes EAW för att kunna säkerställa beredskapen inom NBG 11.

Flyginsats Libyen (FL01)

• Insatt 2011-04-01--2011-06-30

Förbandet togs till stora delar ur NBG 11:s EAW-delar och anpassades till den nya uppgiften. Förbandet fick namnet Flyginsats Libyen, FL01, och grupperade på Sigonellabasen på Sicilien

KFOR (KS24)

• Insatstid: oktober 2011 - april 2012

KS24 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterads till vissa delar med personal ur NBG 11 efter avslutad beredskap.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper och helikoptrar vid F 17

Huvudtyper B 3 (1944-1947) T 18B (1947-1957) A 21R (1954-1955) A 32A Lansen (1957-1973) J 35F Draken (1973-1981) JA 37 Viggen (1982-2002) SF/SH 37 Viggen (1978-1993) AJSF/AJSH Viggen (1993-2002) JAS 39A/B Gripen (2002-2011) JAS 39C/D Gripen (2004-)

Transportflygplan Tp 83 (1955-1970) TP 101 (1988-2004) TP 103 (1998-2001) TP 100A/B/C (2003-)

Helikoptrar Hkp 3 (1964-1999) Hkp 4 (1966-1992) HKP 10 (1990-)

Övrigt

Flottiljemblemet, som består av Blekinges landskapsvapen, var applicerat framför förarplatsen på båda sidor av flygplanskroppen. Flottiljens marsch är: "Kungl. Blekinge Flygflottiljs Marsch" (Å. Dohlin)

Bortsett från införandet av A 32A Lansen, så är flottiljen är en av få förband inom det svenska flygvapnet som aldrig varit en flottilj som introducerat eller gjort typinflygningar av ett nytt flygsystem, utan fram till införandet av C-versionen av JAS 39 Gripen, har flottiljen tillförts divisioner och nya flygsystem från avvecklade flottiljer.

Referenser

Noter

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. Sid. 91, 107-110. ISBN 91-971584-8-8 

Externa länkar

• Blekinge flygflottilj
• F 17 Kamratförening