Västmanlands flygflottilj

Från Wikipedia
(Omdirigerad från F 1 Hässlö)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°35′15″N 16°37′10″Ö / 59.58750°N 16.61944°Ö / 59.58750; 16.61944

Västmanlands flygflottilj
F1 Hässlö vapen.svg
Officiellt namn Första flygkåren
1929-1936

Kungliga Västmanlands flygflottilj 1936-1983
Ort Västerås
Grundad 1929
Nedlagd 1983
Marsch Kungl Västmanlands regementes och flygflottiljs marsch
Valspråk Per aspera ad astra
(Genom mödor mot stjärnorna)
Flottiljchefer Harald Enell (1929-1934),
Egmont Tornberg
(1934-1937),
G.Q. Ström (1937-1938),
Axel Ljungdahl (1938-1942),
G.A. Westring (1942-1945),
A Falk (1945-1950),
Ingvar Berg (1950-1954),
G Odqvist (1954-1959),
H Nordström (1959-1964),
R Svartengren (1964-1966),
N Palmgren (1966-1968),
T Persson (1968-1975),
Stig Bruse (1975-1980),
Börje Björkholm (1980-1983)
Flygslag Bomb, jakt, spaning 1929-1938
Bomb 1938-1949
Nattjakt 1949-1959,
Jakt 1959-1983
Huvudtyper B 3, B 4, B 18, J 6, J 7, J 8,
J 30, J 33, J 32B, J 35F
Övriga typer G 101, Se 102, Se 103,
Se 104, A 1, J 1, J 4, J 5,
P 1, P 5, B 5, B 17, S 5, S 6,
Sk 6, Sk 9, Sk 10, Sk 11,
Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50,
Tp 5, Tp 7, Tp 9, Tp 83, Ö 6, Ö 9
Ingående divisioner 1. jaktdiv (Adam röd)
2. jaktdiv (Adam blå)
3. jaktdiv (Adam gul)

Västmanlands flygflottilj, även F 1 Hässlö och F 1, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1929 och 1983. Flygflottiljen var förlagd till Västerås.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första flygkåren (1. flygkåren) sattes upp 1 juli 1929 och var en av de första flottiljerna inom Flygvapnet. Från och med 1 juli 1929 var första flygkåren placerad i Västmanlands regementes gamla kaserner i Viksäng, strax utanför centrala Västerås. När flygfältet på Hässlö togs i bruk i mitten av 1930 saknades hårdgjord rullbana. Flygplan som då brukades var B 4 Hawker Hart.

Enligt 1936 års försvarsordning ombildades 1. flygkåren till medeltung bombflottilj. F 1 bildades officiellt 1939 och flyttades formellt till Hässlö 1944. I samband med detta påbörjades stor byggnation på Hässlö med bansystem och flygledartorn. Tornet är förmodligen det äldsta i Sverige varifrån flygtrafikledning ännu bedrivs.

Mellan åren 1944 och 1949 fanns vid flottiljen flygplanstypen B 18 i olika versioner. År 1949 blev F 1 den enda nattjaktflottiljen i Sverige. Verksamhet bedrevs med flygplanstypen J 30 Mosquito. Från och med 1952 fasades J 30 ut till förmån för J 33 (De Havilland DH 112 Venom). Bägge typerna tillverkades av de Havilland i Storbritannien. År 1958 gick nattjakten i graven och allvädersjakten kom istället med Saab-konstruktionen J 32B Lansen. Mellan 1955-1973 fanns Tp 83 Pembroke, ett transportflygplan, som inledningsvis även användes för navigatörsutbildning. J 32 ersattes 1966 av ytterligare en av Saab-konstruktion, J 35F Draken. J 35 var aktiv vid F 1 fram till nedläggningen.

Redan inför regeringens proposition om "försvarets organisationsfrågor" 1975, utvärderades en nedläggningen av flottiljen. Istället beslutades den 27 februari 1975 genom proposition 1975:75 att F 11 Nyköping och F 12 Kalmar skulle läggas ned. Dock kom hotet om avveckling upp igen 1978 i proposition 1978/79:96. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen att Västmanlands flygflottilj skulle avvecklas senast den 30 juni 1983 till förmån för ett bibehållande av F 10 i Ängel­holm, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. Utredningen som låg till grund för propositionen uttalade dock att beslutet att lägga ner F 1 "medför en allvarlig effektförlust i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet för flygvapnets krigsförband". Det definitiva beslutet om att avveckla flottiljen togs av riksdagen den 26 april 1979. Kvar efter avvecklingen kvarstod del av flygplatsen, som 1967 öppnats även för civilflyg, som krigsflygbas.[1][2]

Huvudstadsjakten[redigera | redigera wikitext]

I samband med avvecklingen, väcktes en kampanj vid flottiljens tredje division (Adam Gul), om att bibehålla divisionen, och istället verka från Tullinge flygbas, som tillsammans med Malmby flygbas var divisionens krigsbaser. Efter en massiv kampanj där divisionen under åren 1980–1981 spred ett olika upprop, som till exempel "Visste du...att det fanns 12 jaktdivisioner i Mellansverige 1971? att om inget görs finns bara tre kvar 1983". Divisionens kampanj fick stöd hos både försvarsstaben, ÖB, Östra- och Södra milostaben. Vilket senare resulterade i att divisionen med 12 stycken J 35F2 Draken och tredje kompaniet tog farväl av F 1 i augusti 1981. Divisionen antog tilläggsnamnet Kungliga Hufvudstadsjakten, och Södermanlands landskapsvapen prydde fenorna på dess flygplan.[3]

Mellan åren 1981 och 1982 lydde divisionen under F 1. När F 1 skulle avvecklas, överfördes divisionen den 1 januari 1983 till F 16 Uppsala, och blev där dess första division Petter Röd. Divisionen bibehöll sin basering i Tullinge, och blev kvar där till att divisionen avvecklades den 30 juni 1985. Detta efter att den 1982 års nytillträdda regeringen 1983 väckte frågan om en snabb avveckling. Under avslutningsceremonin den 27 juni 1985 gjordes en formationsflygning som avsked med flygrutten Tullinge – Stockholms slottÄrna – Stockholm – Tullinge.[4]

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet[5]

  • 1929 - Flottiljen sätts upp som Första flygkåren
  • 1936 - Flottiljen ombildas till Västmanlands flygflottilj
  • 1941 - Flottiljens B 3:or beväpnade F 3 Malmslätts fjärde fjärrspaningsdivision, vilken omfördelades till F 11 Nyköping.
  • 1949 - Flottiljen omorganiseras till nattjakt
  • 1959 - Flottiljen omorganiseras till allvädersjakt.
  • 1967 - Flygplatsen öppnas även för civiltrafik.
  • 1974 - Flottiljen blir sektorflottilj (O5) och blir huvudansvarig för mellersta Sveriges luftförsvar.
  • 1977 - Riksdagen beslutar genom försvarsbeslutet 1977 att avveckla flottiljen.
  • 1981 - Flottiljens tredje divisionen Adam Gul (Huvudstadsjakten) överförs till F 18 Tullinge.
  • 1983 - Flottiljen avvecklas den 30 juni och Adam Gul överförs F 16 Uppsala, med basering i Tullinge.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper och helikoptrar vid F 1[redigera | redigera wikitext]

Huvudtyper[redigera | redigera wikitext]

Stridsflygplan vid flottiljen mellan åren 1929 och 1983.

Spaningsflygplan
Jaktflygplan

Övriga flygsystem[redigera | redigera wikitext]

Övriga flygsystem vid flottiljen mellan åren 1929 och 1983.

Bombflygplan
Transportflygplan
Helikoptrar

Divisionsemblem[redigera | redigera wikitext]

År 1949 infördes nya divisionsemblem på samtliga divisioner. Divisionsemblemen symboliserar divisionernas roll som nattjaktsdivisioner.

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Första flygkåren 1929 1936
Kungl Västmanlands flygflottilj 1936 1974
Västmanlands flygflottilj 1975 1983
Beteckningar
F 1 1929 1983
Förläggningsorter, detachement och baser
Viksäng (F) 1929 1944
Hässlö flygbas (F) 1944 1983
Örebro (D) 1957 1975
Tullinge flygbas (B) 1974 1982
Tullinge flygbas (D) 1981 1982
Malmby flygbas (B) 1974 1982
Heby flygbas (B) 1974 1982
Eskilstuna flygbas (B) 1976 1982

Se även[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Skrift
  • (på Svenska) Kungliga Västmanlands Flygflottiljs Historia. Västerås: Västmanlands Flygflottiljs Historiekommitte 
  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 43-47. ISBN 91-971584-8-8 
Noter
  1. ^ ”Regeringens proposition 1975:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Regeringens-proposition-om-vis_FY0375/?html=true. Läst 3 augusti 2013. 
  2. ^ ”Regeringens proposition 1978/79:96”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-vissa-organisationsfragor-m_G20396/?html=true. Läst 3 augusti 2013. 
  3. ^ Åshage, Jarl (2012). Riksten och Kungl. Södertörns flygflottilj. Kristinehamn: Norlén&Slottner. sid. 120–123. ISBN 78-91-8685-943-5 
  4. ^ Huvudstadsjakten Avläst 20 april 2009
  5. ^ armehandbok.se (2007-12--10) Västmanlands flygflottilj Läst 18 juli 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]