Östgöta flygflottilj

Från Wikipedia
(Omdirigerad från F 3 Malmslätt)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 58°24′30″N 15°31′3″Ö / 58.40833°N 15.51750°Ö / 58.40833; 15.51750

Östgöta flygflottilj
(F 3)
HMS Östergötland vapen.svg
Flottiljens heraldiska vapen åren 1926-1974.
Officiellt namn Kungl Östgöta flygflottilj
Datum 1926 – 1974
Land Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Typ Flygflottilj
Roll Spaning (1926–1948)
Jakt (1948–1974)
Storlek Flottilj
Flygdivisioner 1. divisionen
(Cesar Röd)
2. divisionen
(Cesar Blå)
3. divisionen
(Cesar Gul)
Del av Krigsmakten
Högkvarter Malmslätt,
Linköpings kommun
Motto Labor-Effectus-Vigor (Arbete-Effektivitet-Trivsel)
Tjänstetecken
Sköldemärken Flygvapnet roundel.svg
Flygplan
Jaktplan J 1, J 2, J 3, J 5, J 6, J 9, J 11, J 28A, J 29, J 32, J 35
Spaningsflygplan S 1, S 6, S 14, S 16, S 17, S 18, S 22
Skolflygplan Sk 5, Sk 6, Sk 8, Sk 9, Sk 11, Sk 12, Sk 14, Sk 16, Sk 50
Transportflygplan Tp 5, Tp 52, Tp 79, Tp 83, TP 85
Övriga typer G 101, Se 102, Se 103,
Se 104, A 1, P 1, Ö 1,
Ö 3, Ö 4, Ö 6, Ö 9,

Kungl Östgöta flygflottilj, även F 3 Malmslätt och F 3, var en svensk flygflottilj inom Krigsmakten som verkade mellan åren 1926 och 1974. Flygflottiljen var förlagd till Malmens flygplats strax utanför Linköping.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flygflottiljen har sitt ursprung ur det Flygkompani som sattes upp på Malmen år 1916. Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Flygkompaniet omorganiserades från den 1 juli 1926 till Tredje flygkåren, vilken övertog infanteriets tidigare förläggnings- och övningsplats på Malmslätt. Tredje flygkåren organiserades som ett armé- och luftvärnssamverkande förband.[2]

Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att stärka Flygvapnet med nya förband, samt att ersätta kårorganisationen med en flottiljorganisation. Med flottiljorganisationen ändrades även benämningen kompani till division. Tredje flygkåren tilldelades det nya namnet Östgöta flygflottilj (F 3). Rollen som ett armésamverkande förband kvarstod fram till år 1948. I mars 1940 tillfördes flottiljen en fjärrspaningsgrupp, vilken under senare delen av året utökades till att omfatta en fjärrspaningsdivision. Till skillnad mot flottiljens tre första divisioner, vilka ingick i Första flygeskadern (E 1), kom fjärrspaningsdivisionen att ingå i Fjärde flygeskadern (E 4), och var samtidigt baserad till Torslanda flygfält. Fjärrspaningsdivisionen blev dock inte långvarig vid flottiljen, utan överfördes redan år 1941, till nyuppsatta Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping.[2]

Efter krigsåren var tanken att det svenska försvaret skulle nedrustas, men Pragkuppen fick den svenska riksdagen att rösta igenom försvarsbeslutet 1948. Där bland annat jaktflyget inom Flygvapnet skulle utökas med 50 procent. Flottiljens roll som armésamverkande kom därmed att upphöra, och flottiljen omorganiseras istället till en jaktflottilj. Med den omorganiseringen överfördes flottiljen till Tredje flygeskadern (E 3). Flottiljen tillfördes år 1949 jaktflygplanet J 22, och år 1951 tog flottiljen steget in i jetåldern, då J 22:orna ersattes med J 28A Vampire. Vilka överfördes från den närbelägna flottiljen i Norrköping, vilka samtidigt beväpnades med svensktillverkade J 29 Tunnan. Just A-versionen av Vampire kom enbart att flygas vid F 3, F 13 och F 20.[2]

År 1953 påbörjades en ombeväpning vid F 3 till J 29 Tunnan, vilken kom att vara i tjänst vid flottiljen fram till år 1965, då det ersattes med J 35D Draken. D-versionen av Draken bytes sedan ut år 1970 till F-versionen. Dock så blev endast två av flottiljens tre divisioner beväpnade med F-versionen. Detta då en av divisionerna med tillhörande baskompani vakantsatts från den 1 juli 1967. Detta på grund av en besparing inom Flygvapnet. Den division som vakantsattes som jaktdivision, kom istället från den 1 juli 1967 att börja verka som Målflygdivisionen (MFD). Året därpå, 1968, omlokaliserades Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) från Luleå till Malmslätt.[2]

År 1968 godkände riksdagen regeringens proposition (1968:109) gällande försvarsbeslutet 1968, där endast Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg kom att beröras av en avveckling. Inför försvarsbeslutet hade man aktivt valt att utelämna ett beslut om förändringar av grundorganisationen, detta då Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967. FFU hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. När väl utredningen var färdig, kom beskedet att två flygkårer skulle avvecklas, F 2 i Hägernäs och F 8 i Barkarby, samt en flottilj, F 18 i Tullinge. F 18 skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning. Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18, och i viss mån även till F 3. Detta då Transportflygdivisionen vid Svea flygkår (F 8) omlokaliserades år 1973 till Malmslätt.[3]

I början av 1970-talet kom frågan upp om en avveckling av ytterligare en flygflottilj. I februari 1971 föreslog regeringen en avveckling av Östgöta flygflottilj. Utredningen som låg till grund för regeringens proposition, var gjord av Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU). Vilka hade tagit hänsyn till att attackflottiljerna minskades från fyra till tre, då F 17 ombeväpnades till jaktflottilj. Detta då Flygvapnet tillfördes det nya flygplanet AJ 37 Viggen, vilket innebar en reducering av flygplan i attackeskadern. Därför lades fokus på att jämföra de åtta befintliga jaktflottiljerna. Vid en jämförelse mellan dessa flottiljer, var Östgöta flygflottilj den minsta, med en ungefär årlig utbildning av 250 värnpliktiga. Flottiljen var vidare en så kallad normalflottilj, det vill säga den hade inger sektoransvar. Utan låg inom samma luftförsvarssektor som jaktflottiljen F 13 i Norrköping, som även ansvarade för sektorn. Östgöta flygflottilj som vid den tidpunkten bestod av två jaktdivisioner, sedan en division blivit vakantsatt från den 1 juli 1967. Och enligt Flygvapnets plan för materielomsättning så skulle F 3 på sikt bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. Utredningen såg därför att en avveckling av Östgöta flygflottilj medför att endast två förbandsenheter behöver omlokaliseras en jaktdivision och en målflygenhet. FFU föreslog att omlokalisera målflygenhet till F 6 i Karlsborg, efter valt mellan F 6 och F 15 i Söderhamn. Ur operativa synpunkter och förbandsproduktionsskäl föreslog FFU att omlokalisera jaktdivi­sionen till F 12 i Kalmar. F 12 som vid den tidpunkten var den enda jaktflottiljen som endast hade två jaktdivisioner. Flygvapnets föreslog att målflygorganisationen skulle kvarstå i Malmslätt. Vidare föreslogs att Bråvalla flygflottilj skulle överta det mobiliserings- och förvaltningsansvar som F 3 hade. I 1971 års vårriksdag antog riksdagen Regeringens proposition 1971:110, vilken innebar att Östgöta flygflottilj skulle avvecklas senast den 30 juni 1974. Dock så tog inte propositionen någon ställning till målflygets och jaktdivisionen framtida organisation och lokalisering.[3]

I Regeringens proposition 1972:45 föreslog regeringen för riksdagen, att Transportflygdivisionen vid Svea flygkår (F 8) i Barkarby skulle omlokaliseras till Malmslätt. Och att Målflygorganisationen skulle omlokaliseras till Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg.[4] Dock så kom Målflygorganisationen kvarstå i Malmslätt, och Transportflygdivisionen tillkom till flottiljen under år 1973. Den 1 april 1973 överfördes flottiljens sista jaktdivision till Blekinge flygflottilj (F 17). Den 30 juni 1974 avvecklades Östgöta flygflottilj officiellt, den kvarvarande verksamheten vid flottiljen övergick från den 1 juli 1974 till ett detachement till Bråvalla flygflottilj (F 13).[1]

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1926: Tredje flygkåren bildas den 1 juli.
  • 1936: Kungl Östgöta flygflottilj bildas.
  • 1948: Flottiljen omorganiseras till jaktflottilj.
  • 1967: En av flottiljens jaktdivisioner vakantsätts.
  • 1967: En Målflygdivision tillförs med flygplanen S 29C och J 29F.
  • 1968: Flygvapnets Bomb- och skjutskola (FBS) omlokaliseras till Malmen.
  • 1970: Flottiljen tillförs ett mindre antal SK 60.
  • 1971: Flottiljens tillförs en Målflyggrupp från F 15 med tillhörande J 32B.
  • 1972: Modifieringen av J 32B till 32E och 32D för Målflygdivisionen påbörjas.
  • 1973: Den 1 april överförs den sista jaktdivisionen J 35F vid flottiljen till F 17 Ronneby.
  • 1973: Transportflygdivisionen med Tp 52 Tp 79, Tp 83 och Tp 85 överförs från F 8 Barkarby till F 3.
  • 1974: Flottiljen avvecklas officiellt den 30 juni.
  • 1974: Målflyg- och Transportflygdivisionen överförs till F 13 Norrköping men kvar på Malmen som detachement F 13 M.
  • 1982: Flygvapnets Bomb- och skjutskola (FBS) omlokaliseras temporärt till Tullinge.
  • 1985: Transportflygdivisionen överförs till Skaraborgs flygflottilj (F 7).
  • 1994: Detachementet får F 16 som ny huvudman.
  • 1997: Målflygdivisionen vid F 16 M avvecklades.
  • 2003: Flygskolan lokaliseras till Malmen.
  • 2003: Detachementet får F 17 som ny huvudman.
  • 2005: Detachementet får LSS som ny huvudman.

Ingående förband[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
31.jaktdivisionen Cesar Röd 1936-19?? (1) Omorganiserad år 1948 till jakt
32.jaktdivisionen Cesar Blå 1936-19?? (1) Omorganiserad år 1948 till jakt
33.jaktdivisionen Cesar Gul 1936–19?? (1) Omorganiserad år 1948 till jakt
FBS Flygvapnets bomb- och skjutskola 1968–1982
MFD Målflygdivisionen 1967–1997 Överfördes år 1974 till F 13
Överfördes år 1993 till F 16
Avvecklades år 1997
Transportflygdivisionen 1973–1985 Överfördes år 1973 från F 8
Överfördes år 1985 till F 7

1: Vilken division som vakantsattes sommaren 1967 är osäkert. Dock så var de första flygplanen vid Målflygdivisionen märkta med gul färg. Vilken kan antydas på att divisionen tog över efter Cesar Gul, det vill säga tredje divisionen vid F 3. Detta skulle i så fall betyda att Cesar Röd och Cesar Blå var de divisioner som överfördes till F 17.

Jaktdivisionerna[redigera | redigera wikitext]

I samband med att kåren omorganiserades till flottilj år 1936, kom flottiljen att bestå av tre divisioner, Cesar Röd (1:a divisionen), Cesar Blå (2:a divisionen) och Cesar Gul (3:e divisionen). Under året 1941 ingick även en fjärrspaningsdivision vid flottiljen. Osäkert dock om den tilldelades någon divisionsfärg samt divisionsnummer? Divisionen överfördes i slutet av år 1941 till F 11 i Nyköping. De tre kvarvarande divisionerna omorganiserades med start år 1948 till jaktdivisioner.[1]

I början av 1970-talet bestod flottiljen av tre flygdivisioner, två jaktdivision och en målflygenhet. En jaktdivision och ett baskompani var vakantsatt sedan den 1 juli 1967. När riksdagen beslutade att flottiljen skulle avvecklas, beslutades det samtidigt att Bråvalla flygflottilj skulle överta mobiliserings- och förvaltningsansvaret. En jaktdivision upplöstes i början av 1970-talet. Den kvarvarande jaktdivisionen föreslogs först att ombaseras till Kalmar flygflottilj (F 12), men kom senare att ombaseras till Blekinge flygflottilj (F 17). Där den kom att utgöra stommen i den ombeväpning flottiljen gjorde till J 35F-systemet.[1]

Målflygdivisionen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Målflygdivisionen
Målflygdivisionens förbandstecken.

Målflygdivisionen (MFD) bildades officiellt den 1 juli 1967, och har sitt ursprung ur en provisorisk målflygsgrupp som bildades vid flottiljen år 1964. År 1971 överfördes Målflyggruppen vid Hälsinge flygflottil (F 15) med tillhörande J 32B till F 3. I samband med att Östgöta flygflottilj avvecklades, övergick divisionen tillsammans med transportdivisionen den 1 juli 1974 till F 13 Malmen, som var namnet på detachement till F 13. År 1992 stod det klart att F 13 skulle avvecklas senast den 30 juni 1994. Den ingående verksamheten skulle då fördelas på andra förband. Måldivisionen kom då genom en ceremoni den 18 juni 1993 att överföras till Upplands flygflottilj (F 16). Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att Målflygdivisionen och tillhörande kompani samt flygverkstaden på Malmen skulle avvecklas. Den 26 juni 1997 hölls en ceremoni över avvecklingen av divisionen med tillhörande kompani.[1]

Transportflygdivisionen[redigera | redigera wikitext]

År 1973 ombaserades Transportflygdivisionen vid F 8 till Malmen. Divisionen bestod av Tp 52 Canberra, Tp 79 DC-3, Tp 83 Pembroke och Tp 85 Caravelle. Inför försvarsbeslutet 1982 förordade både Överbefälhavaren och försvarsutskottet om att avveckla hela detachementet på Malmslätt. I detachementet ingick vid den tidpunkten stab, förvaltnings- och driftenheter, målflyg- och transportflygdivision. Avvecklingen skulle ske successivt, och var helt färdig i slutet av 1980-talet. Den ingående verksamheten skulle då fördelas på andra förband, eller utgå ur Flygvapnets organisation. När riksdagen antog regeringens propositionen gällande försvarsbeslutet, hade det justerats till att enbart Transportdivisionen skulle bort från Malmen. Detta genom att Transportdivisionen skulle överföras till Skaraborgs flygflottilj (F 7), för att där uppgå i dess Transportflygdivisionen.[1]

FBS[redigera | redigera wikitext]

FBS emblem.

Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) bildades under namnet Flygvapnets bomb- och skjutskola den 17 maj 1943, och lokaliserades till Luleå. Skolans huvuduppgift var till en början att utbilda i bombfällning och skjutning. År 1968 omlokaliserades skolan till Malmslätt, där den teoretiska delen hölls, medan den praktiska delen hölls vid respektive flottilj. År 1983 omlokaliserades skolan från Malmslätt. Vissa källor hävdar att skolan under åren 1983 till 1985 var placerad vid Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge.[5] Andra källor hävdar att skolan omlokaliserades direkt till Uppsala, och där först blev en del av F 16. År 1985 blev skolan organisatoriskt en del av Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20),[6] och fick det nya namnet Flygvapnets befälsskola (FBS), men löd direkt under Chefen för Flygvapnet.[7] Flygvapnets befälsskola (FBS) var tillsammans med Flygvapnets Stridsledning- och luftbevakningsskola (StrilS) de två skolor som tillfördes Luftstridsskolan från den 1 januari 2005.

Fana och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Flottiljens fana åren 1938-1974.

Östgöta flygflottilj mottog sin fana den 6 juni 1939 på Barkarby flygfält, vilken överlämnades av Kung Gustav V. Efter att flottiljen avvecklades överfördes fanan tillsammans med traditionerna till F 13. När F 13 avvecklades år 1994 blev F 16 i Uppsala traditionsbärare för F 3. I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades om en avveckling av F 16 år 2003. Genom denna avveckling överfördes F 16 och dess traditionsansvar år 2004 till F 17 i Kallinge, vilka senare överförde dem till Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala. Vilket återspeglas på Luftstridsskolans fana genom en sju uddig stjärna, där varje udd motsvarar traditionsansvaret över en avvecklad flygflottilj.[1]

Efter avvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Efter att flottiljen avvecklades kvarstod en stor del av verksamheten vid Malmens flygplats. Det vill säga stab, förvaltnings- och driftenheter, målflyg- och transportflygdivision, vilka organiserades som ett detachement till F 13. I samband med att Transportflygdivisionen överfördes år 1985 till Skaraborgs flygflottilj (F 7), omlokaliserades Östgöta arméflygbataljon (AF 2) från Nyköping, vilka övertog de fastigheter som blev lediga på Malmen. AF 2 omorganiserades senare till Östgöta helikopterbataljon (4. hkpbat), som dock upphörde som organisationsenhet år 2004, varvid verksamheten direkt underlades Helikopterflottiljen, som sattes upp år 1998, även den på Malmen. Flygplatsen är numera en av landets få kvarvarande helt militära flygplatser.

I samband med att F 13 avvecklades genom försvarsbeslutet 1992, överfördes detachementet F 13 M år till Upplands flygflottilj (F 16) och fick ny beteckning F 16 M. År 2003 lokaliserades Flygvapnets flygskola till Malmslätt, och ingick i detachementet F 16 M. Genom försvarsbeslutet 2000 kom F 16 att avvecklas. Vilket medförde att detachementet överfördes år 2003 till Blekinge flygflottilj (F 17). Detachementet upphörde i sin form år 2005. Kvar på Malmen sedan 2006 finns bland annat Helikopterflottiljen och Flygskolan. Flygskolan tillhär Luftstridsskolan.

Flottiljchefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Tredje flygkåren 1926 1936
Kungl Östgöta flygflottilj 1936 1974
Beteckningar
F 3 1926 1974
Förläggningsorter
Malmslätt (F) 1926 1974
Kärnskogen (Ö) 1936 1946
Stenholmen (Ö) 1936 1946
Hästholmen (Ö) 1936 1946
Skenholmen (Ö) 1936 1946
Kärnskogen (Ö) 1956 1974

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Braunstein (2003), s. 51–54
  2. ^ [a b c d] Flygvapennytt 1972-4
  3. ^ [a b] Regeringens proposition 1971:110
  4. ^ Regeringens proposition 1972:45
  5. ^ Åshage 2011, s. 335
  6. ^ Regefalk (1993), s. 188-189
  7. ^ Här grävs för plats åt nytt studiehus”. Flygvapennytt (4:1993). http://fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_4_93_strils_till_f20.pdf. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. Sid. 51-54. ISBN 91-971584-8-8 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. [Gävle]: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Regefalk, Egon (1993). Vingar över Uppland: Ett halvsekel med Ärnaflyget: F 16 1943-1993. Västerås: Upplands flygflottilj. ISBN 91-630-1597-8 
  • Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331 


Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]