Facit AB

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Facits logotyp

Facit AB var en industrikoncern med huvudkontor i Åtvidaberg. Företaget tillverkade främst kontorsmaskiner.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kontorsmöbler tillverkade vid Åtvidabergs Industrier
Elof Ericsson (1887-1961)
Facit-räknemaskin från 1954

Facit hade sitt ursprung i det 1906 bildade AB Åtvidabergs förenade industrier, vilka tillverkade bland annat kontorsmöbler. Detta företag gick i konkurs redan 1922, men rekonstruerades av Sydsvenska banken, övertogs av Elof Ericsson och fick då namnet AB Åtvidabergs Industrier. I samband med detta övertog man också ett mindre företag i Solna, AB Facit, vilket tillverkade räknemaskiner. De följande åren kom Åtvidabergs Industrier genom en rad uppköp av andra företag att bredda sin tillverkning av kontorsmaskiner: Halda 1938 (skrivmaskiner), Original-Odhner 1942 ("räknesnurror" eller mekaniska multiplikations- och additionsmaskiner).

I början av 1960-talet hade AB Åtvidabergs Industrier vuxit till en världskoncern med dotterbolag i över 100 länder och 8 000 anställda. Dotterbolaget AB Åtvidaberg-Facit hade vid denna tidpunkt uppnått en helt dominerande ställning inom koncernen, vilket medförde att AB Åtvidabergs Industrier 1965 ändrade namn till Facit AB. Följande år köpte man också genom en snabb affär upp konkurrenten Addo. Produktionen bestod fortfarande till största delen av mekaniska kontorsmaskiner, men stora ansträngningar gjordes också för att tillverkning av elektroniska maskiner, bland annat datorer, skulle bli möjlig.

Vid mitten av 1960-talet började de digitala räknarna sakta att ta marknadsandelar från de mekaniska räknarna. 1965 såldes 4 000 elektroniska räknare i världen, året därpå uppgick försäljningen till 25 000. 1967 var 15 procent av marknaden digital. Facit försökte hantera hotet genom att samarbeta med det japanska företaget Hayakawa (Sharp). Under åren 1965-67 hade Facit exklusiv rätt att sälja japanernas räknare i sin globala säljorganisation och under sitt starka varumärke. I takt med att Hayakawa byggde upp sin egna säljorganisation runtom i världen blev relationen mellan företagen alltmer ansträngd.

Höjdpunkten och Facitkrisen[redigera | redigera wikitext]

Facits gamla anläggningar i Åtvidaberg

År 1970 kom att bli höjdpunkten i Facits historia under ledning av den då mycket kände VD:n Gunnar Ericsson, son till företagets grundare. Antalet anställda i koncernen hade vuxit till 14 000, bolaget fanns i 140 länder och sedan 1957 hade omsättningen växt totalt med 500 procent till omkring 1 miljard kronor. Redan följande år började man dock att få allvarliga ekonomiska problem, då de billigare och enklare elektroniska räknarna från Japan började slå undan grunden för de mekaniska kontorsmaskinerna. Som en följd av detta föll omsättningen i hela facitkoncernen katastrofalt snabbt och redan 1972 hotades Facit av konkurs.

Bolaget köptes av Electrolux 1973 för 80 miljoner. 1983 såldes verksamheten vidare till Ericsson Information Systems. Facit hade då 1 400 anställda i 13 länder varav 350 i Sverige.[1] Inom Ericsson Information Systems omstrukturerades Facit till att ingå i en satsning på Ericsson PC, en verksamhet som dock aldrig lyckades etablera sig på marknaden och 1988 såldes verksamheten återigen: datorverksamheten såldes till Nokia och uppgick i Nokia Data och sektorn för Kontorsutrustning med cirka 2 600 anställda bytte samtidigt återigen namn till Facit och såldes till det norska företaget Design Funktion A/S.[2]

Facits verksamhet delades därefter upp i olika enheter vilka successivt fann nya utländska ägare. Kvar i Facitkoncernen fanns sedan endast en världsomspännande säljorganisation för datortillbehör. När denna 1997 också såldes, likviderades Facit AB slutligen 1998. Det finns i näringslivet sedan dess ett talesätt, "facitfällan", att ett företag inte hänger med i ett teknikskifte, och sedan blir utkonkurrerat.

Facitgubben[redigera | redigera wikitext]

Facitgubben fungerade som maskot och PR-symbol för bolaget. Den skapades 1948 av Ivan Hammar, som var ansvarig för PR och varumärken vid företaget. Tanken var att en relativt mänsklig PR-symbol skulle hjälpa till att associera Facits produkter med något positivt. Kontorsarbete uppfattades ofta som något tråkigt och den här sortens marknadsföring skiljde Facit från sina konkurrenter vid den tiden.

Facitgubben designades så att den skulle likna en trollkarl, vilket skulle kommunicera att räknemaskinerna på ett magiskt sätt kunde räkna ut rätt svar. Mer än 1 miljon Facitgubbar tillverkades i Västtyskland på uppdrag av Facit. De stora modellerna användes vid olika mässor och under stora PR-evenemang. Den allra minsta versionen fungerade som nyckelring och normalstorleken på omkring 40 cm kunde synas i många olika sammanhang. Numera är Facitgubben ett samlarobjekt.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ramqvist, Lars (1983). ”Facit AB joins the Ericsson Group”. Ericsson Review (1): sid. 2-. http://www.ericssonhistory.com/global/Ericsson%20review/Ericsson%20Review.%201983.%20V.60/Ericsson_Review_Vol_60_1983_1.pdf. Läst 2012-11-06. 
  2. ^ ”Informationssystem - Från 1 april 1988 Företagskommunikation”. Årsredovisning 1987. Stockholm: Telefonaktiebolaget LM Ericsson. sid. 37. http://ericssonhistory.com/global/ericsson%20annual%20reports/Ericsson_arsredovisning_1987.pdf 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Torekull Bertil, red (1982). Med Facit i hand: en reportagebok om ett familjeföretags uppgång och fall [och vad vi kan lära av historien]. Linköping: Östgöta correspondenten. Libris 346804 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]