Fagersta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°00′17″N 15°47′31″Ö / 60.00472°N 15.79194°Ö / 60.00472; 15.79194
Fagersta
Tätort
Centralort
Fagersta centralstation
Fagersta centralstation
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Fagersta kommun
Församling Västanfors-Västervåla församling
Koordinater 60°00′17″N 15°47′31″Ö / 60.00472°N 15.79194°Ö / 60.00472; 15.79194
Area
 - tätort 9,47 km² (2010)
 - kommun 310,41 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 11 130 (2010)[1]
 - kommun 13 099 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 175 invånare/km²
 - kommun 42 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0223
Tätortskod 6212
Fagerstas läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Fagerstas läge i Västmanlands län
För andra betydelser, se Fagersta (olika betydelser)

Fagersta är en tätort i Västmanland och centralort i Fagersta kommun, Västmanlands län.

Fagersta ligger cirka 70 km nordväst om Västerås. Orten ligger vid riksvägarna 66 och 68. Vid järnvägsstationen Fagersta C i stadsdelen Västanfors sammanstrålar järnvägslinjerna Ludvika–Västerås och Avesta Krylbo–Örebro.

Fagersta var tidigare ett utpräglat brukssamhälle och är fortfarande en betydande industristad. En stor del av näringslivet är uppbyggt kring företag som har sitt ursprung i det gamla bruket, Fagersta Bruks AB.

Välkomstskylt vid västra infarten på väg 68. "Fagersta - här får du Livstid".

Genom Fagersta går den för kartering av Sverige gällande medelmeridian som Rikets koordinatsystem, ofta kallat Rikets nät, grundar sig på. Medelmeridianens position är: E 15° 48' 29,8″[3] = E 15° 48,496 66...′ = E 15,808 277 77°, t.ex cirka 420 meter rakt väster om huvudingången till Fagersta C:s stationshus. 60:e breddgraden passerar också Fagersta, och markeras av skyltar vid riksväg 68.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tåg gör uppehåll vid Fagersta C

Fagersta bruk grundas[redigera | redigera wikitext]

Fagersta har anor i medeltiden, och flera järnframställningsplatser från denna tid finns runt om i kommunen. Ortnamnet (1486 Fadherstha hyttha, 1539 Fagerstad) innehåller antingen mansnamnet Fadhir eller adjektivet fager samt antingen stad 'båtplats' eller ett ursprungligt hyttostadher 'plats för hytta'. En stångjärnshammare anlades 1611 vid Kolbäcksån, vilket blev början till det som sedan skulle bli Fagersta bruk. Runt järnbruket växte ett samhälle upp, men fortfarande på 1700-talet bodde endast 80 personer i Fagersta.

Först i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna under 1800-talets slut kom järnbruket växa i större omfattning. 1874 ombildades järnbruket till aktiebolag. Bostadsbebyggelsen runt bruket förtätades alltmer, och år 1900 hade Fagersta 1 600 invånare. Stora områden med arbetarbostäder byggdes i brukets regi och egnahemsrörelsen gjorde att samhället växte till ytan.

Dubbelsluss längs Strömsholms kanal, som löper genom Fagersta.

Västanfors och Fagersta bildar stad[redigera | redigera wikitext]

Den närliggande bruks- och kyrkorten Västanfors hade liksom Fagersta en bakgrund i ett mindre järnbruk, men kom efter industrialiseringen främst att utvecklas som serviceort åt bruket i Fagersta med bl.a. järnvägsstation. Västanfors, med främst bebyggelsen runt stationen, avskildes som municipalsamhälle 1927 med ca 1 500 invånare. Den 1 januari 1944 ombildades Västanfors landskommun med cirka 10 000 invånare till Fagersta stad.

Utvecklingen efter 1950[redigera | redigera wikitext]

Under 1950-talet lades grunden för dagens centrala Fagersta. Målet var att skapa ett idealsamhälle som kretsade kring industrin. Staden genomgick stora förändringar också under 1960- och 70-talen då drömmen om en större stad ännu var levande. Mycket av den gamla bebyggelsen revs då till förmån för ny. Denna utveckling fortsatte fram till 1970-talets början, då den första stålkrisen kom. Tillväxten blev därefter beskedligare, samtidigt som industrin gick tillbaka och serviceverksamheterna ökade i betydelse. Det gamla bruksföretaget (från 1971 under namnet Fagersta AB) upphörde att existera som enhet 1984. Idag finns dock ett antal ståltillverkare i Fagersta med anknytning till det gamla företaget. Seco Tools är idag (2006) den viktigaste industrin på orten, men även Atlas Copco (tidigare Secoroc) är en viktig arbetsgivare för bygden. Atlas Copco meddelade 2007 att man kommer under de närmaste 3 åren att investera 227 miljoner i Fagersta-anläggningen. Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson är en av de ledande personerna inom Vägval Vänster. Kulturellt var Fagersta hem till rockmusikfestivalen Bergslagsrocken under en period på 1990-talet, en festival där många internationellt kända band spelade innan sitt genombrott (till exempel Green Day).

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Fagersta och kyrkbyn Västanfors låg i Västanfors socken och efter kommunreformen 1862 Västanfors landskommun. 25 november 1927 bildades Västanfors municipalsamhälle och 1944 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Fagersta stad där ortens bebyggelse bara utgjorde en del av stadskommunens yta. 1967 utökades stadskommunen som 1971 uppgick i Fagersta kommun och orten blev dess centralort.[4]

Orterna tillhörde Västanfors församling till 2006 och tillhör därefter Västanfors-Västervåla församling.[5]

Orterna ingick till 1948 i Gamla Norbergs tingslag, därefter till 1971 i Västmanlands mellersta domsagas tingslag. Från 1971 till 1973 ingick orten i Västmanlands mellersta tingsrätts domsaga, från 1974 till 2001 i Sala tingsrätts domsaga och den ingår sedan 2001 i Västmanlands tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fagersta 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
14 227
1965
  
15 107
1970
  
15 584
1975
  
14 778
1980
  
13 985
1990
  
12 318 935
1995
  
11 931 952
2000
  
11 029 952
2005
  
10 890 952
2010
  
11 130 947

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Det moderna stadscentrumet är uppbyggt i anslutning till det stora järnverksområdet. Centrum ligger huvudsakligen mellan de två torgen Järntorget och Brinelltorget.

I Västanfors ligger affärer och service samlat runt järnvägsstationen Fagersta C och utmed Järnvägsgatan. Vid Kolbäcksån ligger Västanfors kyrka. Av den gamla arbetarstadsdelen Skansen finns idag 25 villor bevarade från 1910-talet. Dessa har renoverats med stöd av länsantikvarien, och i ett av husen finns en arbetarbostad återskapad från sekelskiftet.


Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

För orter utanför Fagersta tätort, se Fagersta kommun.

Ordnade från norr till söder.

  • Rönningen
  • Kolarbyn
  • Skansen
  • Egna hem
  • Andra sidan
  • Centrum
  • Apollo
  • Per Ols
  • Hindric Pers
  • Risbro
  • Paradiset
  • Meling
  • Norrby
  • Kristiansberg
  • Sundbyberg
  • Västanfors
  • Uggelbo
  • Hyttbäcken
  • Säteriet
  • Fårbo

Kända personer från Fagersta[redigera | redigera wikitext]

se även Personer från Fagersta

Musikgrupper[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ ”Tvådimensionella system - RT90”. Kartprojektionens parametrar för RT 90 2.5 gon V. Lantmäteriet. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4766. Läst 2011-02-25. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ [a b c d e] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]