Faidon
Faidon (klassisk grekiska: Φαίδων) är en dialog av den grekiske filosofen Platon. Den handlar om Sokrates' syn på livet efter döden, som han avhandlar dagen innan han ska avrättas av den atenska staten för att ha förnekat dess gudar och tagit ställning emot demokrati. Sokrates använder dialektik för att argumentera för att människan har en odödlig själ. Dialogen återberättas av Faidon från Elis, en av Sokrates' elever som var närvarande vid dödsbädden, för den pythagoréiske filosofen Echekrates.
Faidon var vida läst under antiken och påverkade många andra filosofer. Den översattes till latin 1160 av Henricus Aristippus.[1] Den gavs ut på svenska 1870 i översättning av Magnus Dalsjö.[2] Flera svenska nyöversättningar har följt, bland annat Jan Stolpes från 1993.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Dillon, John B. (2006). ”Aristippus, Henry (d. 1162)”. i Emmerson, Richard K. (på engelska). Key figures in Medieval Europe: an encyclopedia. New York: Routeledge. sid. 45. ISBN 978-0-415-97385-4. http://books.google.se/books?id=BhyOAQAAQBAJ&pg=PA45
- ^ ”Valda skrifter. D. 1.”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/506997. Läst 30 november 2014.
- ^ ”Om kärleken och döden”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/7277979. Läst 30 november 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har originalverk relaterade till Faidon. (grekiska)
