Falkenbergs kommun
| Falkenbergs kommun | ||
| Kommun | ||
|
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Län | Hallands län | |
| Landskap | Halland och Västergötland | |
| Domsaga | Varbergs domsaga | |
| Koordinater | 56°54′N 12°30′Ö / 56.900°N 12.500°V | |
| Centralort | Falkenberg | |
| Areal | 1 156,16 km² (2012-01-01)[1] 101:a största (av 290) |
|
| - land | 1 108,89 km² | |
| - vatten | 47,27 km² | |
| Folkmängd | 41 423 (2013-03-31)[2] 55:e största (av 290) |
|
| Befolkningstäthet | 37,36 invånare/km²[2][1] 113:e högsta (av 290) |
|
| Kommunkod | 1382 | |
| Webbplats: www.falkenberg.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | ||
Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Närmare hälften av befolkningen bor i centralorten. Bland de större orterna utanför centralorten finns Slöinge där Sia Glass har sin tillverkning och Ullared, känt för varuhuset Gekås.
Innehåll |
Administrativ historik [redigera]
Den nuvarande kommunen bildades i två steg genom kommunreformerna 1952 och 1971 av Falkenbergs stad och 23 andra kommuner. År 1952 bildades följande "storkommuner": Högvad (då i Älvsborgs län), av kommunerna Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered), Morup (av Morup och Stafsinge), Ullared (av Fagered, Källsjö och Ullared), Vessigebro (av Alfshög, Askome, Köinge, Okome, Svartrå och Vessige), Vinberg (av Ljungby och Vinberg), Årstad (av Abild, Asige, Eftra, Slöinge och Årstad) och Ätran (av Gunnarp, Gällared och Krogsered). Skrea landskommun inkorporerades i Falkenbergs stad.
År 1971 bildade Falkenbergs stad tillsammans med landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Ätran, Årstad samt Älvsereds församling ur upplösta Högvads landskommun Falkenbergs kommun.
Kommunvapnet [redigera]
Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.
Detta är typexempel på ett "talande vapen", alltså att vapnet illustrerar själva namnet. Namnet kommer från en medeltida borg, och det äldsta sigillet med en falk är från 1500-talet. Färgsättningen fastställdes av Kungl. Maj:t 1948. Efter kommunbildningen upptogs vapnet av den nya kommunen. Inget annat vapen fanns i området.
Den bild av vapnet som kommunen använder ritades om och antogs i sin nuvarande skepnad 1999, den bilden återfinns på kommunens hemsida. Ur heraldisk synpunkt föreligger ingen skillnad jämfört med den bild som Wikipedia presenterar.
Historia [redigera]
Flera av Hallands största bronsåldersgravar ligger längs Ätrans dalgång. I Asige finns Hagbards galge, troligen från samma tidsperiod. Från vendeltiden har man i Slöinge funnit guldgubbar.
Centralorten Falkenberg har varit stad sedan medeltiden (1432), då dock under namnet Ätraby.
Namnet Falkenberg kommer från den här belägna borgen som uppfördes på Ätrans södra strand i slutet av 1200-talet när Halland var danskt. Borgen förstördes under Engelbrekts krigståg 1434.
På Ätrans norra strand, som ibland tillhörde Norge eller Sverige, växte Ätraby upp som en handelsplats. Mellan slutet av 1300-talet och sjuårskriget (1563-1570) fanns även orten Ny-Falkenberg.
Omkring år 1300 uppfördes Sankt Laurentii kyrka. Mellan 1756 och 1761 byggdes Tullbron som fortfarande finns kvar och sedan 1984 är byggnadsminne.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Falkenbergs kommun 1970–2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 31 804 | |||
| 1975 | 33 102 | |||
| 1980 | 34 912 | |||
| 1985 | 35 596 | |||
| 1990 | 37 622 | |||
| 1995 | 38 950 | |||
| 2000 | 38 817 | |||
| 2005 | 39 605 | |||
| 2010 | 41 008 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
||||
Tätorter [redigera]
Det finns 18 tätorter i Falkenbergs kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.
| # | Tätort | Befolkning | # | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Falkenberg | 20 035 | 11 | Ringsegård | 446 |
| 2 | Skogstorp | 2 124 | 12 | Älvsered | 433 |
| 3 | Skrea | 1 064 | 13 | Ätran | 417 |
| 4 | Slöinge | 950 | 14 | Årstad | 284 |
| 5 | Ullared | 791 | 15 | Morup | 259 |
| 6 | Glommen | 761 | 16 | Bergagård | 250 |
| 7 | Vessigebro | 740 | 17 | Skreanäs | 243 |
| 8 | Vinberg | 592 | 18 | Vinbergs kyrkby | 208 |
| 9 | Långås | 534 | |||
| 10 | Heberg | 449 | |||
Övriga orter [redigera]
Ekonomi [redigera]
Jämfört med riksgenomsnittet har Falkenberg betydligt fler som arbetar med jord- och skogsbruk, medan antalet anställda inom finansiella verksamheter och offentlig förvaltning är betydligt lägre. Genomsnittsinkomsten är lägre än riksgenomsnittet, 225 000 mot 251 000 kronor för riket i sin helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning är mindre än riksgenomsnittet (21%, jämfört med 31%). Utpendlingen är större än inpendlingen, 3 500 utpendlare jämfört med 2 500 inpendlare (2002).
De största företagen i kommunen är (med avseende på omsättning, 2007): Netto Marknad Sverige, Ge-Kås, Chrilotte, Belmondo och Hannels Holding[3]. Bland andra företag med verksamhet i kommunen kan nämnas Torsåsens Fågelproduktion, 2Entertain, Sia Glass, Berte Qvarn, Carlsberg, SCA, Arla Foods och Ge-Kås i Ullared. Falkenberg är en mycket populär turistort, främst på grund av de fina badmöjligheterna i omgivningarna.
Kommunen [redigera]
Falkenbergs kommun hade 2006 en omsättning på 1 515,4 miljoner kronor. Den kommunala skattesatsen är på 20,48 procent.
Kommunala bolag [redigera]
De kommunala bolagen är ägda av Falkenbergs Stadshus AB. Det finns fem kommunala bolag, Falkenbergs Näringsliv AB], som stödjer näringslivet i kommunen, Falkenbergs Bostads AB, Fabo, som är ett bostadsbolag, Falkenberg Energi AB, ett energibolag, Favrab som äger anläggningar för vatten och rehållning samt Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) som sköter vatten, avlopp och renhållning i samarbete med Varbergs kommun. Kommunen är också delägare i Hallandstrafiken AB.
Infrastruktur [redigera]
Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Länsväg 150, 153 och 154 går igenom kommunen. Vägen mellan Askome och Gällared har vunnit utmärkelsen Hallands vackraste väg.
Järnvägen västkustbanan passerar kommunen. En gammal järnvägsstation finns centralt i staden, men från 2008 har Falkenberg en ny station utanför stadens centrum. Från slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1950-talet gick Falkenbergs järnväg från centralorten och inåt landet.
Det går 9 busslinjer inom staden och i övrigt går 16 olika busslinjer genom och eller inom kommunen.
| Linje | Sträckning för stadsbussarna |
|---|---|
| 1 | Stortorget - Hjortsberg - Hansagård - Skrea Stationsväg |
| 2 | Stortorget - Bussterminalen - Kattegattcenter |
| 3 | Stortorget - Bussterminalen - Skogskyrkogården - Slätten - Hjortsberg |
| 6 | Stortorget - Arvidstorp - Ekhaga - Falkagård |
| 7 | Stortorget - Skogstorp - Glommen |
| 7 | Stortorget - Västra Gärdet - Skogstorp |
| 10 | Stortorget - Falkenbergs station |
| 501 | Bussterminalen - Hansagård - Ringsegård - Boberg |
| 552 | Stortorget - Västra Gärdet - Stafsinge Strand |
| 553 | Bussterminalen - Skogstorp - Morup |
| 556 | Bussterminalen - Östra Gärdet - Tröingeberg - Ullared |
Utbildning [redigera]
I kommunen finns två gymnasieskolor, dels Falkenbergs gymnasieskola, dels privatägda Rosensparregymnasiet och sex högstadieskolor: Söderskolan, Tångaskolan, Tullbroskolan, Skogstorpsskolan, Apelskolan och Falkenbergs montessoriskola.
Barnomsorgen är uppdelat på fem områden: Skogstorp, Söder, Tullbro, Tånga och Ullared.
Kommunal service [redigera]
Det finns en brandstation med heltidsanställda brandmän i centralorten. Därutöver finns tre stationer med deltidsanställda brandmän: Ullared, Vessigebro och Fegen. Station i Ullared är något större än de andra två. Stationen i Fegen fungerar även som första styrka i delar av Hylte och Gislaveds kommun[4],.
Kultur, fritid och sport [redigera]
Kommunens huvudbibliotek ligger sammanbygt med Falkenbergs gymnasieskola. Det finns lokalbibliotek i, Fagered, Ljungby, Skogstorp, Slöinge, Ullared, Vessigebro, Ätran[5]. Falkenberg har två mobila bibliotek, varav ett är speciellt riktat mot barn.
Sedan 1980-talet har Stefan & Krister varit aktiva. De har sedan 1996 satt upp farser vid Vallarnas friluftsteater. Skulpturutställningarna Sculptura 97 och Sculptura 02 har medfört att det finns många offentliga skulpturer i Falkenberg. Filmen Farväl Falkenberg är gjord av personer från staden och utspelar sig även där.
Falkenbergs stadsteater är en del av Folkets hus med biograf etc. På teatern spelas årligen sedan 1998 en av Sveriges främsta nyårsrevyer, Falkenbergsrevyn, som även visats på SVT.
I centralorten finns inomhusbadet Klitterbadet, i Vessigebro och Ätran finns det utomhusbad. Det finns över tretton kilometer sandstrand[6]. Den viktigaste och mest kända stranden är Skrea strand.
Falkenbergs idrottsplats är hemmaplan för fotbollslaget Falkenbergs FF. Fotbollslaget har under senare tid spelat främst i division I och superettan. Andra framstående idrottslag i kommunen är bordtennisklubben Falkenbergs BTK och volleybollaget Falkenbergs VBK.
Miljö [redigera]
Hälften av kommunen består av skog och en fjärdedel av åkermark. Tätorter upptar två procent av ytan. Den genomsnittliga energiförbrukningen per invånare är omkring 20 % lägre än riksgenomsnittet, främst p.g.a. lägre energiförbrukning från industrin. En större andel av energin kommer från oljeprodukter, fjärrvärme och el och en mindre andel från biobränslen än riksgenomsnittet Kommunfakta: Miljö.
Politik [redigera]
Kommunen styrs av de borgerliga, Mari-Louise Wernersson(c) är kommunstyrelsens ordförande, Claës-L Ljung (m)kommunråd, Gerry Norberg oppositionsråd. Mellan 2002 och 2006 styrde en koalition som bestod av Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Efter valet 2006 lämnade Miljöpartiet koalitionen och ersattes av Aktiv Politik. Från 2011 styrs kommunen av Alliansen med centern och moderaterna som de största partierna. Det lokala partiet Aktiv politik finns inte längre med i kommunfullmäktige.
Kommunen består i kommunvalet av två valkretsar och tjugosex valdistrikt. I landstingsvalet utgör det en krets tillsammans med Hylte kommun, vid riksdagsvalet är Hallands län en valkrets och vid EU-parlamentsvalet är hela Sverige en valkrets.[7]. Kommunen är medlem i Region Halland. Kommunfullmäktige sammanträder vanligen 11 gånger om året.
De kommunala nämnderna är Barn- & utbildningsnämnden med Kerstin Angel (c) som ordförande, Bygglovsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Socialnämnden, Tekniska nämnden och Valnämnden.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | AP | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 16 | 4 | 20 | 3 | 6 |
|
49 | 91,4 |
|
|||||||||||||||||
| 1973 | 15 | 5 | 20 | 3 | 6 |
|
49 | 92,7 |
|
|||||||||||||||||
| 1976 | 16 | 3 | 20 | 3 | 7 |
|
49 | 92,3 |
|
|||||||||||||||||
| 1979 | 18 | 4 | 17 | 4 | 8 |
|
51 | 91,3 |
|
|||||||||||||||||
| 1982 | 19 | 1 | 4 | 15 | 2 | 10 |
|
51 | 91,8 |
|
||||||||||||||||
| 1985 | 19 | 2 | 2 | 14 | 4 | 10 |
|
51 | 89,6 |
|
||||||||||||||||
| 1988 | 19 | 4 | 2 | 14 | 4 | 8 |
|
51 | 86,1 |
|
||||||||||||||||
| 1991 | 16 | 1 | 2 | 4 | 13 | 3 | 3 | 9 |
|
51 | 86,6 |
|
||||||||||||||
| 1994 | 19 | 2 | 5 | 14 | 2 | 1 | 8 |
|
51 | 86,0 |
|
|||||||||||||||
| 1998 | 2 | 15 | 2 | 3 | 3 | 12 | 2 | 4 | 8 |
|
51 | 80,83 |
|
|||||||||||||
| 2002 | 2 | 16 | 2 | 3 | 4 | 10 | 4 | 3 | 7 |
|
51 | 79,75 |
|
|||||||||||||
| 2006 | 2 | 18 | 2 | 2 | 2 | 12 | 2 | 2 | 9 |
|
51 | 80,19 |
|
|||||||||||||
| 2010 | 2 | 17 | 2 | 3 | 11 | 3 | 2 | 11 |
|
51 | 82,12 |
|
||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | ||||||||||||||||||||||||||
Kända personer födda eller bosatta i Falkenbergs kommun [redigera]
|
|
Vänorter [redigera]
I Norden:
Pihtipudas, Finland
Pieksämäki, Finland
Savitaipale, Finland
Ullensaker, Norge
Flesberg, Norge
Brevik, Norge
Fåborg, Danmark
Hvalsø, Danmark
Vallekilde-Hørve, Danmark
Borgarfjördur, Island
Leirvík, Färöarna
Utanför Norden:
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Kent Johansson (22 oktober 2008). ”Specialkarosser standard i Ätran”. Hallands Affärer: s. 6. (refererar Market Manager)
- ^ http://www.falkenberg.se/kommunalservice/brandforsvar/falkenbergc.4.1f78b68fb4fdb575b7fff2937.html
- ^ http://www.falkenberg.se/kommunalservice/bibliotek/lokalbibliotek.4.1f78b68fb4fdb575b7fff6225.html
- ^ http://www.falkenberg.se/organisation/kulturochfritid/bad/stranderochinsjobad.4.1f78b68f86b1cb3be7fff6395.html
- ^ http://www.falkenberg.se/politikochpaverkan/valinformation.4.1f78b68fb055b9cf67fff1132.html
Källor [redigera]
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||
|
||||||||||||||||