Falsifikation

Wikipedia

Falsifikation (av latin falsus, falskt, facere, göra) innebär inom filosofi att visa att en utsaga är falsk, antingen för sig själv eller tillsammans med andra utsagor som antas vara sanna. Se falsifierbarhet, falsifikator eller Falsifikationism.

Karl Popper förordar att forskare ska lägga mer tid på att försöka hitta fel med sina teorier, att falsifiera dem, än på att bekräfta dem. Det beror på att alla människor har en tendens att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar deras egna uppfattningar. Detta kallas konfirmeringsbias. Har man en negativ självbild, tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm. Även vetenskapliga forskare tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som stämmer med deras egen teori och ignorera sådant som strider mot den.^[1]

En annan betydelse av falsifikation är förfalskning.