Fanny Brate

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fanny Brate (1918) porträtterad av Hildegard Thorell

Fanny Ingeborg Matilda Brate, född Ekbom 26 februari 1861 i Stockholms hovförsamling, död 24 april 1940 i Stockholm, var en svensk konstnär med internationella framgångar.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Fanny Brate var dotter till Johan Fredric Gustaf Oscar Ekbom, bokhållare vid hovet och dennes maka Henriette Alexandrine Dahlgren. Hon föddes i Arvfurstens palats dagen innan prins Carl föddes i samma hus.

Hon påstås ha inspirerat den samtida Carl Larsson i hans akvareller av idylliskt familjeliv. Som andra sekelskiftesmålarinnor stod hon i viss mån i skuggan av sina manliga kollegor. Men till skillnad från många av sina kvinnliga kollegor som gifte sig fortsatte hon att måla efter äktenskapet och livet ut. Brate verkade vidare för kvinnliga bildkonstnärers möjlighet att etablera sig på den mansdominerade arenan, samt barns pedagogiska utveckling.

Fanny Brate var elev vid Klara Strömbergs flickskola 1868—77, hade undervisning i ritning vid slöjdskolan vintern 1877—78 och var elev där 1878—79. Fanny Brate var en av de första kvinnorna som togs in vid och vid konstakademin 29 augusti 1879 vid 18 års ålder med August Malmström som mentor.[1] År 1885 erhöll hon den kungliga medaljen som erkänt skicklig i verket Konstvänner vilken porträtterar målarinnan själv omgiven av en barnaskara. Hon studerade i Paris på Académie Colarossi i Paris 1887 med understöd av ett konstakademins resestipendium samt ytterligare studieresor, bl. a. till Paris 1889 samt till Tyskland, Danmark, Norge, England, Österrike och Italien. Vid sekelskiftet utvecklar hon sina motivkretsar, som främst förknippas med hennes namn, genreporträttet och de intima hemskildringarna. I dessa påfallande ofta ljusdränkta interiörer tolkas motiven med en finstämd realism, som för tanken till impressionisterna och Skagenmålarna. Många av hennes målningar innefattar hennes egna barn i olika sammanhang och hennes intresse för barn sträckte sig till att illustrerat en rad barnböcker, exempelvis Mormors eventyr, och även delta aktivt i utbildningsdebatten.

Namnsdag - Day of Celibration (1902) i Brategården.
Konstvänner, Friends of Art (1885)

Fanny Brates produktion består av interiörer, landskap, porträtt samt enligt hennes egen uppgift »blommor och stilleben som rekreation och vila». Främst är hennes få stora dukar Konstvänner (1885), En ledig stund eller Musse (1892), Sommardag vid Burgsviks hamn, (1887), Studiehufud senare kallad Läsande flicka vid fönster (1899), samt Namnsdag (1902). Den senare är mest känd och visar Brategårdens interiör. Målningen är en del av Nationalmuseums samlingar i Stockholm och finns reproducerad som poster, på diverse vykort och till och med på kaffeburkar. Bland de mindre dukarna, men fortfarande ansenliga i storlek, märks Blind gumma (1903), Nyckelharpspelare (1903), En ledig stund, Sol i stugan. Nationalmuseum höll en minnesutställning över Fanny Brates samlade verk 1943, där 126 alster visades. Fanny Brate blev medlem i Svenska konstnärernas förening 1891, hon målade både akvareller och i olja. Hennes verk har betydande kulturhistoriskt värde i sin skildring av förra sekelskiftets kultiverade högborgerliga miljö, född som hon var i Arvfurstens palats, nuvarande utrikesdepartement, mittemot Stockholms opera, och dotter till Oskar II:s ekonomiförvaltare [2].

Fru Fanny Brate utställer en liten samling porträtt och studier. Porträttgenren "Vår" framställer en rosenkindad liten flickprofil i ett fönster. Framför sig har hon en läxbok, men ögonen dröja hellre vid de gula påskliljorna i glaset på bordet, och hela den täcka taflan skulle kanna vara en illustration till Topelii visa Alauda cantat. När fru Brate de sista åren utställt, har det gärna varit en af dessa rundhyllta småflickor, och man nickar åt dem som åt gamla bekanta. De andra barnporträtten, en liten flicka i rutig klädning och med en trovärdig blick i sina blå ögon samt en liten tjockis till baby, tillhör samma ämnessfär; man känner, att fru Brate helst dväljes i den, och det återverkar äfven på hennes konst, som här ger sig tylligast och bäst. ”En nyckelharpspelare” är en kärleksfullt iakttagen studie, likaså ”Studiehufvud”, och bland landskapen utmärker sig särskildt ”I hagaparken” genom sin friskhet.

Signaturen Eko i tidskriften Dagny om Brate deltagande i en utställning på Konstföreningens lokal 1901.[3]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Fanny Brate finns representerad på ett antal museer, Nationalmuseum, Nordiska museet, Bohusläns museum, och har utställt separat och deltagit i flera av Svenska konstnärernas förening anordnade expositioner samt i Sveriges allmänna konstförenings utställningar, "En ledig stund eller Musse" som den hette vid

Internationale Kunstasstellung, München 1892

Stockholmsutställningen 1897

Grosse Kunstausstellung, Berlin 1900, "Sol i stugan"

Internationale Kunstauss'tellung, München 1901

Konstföreningen, Stockholm 1901. "Namnsdag"

Svenska konstnärernas förening 1903.

Vid världsutställningen i Saint Louis 1904, Missouri USA eller Louisiana Purchase Exposition, fick hon bronsmedalj för målningen "Nyckelharpspelare".

Den kvinnliga konsten på [svenska konstnärernas förening]s utställning 1909,

Baltiska utställningen 1914

Minnesutställning, Nationalmuseum 1943

Liljevalchs De drog till Paris, 1988

Länge Leve Dalmåleriet, Leksands konstmuseum' 2007

Hemma - skandinaviska interiörer i konsten, Nationalmuseum 2010

De fyra årstiderna, Nationalmuseum 2012, ambulerande utställning 2013-14

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Idun 1897:29

Dagny 1908:46

Dagny 1901:3

Idun 1912:49

Idun 1912:50

Nationalmuseums utställningskatalog nr 93, 1943

Edh Gunilla, Fanny Brate: barnens och hemmets konstnär; C-uppsats konsthistoria, Stockholms universitet (2000) 33p

Familj[redigera | redigera wikitext]

Fanny Brate gifte sig 1887 med runologen Erik Brate (1857–1924). De hade fyra döttrar: 1) Astrid Billström (1888–1929), gift med läkaren Jakob Billström, 2) konstnären Torun Munthe (1891–1993), gift med konstnären Alf Munthe, 3), Ragnhild (1892–1894), samt 4) fil mag Ingegärd (1899–1951), gift med skogsvetaren Olof Langlet.[4][5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Brategården, där motivet för målningen Namnsdag finns.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://gagnefsminnesstuga.wordpress.com/2013/08/30/hilma-af-klint-i-gagnef/
  2. ^ Nationalmusei utställningskataloger nr 93
  3. ^ Tidskriftens Dagny nummer 3, 1901 fulltext
  4. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]