Fanny Brate

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fanny Brate

Fanny Ingeborg Matilda Brate, född Ekbom 26 februari 1861 i Stockholms hovförsamling, död 24 april 1940 i Stockholm, var en svensk konstnär med internationella framgångar.

Fanny Brate var dotter till Johan Fredric Gustaf Oscar Ekbom, bokhållare vid hovet; hon föddes i Arvfurstens palats dagen innan prins Carl föddes i samma hus.

Hon påstås ha inspirerat den samtida Carl Larsson i hans akvareller av idylliskt familjeliv [1], men som andra sekelskiftesmålarinnor kom hon att stå i skuggan av sina manliga kollegor, och hade förvånansvärt få verk utställda. Vid 18 års ålder blev hon antagen vid konstakademien, efter att gått ut slöjdskolan. 1885 erhöll hon den kungliga medaljen som erkänt skicklig i verket Konstvänner vilken porträtterar målarinnan själv omgiven av en barnaskara [2]. Mest känd är hon dock för Namnsdag[3], målad 1902, vilken är en del av Nationalmuseums samlingar i Stockholm [4], vilken finns reproducerad på diverse vykort och till och med kaffeburkar. Museet höll en minnesutställning över Fanny Brates samlade verk 1943, där 126 alster visades. Fanny Brate blev medlem i Svenska konstnärernas förening 1891, hon målade både akvareller och i olja. Hennes verk har betydande kulturhistoriskt värde i sin skildring av förra sekelskiftets kultiverade högborgerliga miljö, född som hon var i Arvfurstens palats, nuvarande utrikesdepartement, mittemot Stockholms opera, och dotter till Oskar II:s ekonomiförvaltare [1].

Fru Fanny Brate utställer en liten samling porträtt och studier. Porträttgenren » Våra framställer en rosenkindad liten flickproil i

ett fönster. Framför sig har hon en läxbok, men ögonen dröja hellre vid de gula påskliljorna i glaset på bordet, och hela den täcka taflan skulle kanna vara en illustration till Topelii visa Alauda, cantat. När fru Brate de sista åren utställt, har det gärna varit en af dessa rundhyllta småflickor, och man nickar åt dem som åt gamla bekanta. De andra barnporträtten, en liten flicka i rutig klädning och med en trovärdig blick i sina blå ögon samt en liten tjockis till baby, tillhör samma ämnessfär; man känner, att fru Brate helst dväljes i den, och det återverkar äfven på hennes konst, som här ger sig tylligast och bäst. ”En nyckelharpspelare” ar en kärleksfullt iakttagen studie, likaså ”Studiehufvud”, och bland landskapen utmärker sig särskildt ”I hagaparken” genom sin friskhet.

Signaturen Eko i tidskriften Dagny om Brate deltagande i en utställning på Konstföreningens lokal 1901.[2]

Utställningar: Müsse el Grinden Internationale Kunstausstellung München 1892, Grosse Kunstausstellung Berlin 1900,"Den kvinnliga konsten" på Svenska konstnärernas förenings utställning 1909, Liljevalchs "De for till Paris", Leksands konstmuseum "Länge Leve Dalmåleriet 2007",

Vidare har Fanny Brate illustrerat en rad barnböcker, exempelvis Mormors eventyr.

Familj [redigera]

Fanny Brate gifte sig 1887 med runologen Erik Brate (1857–1924). De hade fyra döttrar: 1) Astrid Billström (1888–1929), gift med läkaren Jakob Billström, 2) konstnären Torun Munthe (1891–1993), gift med konstnären Alf Munthe, 3) Ragnhild (1892–1894) och 4) fil mag Ingegärd Langlet (1899–1951), gift med skogsvetaren Olof Langlet.[3][4]

Fotnoter [redigera]

  1. ^ Nationalmusei utställningskataloger nr 93
  2. ^ Tidskriftens Dagny nummer 3, 1901 fulltext
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).