Egyptens härskare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Faraoner)
För lista över Egyptens presidenter (1953-framåt), se Egyptens president.
För lista över Egyptens monarker (1800-1953), se lista över Egyptens statsöverhuvuden.
Pschent (klassisk grekiska: ψχεντ) var namnet på Dubbelkronan av Egypten. De gamla egyptierna kallade den sekhemti sḫm.tỉ (de mäktiga två).[1] Den kombinerade den Röda kronan av Nedre Egypten med den Vita kronan av Övre Egypten.
Egyptens historia
Det forntida Egyptens
dynastier
cirka 3000 - 30 f. Kr.
Fördynastisk tid
Tidig dynastisk tid
1:a 2:a
Gamla riket
3:e 4:e 5:e 6:e
Första mellantiden
7:e 8:e 9:e
10:e tidig 11:e
Mellersta riket
sen 11:e 12:e 13:e 14:e
Andra mellantiden
15:e 16:e 17:e
Nya riket
18:e 19:e 20:e
Tredje mellantiden
21:a 22:a 23:e
24:e 25:e
Sentiden
26:e 27:e 28:e
29:e 30:e 31:a
Grekisk-romersk tid
Alexander den store
Ptolemaiska dynastin

Det forntida Egyptens härskare, ofta kallade för faraoner, regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till Grekisk-romersk tid. Den flera tusen år långa perioden uppdelas av nutida egyptologer i "riken" och "mellantider" samt i dynastier efter den antika historikern Manethos förebild.

Kronologi och källor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Främre Orientens kronologi

Årtalen i den egyptiska kronologin kan inte bestämmas med exakthet före år 664 f.Kr. då det finns en direkt länk till assyrisk kronologi. Tidiga historiker förlitade sig mycket på kopior av Manethos egyptiska historia, trots att denna ofta stod i konflikt med fornegyptiska kungalistor. Det har dock visat sig att många av härskarna var samtida med varandra, särskilt under mellantiderna, varefter dateringarna har förkortats. Ett annat problem är att regeringslängderna för vissa härskare, exempelvis Thutmosis II, Horemheb och Seti I, är omtvistade. Med hjälp av astronomiska uppgifter i fornegyptiska texter om stjärnan Sirius och månens uppgång kan vissa datum under det Mellersta och Nya riket rekonstrueras. Dessa möjliga astronomiska dateringar återkommer dock i tidsintervaller, varför det finns en "hög", "medel", och "låg" kronologi för det Nya riket. Alla årtal nedan är före Kristi födelse (f. Kr.).

Listor på faraoner[redigera | redigera wikitext]

Abydoslistan.

Det finns flera kända källor som innehåller namnen på de egyptiska kungarna, men de viktigaste är:

Namn och titulatur[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt brukade faraos namn skrivas i så kallade kartuscher. I dessa brukade man skriva två av faraos namn, nämligen födelsenamnet ("dopnamnet") och regentnamnet. Sammanlagt hade farao emellertid fem namn. Dessa namn var födelsenamnet, regentnamnet, horusnamnet, nebtinamnet och guldhorusnamnet.

Historiskt sett är födelsenamnet, eller nomen och regentnamnet, också kallat praenomen, förhållandevis sent tillkomna. Namnen brukade anges i en viss ordning. Först angavs horusnamnet, därefter nebtinamnet, guldhorusnamnet och sist regentnamnet samt födelsenamnet. Tre av namnen betonar faraos roll som gud, medan de två återstående ledarskapet över Övre respektive Nedre Egypten. Horusnamnet bars av farao i egenskap av den förkroppsligade guden Horus. Nebtinamnet syftade på de båda gudinnorna Nekhbet och Wadjet som fungerade som faraos beskyddarinnor. Guldhorusnamnet syfte är oklart och omdebatterat. Faraos femfaldiga namn brukar kallas ren wer, vilket betyder "det stora namnet".

Förutom sina fem namn hade farao också titlar som Herren över tingens görare, vilket innebar att det var han som förverkligade saker och ting. En annan titel var sa Ra, vilket betyder "solens son" eller "son till Ra".

Regentnummer har tillagts faraonernas namn i efterhand av sentida historiker, för att lättare skilja olika faraoner med samma namn åt. Regentnummer användes inte under forntiden. Vissa faraoner är kända med sitt grekiska namn, medan andra med sitt födelsenamn, och ytterligare andra med sitt horusnamn. Av historiska skäl används till exempel det grekiska namnet Cheops istället för Khufu vilket var Cheops födelsenamn, och faraonerna under de första dynastierna använde bara horusnamn och deras födelsenamn är okända.

Mytisk tid[redigera | redigera wikitext]

även kallad Mytologisk tid

I Turinpapyrusen, på Palermostenen och i Manethos kungslistor finner man olika följder och namn på de åtta gudakungar som regerade Egypten från början. De var inga verkliga härskare utan gudar, men bör inkluderas på grund av sin ställning i den egyptiska mytologin.

Turinpapyrusen Manetho Funktion
Hefaistos (Ptah)
Ra Helios (Ra) Solens gud
Sosis eller Sothis (Shu) Luftens gud
Geb Kronos (Geb) Jordens gud
Osiris Osiris Dödens gud
Set Typhon (Set) Kaos
Horus Horus Himmels gud
Thot Vishet, skrift
Ma'at Ordningens gudinna

Dessa gudakungar följs av ett antal halvgudar.

Turinpapyrusen Manetho Regeringslängd enl. Manetho
Andra dynastin av gudar Dynasti av halvgudar
3 Achu-dynastier 30 kungar från Memfis 1790 år
Horus-lärjungar-dynastin 10 kungar från Thinis 350 år

Förhistorien (fördynastisk tid)[redigera | redigera wikitext]

även kallad Protodynastisk tid
Kung Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
Före dynasti 0
Penabu (Elefant) omkring 3300 Enstaka fynd bär hans namn dock väldigt osäker när och hur länge han regerade.
Selk I (Skorpion I) omkring 3250 Skrift och bevattningsanläggning infördes under hans regeringstid.
Dynasti 0
Hedju omkring 3200 Den kronologiska ordningen mycket osäker. Bara funnen på två krukor.
Ni (Falken II) omkring 3100 Känd från flera fynd i Tarkan, Tura och Naqada. Tydningen av namnet är osäker.
Dubbelfalken omkring 3100 Flera fynd från deltat vilket tyder på att det var där han härskade.
Nineith Bara känd från lergods i grav 257 i Helwan. Tydningen av namnet är mycket osäker.
Hat Känd från ett skepp i Tura. Tydningen av namnet är mycket osäker.
Krokodil omkring 3100 Känd från ett sigill från Tarkan.
Iri Känd från ett sigill från Zawyet el-Aryan. Dubbelgraven B1-2 i Abydos tillhör honom. Hans namn är omstritt, kanske betyder det Lejon. Indelningen i Nedre och Övre Egypten användes för första gången under Iri.
Selk II (Skorpion II) omkring 3025 Hans grav ligger antingen i Nekhen eller i Abydos (grav B50). På en avbildning från Nekhen ses han med Övre Egyptens vita krona.
Ka (Sekhen) omkring 3020 Dubbelgraven B7/9 i Abydos tillhör honom.
Narmer omkring 3000 Dubbelgraven B17/18 i Abydos tillhör honom. Egypten upplevde ett kulturellt uppsving. (Hans placering i dynasti 0 är omstridd. Se även Menes.

Tidig dynastisk tid[redigera | redigera wikitext]

även kallad Arkaisk tid eller Thinitisk tid
Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Kommentarer
1:a dynastin
Aha cirka 3000–2980 Egyptens första kung. Möjligen identisk med Menes.
Teti I, Ateti Atotis I cirka 2980 Bara nämnd i senare konungslistor.
Iteti Djer Atotis II, Kenkenes ca 2980–2960 Fälttåg i Nubien.
Wadj Atotis III, Uenephes ca 2960–2930 Grav i Abydos.
Khasti Den (Udimu) Usaphais, Usaphaidos ca 2930–2910 Framsteg inom konst och skrift.
Meribiapen Adjib Niebais, Miebis, Miebidos ca 2910–2890 Grav i Abydos.
Semset Semerkhet Semempses ca 2890/2870 Son till Den. Expedition till Sinai.
Ka Ubienthes, Bieneches ca 2870–2850
2:a dynastin
Bedjau, Baunetjer Hetepsekhemui Boethos, Bochos ca 2840 Grav i Sakkara.
Kakau Nebre Kaichoos, Choos ca 2830 Möjligen de första tecknen på soldyrkan.
Ninetjer Binothris ca 2810 Grav i Sakkara.
Weneg,
Wadjnes
Tlas ca 2790 Bara nämnd i sen-antika listor, kanske identisk med Sekhemib.
Senedj Senthenes ca 2790 Alltid nämnd som den femte faraon i Andra dynastin.
Sekhemib Kanske Peribsens horusnamn. Maktkamper, osäker tronföljd.
Peribsen Seth-peribsen Chaires Använde Seth som gud istället för Horus.
Neferkare I, Aaka Nephercheres Osäker identitet
Neferkasokar Sesokhris Osäker identitet
Bebeti, Djadjai Khasekhemwy Cheneres ca 2740 Enade de två landen igen. Stor grav i Abydos.

Gamla riket[redigera | redigera wikitext]

En period mest känd för de stora pyramidbyggena.

I slutet av perioden försvagades kungamakten och riket härjades av svält, vilket ledde till att det kollapsade.

Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Kommentarer
3:e dynastin
Nebka Necherophes ca 2740–2720
Djoser Netjerikhet Tosorthros ca 2720–2700 Lät bygga den första pyramiden Djosers trappstegspyramid i Sakkara.
Djoserteti, Teti Sekhemkhet Tyreis ca 2700–2695 Lät bygga pyramiden Den begravda pyramiden i Sakkara.
Hudjefa II
Mesochris
Nebkare
Neferkare
Huni ca 2690–2670
Khaba cirka 2670? Lät troligen bygga en pyramid (Khabas pyramid) vid Zawyet el-Aryan.
Sa
Kahedjet cirka 2670? Bara känd från en stele. Möjligen Hunis horusnamn.
4:e Dynastin
Snofru Nebmaat Soris ca 2670–2650 Lät bygga minst tre pyramider: Meidum, Den böjda pyramiden och Röda pyramiden.
Khufu Medjedu Cheops, Suphis ca 2650–2580 Byggde Cheopspyramiden i Giza; sände expeditioner till Nubien och Sinai, och handlade med Byblos.
Djedefre, Radjedef Kheper Ratoises ca 2580–2570
Khafre Userib Chefren, Suphis II ca 2570–2530 Uppförde Chefrens pyramid i Giza.
Baka, Bakare Bicheris ca 2530 Påbörjade en pyramid i Zawyet el-Aryan som aldrig färdigställdes.
Menkaura Kakhet Mykerinos, Mencheres ca 2530–2510 Mest känd för sin pyramid Menkauras pyramid i Giza.
Shepseskaf Shepsekhet Sebercheres ca 2510–2500
Thamphthis ca 2500 Regeringstid och/eller existens omtvistad.
5:e Dynastin
Userkaf Horirimaat Usercheres ca 2500–2490 Byggde en pyramid i Sakkara och ett soltempel i Abusir.
Sahura Nebkhau Sephres ca 2490–2475 Byggde en pyramid i Abusir.
Kakai Neferirkara Userkhau Nephercheres ca 2475–2465 Byggde en pyramid i Abusir.
Netjeruser Shepseskara Sekhemkhau Sisiris ca 2465–2460
Isi Neferefra Khaunefer Cheres ca 2460–2455 Byggde en ofullbordad pyramid i Abusir.
Ini Neuserra Setibtaui Rathures ca 2455–2420 Byggde en pyramid i Abusir och sitt soltempel i Abu Gurob.
Kaiu Menkauhor Menkhau Mencheres ca 2420–2410
Isesi Djedkara Djedkhau Tancheres ca 2410–2380 Byggde en pyramid i södra Sakkara.
Unas Unis Wadjtaui Onnos ca 2380–2350 Byggde en pyramid i Sakkara, vilken innehåller de äldsta pyramidtexterna.
6:e Dynastin
Teti Seheteptaui Othoes ca 2318–2300 Byggde en pyramid Tetis pyramid i norra Sakkara.
Userkara ca 2300 Möjligen en interim regent för en ung Pepi I.
Pepi I Merire, Nefersahor Meritaui Fiops ca 2295–2250
Merenra I (Nemtiemsaf I) Merienre Ankhkhau Menthesuphis ca 2250–2245 Byggde en ofullbordad pyramid i södra Sakkara.
Pepi II Neferkare Netjerikhau Pepi ca 2245–2180 Besteg tronen som barn och regerade i över 60 år. Under hans styre växte decentraliseringen av förvaltningen. Byggde en pyramid i Sakkara.
Merenra II, (Nemtiemsaf II) S..taui? Menthusuphis ca 2180

Första mellantiden[redigera | redigera wikitext]

även kallad Första intermediet
Farao Regentnamn Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
7:e dynastin
Enligt Manetho regerade 70 kungar i 70 dagar, men inga fysiska spår av dessa har hittats.
8:e dynastin
Neterikare Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 40).
Menkare Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 41) och på ett cylindersigill.
Neferkare II Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 42).
Nebi Neferkare Son till Pepi II.
Djedkara Shemai Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 44).
Neferkara Chendu Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 45).
Merenhor Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 46).
Neferkamin, Sneferka Omnämnd i Abydoslistan (nr 47).
Nikara I Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 48).
Tereru Neferkara Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 49).
Neferkahor Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 50) och från cylindersigill.
Pepiseneb Neferkara Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 51) och kanske Turinpapyrusen.
Neferkamin Anu Nefer (-kamin?) Bara omnämnd i Abydoslistan (nr 52) och Turinpapyrusen.
Ibi Kakare Det enda kända monumentet är en pyramid i Sakkara.
Neferkaure Omnämnd i Abydoslistan (nr 54). Koptosdekretet härstammar från dennes regeringstid.
Khuiuihapi Neferkauhor Omnämnd i Abydoslistan (nr 55).
Neferirkare II Ordningsföljden osäker, omnämnd i Abydoslistan (nr 56).
Sekhemkare Exakt placering mycket osäker.
Wadjkare Endast omnämnd av tjänsteman.
Iti Exakt placering mycket osäker.
Imhotep Exakt placering mycket osäker.
Hetep ...re Exakt placering mycket osäker.
Khui Exakt placering mycket osäker.
Isu Exakt placering mycket osäker.
Iytenu Exakt placering mycket osäker.
9:e och 10:e dynastierna
Wahkare Kheti I Exakt placering osäker.
Neferkare III Exakt placering osäker.
Meriibre Exakt placering osäker.
Neferkare Kheti III Exakt placering osäker.
Nebkaure Kheti Exakt placering mycket osäker.
Merikare Exakt placering mycket osäker.

Mellersta riket[redigera | redigera wikitext]

Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
11:e dynastin
Mentuhotep I Hortepia Ansågs först enligt senare tradition som kung.
Intef I Sehertaui 2077–2065 Första kungen i Thebe.
Intef II Wahankh 2065–2016 Regerade från södern, utökade inflytandet i norr.
Intef III Nebtepnefer, Nakhtnebtepnefer 2016–2008 Fortsatte troligen expansionen norrut.
Mentuhotep II Nebhepetre Seankhibtaui, Netjerhedjet, Semataui 2008–1957 Förenade Egypten igen. Anses av många egyptologer som den riktiga början av Mellersta riket.
Mentuhotep III Seankhkare, Seneferkare Seankhtaui 1957–1945 Styrks av ett flertal tempel.
Mentuhotep IV Nebtauire Nebtaui 1945–1938
12:e dynastin
Amenemhet I Sehetepibre Wehemmesut Amenemes I 1938–1909 Var troligen visir under Mentuhotep IV innan han kom till makten. Han avslutade enandet och gjorde sin son Sesostris till medregent i sitt 20:e år. Byggde en pyramid i El-Lisht.
Senusret I Kheperkare Ankhmesut Sesostris I, Sesonchosis 1919–1874 Var förmodligen den viktigaste härskaren i tolfte dynastin. En mycket omfattande byggverksamhet och under hans regeringstid skrevs till exempel Sinuhes berättelse . Byggde en pyramid i El-Lisht.
Amenemhet II Nubkaure Hekenmaat Ammenemes II 1877–1843 Hade intensiva handelsförbindelser med Mindre Asien och Kreta. I ungefär två år var han medregent med sin far Sesostris I. Byggde en pyramid i Dahshur.
Senusret II Khakheperre Seshemutaui Sesostris II 1844–1837 Var medregent med sin far Amenemhet II i tre år. Byggde en pyramid i Lahun.
Senusret III Khakaure Netjerikheperu Sesostris III 1836–1818 Stark centralisering av landet. Ansågs vara beskyddare av Nubien. Byggde en pyramid i Dahshur.
Amenemhet III Nimaatre Aabau Ammenemes III, Lamares, Ameres 1818–1772 Byggde två pyramider, den första i Dahshur och den andra i Hawara.
Amenemhet IV Maakherure Kheperkheperu Ammenemes 1773–1763 Flera expeditioner till Sinai. Oklart om han byggde den sydliga pyramiden i Masghuna.
Sobekneferu, Nefrusobek Sobekkare Meritre Arsino, Skemiophris 1763–1759 Den första bekräftade kvinnliga monarken av Egypten. Osäkert hon byggde den nordliga pyramiden i Masghuna.

Andra mellantiden[redigera | redigera wikitext]

även kallad Andra intermediet eller Hyksostiden

Ordningen och klassificeringen på härskare följer Turinpapyrusen. Efter mitten på trettonde dynastin och fram till slutet på sjuttonde är tolkningen av papyrusen mycket omtvistad och osäker eftersom den är i väldigt dåligt skick. Angivna regeringstider är även de mycket osäkra.

Farao Regentnamn Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
13:e dynastin
Wegaf Khutawire runt 1759–1757 Förmodligen den 13:e dynastins första farao. Turinpapyrusen: 6.5 och Karnaklistan: 51.
Amenemhet V (Senebef) Sekhemkare ca 1750 Turinpapyrusen: 6.6
Amenemhat..re Turinpapyrusen: 6.7
Sehetepibre Turinpapyrusen: 6.8
Iuefni Iufeni Turinpapyrusen: 6.9
Amenemhet VI Seankhibre Turinpapyrusen: 6.10 och Karnaklistan: 37
Nebennu (Nebnun) Semenkare omkring 1740 Turinpapyrusen: 6.11
Sehetepibre Turinpapyrusen: 6.12
Sewadjkare runt 1737 Turinpapyrusen: 6.13
Nedjemibre runt 1736 Turinpapyrusen: 6.14. Två osäkra Skarabé fynd.
Sobekhotep? Sobek..p..re omkring 1743 Turinpapyrusen: 6.15
Renseneb Turinpapyrusen: 6.16 och på en pärla med tillägget Amenemhet.
Hor I Autibre ca 1732 Grav i Dashur. Turinpapyrusen: 6.17
Amenemhet VII Sedjefakare runt 1731–1724 Namn på Turinpapyrusen: 6.18 och en skarabé och ett cylindersigill.
Amenemhet Sobekhotep II Sekhemre Khuitaui runt 1724–1718 Byggde möjligtvis en pyramid i Sakkara. Turinpapyrusen: 6.19 och Karnaklistan: 36.
Khendjer Userkare runt 1718–1712 Byggde en pyramid i Södra Sakkara. Troligen Turinpapyrusen: 6.20
Emrameshau Semenkhkare omkring 1711 Turinpapyrusen: 6.21 och på två kolossalstatyer i Tanis.
Intef IV Sehotepkare omkring 1710 På Turinpapyrusen: 6.22 och ett fåtal objekt.
Set ..ibre omkring 1709 Turinpapyrusen: 6.23
Sobekhotep III Sekhemre Sewadjtaui runt 1708–1705 Byggde över hela landet. Karnaklistan nr 35.
Neferhotep I Khasekhemre runt 1705–1694 Expeditioner till Byblos, talrika Monument av farao. Karnaklistan: 34.
Sahathor Menwadjre omkring 1694 Regerade endast några månader.
Sobekhotep IV Khaneferre runt 1694–1685 Många monument i alla delar av landet. Karnaklistan: 33.
Sobekhotep V Khahotepre runt 1685–1680 Karnaklistan: 46 och Turinpapyrusen: 7.1
Ibiau Wahibre runt 1680–1670 Turinpapyrusen: 7.2
Ay I Merineferre ca 1669–1659 Siste härskaren i Andra mellantiden. Turinpapyrusen: 7.3
Sobekhotep VI Merihotepre runt 1656–1654 Turinpapyrusen: 7.4
Sewadjtu Seankhenre runt 1654–1651 Turinpapyrusen: 7.5
Neferhotep II Merisekhemre Turinpapyrusen: 7.6
Hori[särskiljning behövs] Sewadjkare omkring 1647 Turinpapyrusen: 7.7
Sobekhotep VII Merkaure runt 1646–1644 Den siste härskaren av 13:e dynastin vars namn med säkerhet är bevarat i Turinpapyrusen 7.8 och i Karnaklistan nr 42.
Tronföljden på återstående faraoner i 13:e dynastin är mycket osäker.
Dedumose Djedhotepre, Djedneferre Turinpapyrusen: 7.13
Ibi II ..maat..re Ibi Turinpapyrusen: 7.14
Hor II ..webenre Hor Turinpapyrusen: 7.15
Se..kare Turinpapyrusen: 7.16
Senebmiu Sewahenre efter 1640 Troligen slutet på namnet i Turinpapyrusen: 7.17
Merkheperre Bara nämnd i Turinpapyrusen: 7.22
Merkare Bara delvis nämnd i Turinpapyrusen: 7.23
Neferhotep II Merisekhemre omkring 1650 Namn på två statyer.
Sekhaenre Fragment i Mentuhotep II:s tempel och möjligtvis Turinpapyrusen: 7.20
Sesostris IV Seneferibre
Mentuemsaf Djedankhre
Neferhotep III (Ijkhernofret) Sekhemre Seankhtaui Stridigheter i Thebe, troligen anfall av Hyksoser.
Mentuhotep V Meriankhre Känd från en staty i Amon-Ra-templet i Karnak.
Sobekhotep VIII Sekhemre Seusertaui Karnaklistan: 43.
Ini I Merireshepes Bara omnämnd på en enda staty.
Mentuhotep VI Sewedjare På ett fragment från Mentuhotep II:s dödstempel.
Senaaib Menkhaure Endast på en stele i Abydos.
Sobekhotep IX Maare Namnet endast funnet på skarabéer.
Upuautemsaf Sekhemre Neferkhau Endast på en stele och som graffiti.
Sobekhotep I Khaankhre Monument i Abydos. Karnaklistan: 47.
Amenikemau Namnet endast funnet i en pyramid i Dashur.
14:e dynastin (småkungar i Nildeltat) ca 1750–1550
Nehesi Aasehre Namnet finns på flera monument i nordöstra deltat.
Merdjefare Namn funnet på en stele.
Khatire Turinpapyrusen: 8.2
Nebfaure Turinpapyrusen: 8.3
Sehabre Turinpapyrusen: 8.4
Resten av 14:e dynastin är uteslutande kända från starkt fragmenterade delar av Turinpapyrusen.
15:e dynastin (Hyksos) ca 1640–1539 f. Kr.
Salitis ca 1630–1615 Kanske identisk med Sharek.
Beon ca 1615–1602 Kanske identisk med Sheshi.
Apachnas ca 1602–1594 Kanske identisk med Jakobher.
Khajan[särskiljning behövs] Seuserenre ca 1594–1574
Apopi I 1. Aaqenenre
2. Aauserre
ca 1574–1534 Revolt mot hyksoserna i Thebe.
Khamudi ca 1534–1522 Khamudi tvingas överlämna huvudstaden Avaris till Ahmose. Sista hyksoskungen.
16:e dynastin (hyksosvasaller, samtida med 15:e dynastin) ca 1640–1550 f.Kr.
Anather (Anathaddi) Förmodligen en prins från Palestina.
Aperanat (Useranat) Förmodligen en prins från Palestina.
Semqen Förmodligen en utländsk prins.
Sakarher
Apopi II Möjligen identisk med Apopi I
Sheshi Maaibre På Skarabéer från Palestina till Sudan. Möjligen identisk med Beon.
Jakobher (Jaqabhaddu) Meriuserre Funnet på skarabéer i Sudan; Möjligen identisk med Beon eller Apachnas.
Jamu[särskiljning behövs] (Jaam) Nubuserre Funnet på skarabéer i Deltat.
Jaqebmu (Jakabam) Sekhaenre Bara funnet på scarabéer.
Aamu Khauserre) Lokalfurste i deltat.
Pepi III Seneferankhre Bara funnet på scarabéer.
Nebmaatre Inskrift på en yxa. Troligen mellanegyptisk småkung.
Aahetepre Bara på scarabéer.
Anetjerire Bara funnet på en scarabé.
Meribre Bara funnet på en scarabé.
Nubanchre Bara på funnet scarabéer.
Nikare II Bara på funnet scarabéer.
Sharek Möjligen identisk med Shalik.
Wadjed Bara på funnet scarabéer.
Kareh (Kur) Bara funnet på scarabéer.
Shenes
17:e dynastin (i Thebe) ca 1640–1540 f. Kr.
Rahotep Sekhemre Wahkhau runt 1622–1619 Tillhör möjligen 13:e dynastin. Karnaklistan: 54.
Sobekemsaf I Sekhemre Wadjchau runt 1619–1603 Låg byggverksamhet och få inskriptioner. Hans grav plundrades ca 1827.
Djehuti Sekhemre Sementaui runt 1602–1601 Karnaklistan: 8.
Mentuhotep VII Seankhenre omkring 1601 Regerade endast över Thebe och dess närhet.
Nebirirau I Sewadjenre runt 1601–1582 Turinpapyrusen: 11.4
Semenenre runt 1582–1580 Namn funnet i Turinpapyrusen: 11.7 och på en yxa.
Bebankh Seuserenre runt 1580–1572 Sattes förr i 14:e eller 16:e dynastin. Karnaklistan: 27.
Sobekemsaf II Sekhemre Shedtaui runt 1572–1570 Förmodligen son till Sobekemsaf I.
Intef V Sekhemre Wepmaat runt 1570–1560
Intef VI Sekhemre Heruhormaat ca 1560 En bror till Intef VII. Hans grav plundrades ca 1850.
Intef VII Nubkheperre Möjligen son till Sobekemsaf II. En del monument i Karnak och Koptos. Karnaklistan: 28.
Tao I (Djehutiaa) Senaktenre ca 1550 Inte besläktad med sin föregångare. Karnaklistan: 26.
Tao II Seqenenre ca 1545 Förmodligen son till sin föregångare Tao I. Kämpade mot hyksoser och föll i strid. Karnaklistan: 25.
Kamose Wadjkheperre ca 1545–1539 Expanderade norrut och återerövrade stora delar av landet från hyksosernas.

Nya riket[redigera | redigera wikitext]

Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
18:e dynastin
Ahmose Nebpehtire Aakheperu Kamuaset Amosis, Tethmosis 1539–1514 Besläktad med 17:e dynastin. Han drev ut Hyksoserna från Egypten och underkuvade Nubien. Byggde den sista pyramiden i Egypten.
Amenhotep I Djeserkare Kawaftawy Amenophis I 1514–1493 Ahmoses son. Son till Ahmose. Han konsoliderade staten och utvidgade erövringarna i Nubien. Byggde många monument baserade på de i Mellersta riket.
Djehutimes Aakheperkare Kanekhet Merimaat Thutmosis I 1493–1482 Var inte besläktad med sin föregångare utan gifte sig till tronen. Ledde kampanjer mot Nubien och Syrien.
Djehutimes Aakheperenre Kanekhet Userpehti Thutmosis II 1482–1479 Var gift med sin halvsyster Hatshepsut och regerade bara en kort tid.
Hatshepsut Maatkare Useretkau Amensis 1479–1458 Drottning Hatshepsut var först förmyndarregent för barnet Tuthmosis III men gjorde sig så småningom till ensam härskare.
Djehutimes Menkheperre Kanakht Khaemuaset Thutmosis III, Misphragmuthosis 1458–1426 Kom först till makten efter hans styvmor Hatshepsuts död. Ledde många expeditioner till Främre Orienten.
Amenhotep II Aakheperure Kanakht Userpekhty Amenophis II 1426–1400 Son till Thutmosis III som först var dennes medregent under två år.
Djehutimes Menkheperure Kanakht Utkhau Thutmosis IV 1400–1390 Grävde upp Sfinxen i Giza från ökensanden och reste en skriftavla mellan sfinxens framben.
Amenhotep III Nebmaatre Kanakht Khaemmaat Amenophis III 1390–1353 Mestadelen av Luxortemplet byggdes under dennes regeringstid.
1. Amenhotep IV
2. Akhenaton
Neferkheperure Waenre 1. Kanakht Kasuti
2. Meriaton
Amenophis IV, Acherres, Kenkeres 1353–1336 1. Innan namnbytet. 2. Efter namnbytet. Grundade Aton-kulten, den tidigaste kända monoteistiska religionen. Byggde den nya huvudstaden Akhetaton. Efter hans död raderades minnet av honom från många monument.
Smenkhkare Ankhkheperure Meriwaenre Rhathos 1335–1332 Väldigt lite är känt om denna kung. Det finns teorier om att det var Nefertiti som regerade, fast under ett annat namn.
Tutankhamon Nebkheperure Kanakht Tutmesut Chebres 1332–1323 Bara hans namn var känt innan hans grav hittades. Han flyttade huvudstaden från Akhetaton tillbaks till Thebe och återinsatte den gamla religionen. Det spekuleras fortfarande mycket om hans tidiga död.
Ay, Itnetjerai Kheperkheperure Kanakht Tekhenkhau 1323–1319 Kanske far till Nefertiti och storvisir under Tutankhamon.
Horemheb Djeserkheperure Setepenre Kanakht Sepedsekheru Harmais, Armais 1319–1292 Obesläktad befälhavare under Tutankhamon.
19:e dynastin
Ramses I (Ramessu) Menpehtire Kanakht Uadjenesit Ramessis 1292–1290 Förmodligen general och visir under Horemheb.
Seti I (Seti Merienptah) Menmaatre Kanakht Khaemuaset Seankhtaui Sethos I 1290–1279 Flera kampanjer i Syrien och Libyen. Omfattande konstruktion av tempel och monument. I Abydos finns hans berömda dödstempel med Abydoslistan.
Ramses II (Ramesisu Meriamun) Usermaatre Setepenre Kanakht Merimaat Ozimandias 1279–1213 Ramses II var en av de största faraonerna. Efter konflikter med hettiterna undertecknades det första fredsfördraget i världshistorien. Byggde mest av alla faraoner. Det bibliska uttåget från Egypten inträffade troligen under hans långa regeringstid. Tillägg: Uttåget ur Egypten ägde rum 1513 b.c.e. Ofta nämns Ramses II (från ”19:e dynastin”) som den farao som förtryckte israeliterna, eftersom Bibeln säger att de israelitiska arbetarna byggde städerna Pitom och Raamses. (2Mo 1:11) Man menar att de här städerna byggdes under Ramses II:s regering. Merrill Unger säger emellertid följande: ”Men eftersom Ramses II är känd för att ta åt sig äran för sina föregångares bedrifter, är det tämligen säkert att han bara byggde om eller utvidgade dessa städer.” (Archaeology and the Old Testament, sid. 149) ”Rameses” tycks redan på Josefs tid (ca 1750 b.c.e) ha varit namnet på en hel landsdel. (1Mo 47:11)
Merneptah (Merenptah Hotephermaat) Baenre Meriamun Kanakht Haiemmaat Amenophat 1213–1204 Försvarade framgångsrikt Egypten från angrepp av Sjöfolken och Libyerna.
Seti II (Seti Merenptah) Userkheperure Setepenre Sethos II 1204–1198 (?) Flera viktiga papyrus härstammar från dennes regeringstid.
Amenmesse (Hekauaset) Menmire Setepenre Kanakht Merimaat Sementaui 1203–1200 (?) En exakt placering är osäker. Kanske var han en kung i en del av landet under Seti II:s regeringstid.
Siptah
1. Ramessu Siptah
2. Merenptah Siptah
1. Sekhaenre Meriamun
2. Akhenre Setepenre
Kanakht Merihapi Seankhtaneb 1198–1193 1. Regeringsår 1 och 2.
2. Regeringsår 2 till 6.
Tausret (Setepenmut) Satre Meritenamun Kanakht Merimaat Nebanemnisutmiitmu Thuoris 1193–1190 Hustru till Seti II som regerade som förmyndare för unga styvsonen Siptah och tog över efter dennes tidiga död.
20:e dynastin
Setnakhte (Mereramunre) Userkhaure Setepenre Meriamun Kanakht Uerpekhti 1190–1187 Var förmodligen emot Tausrets styre och satt kort på tronen efter hennes död.
Ramses III (Ramesse Hekaiunu) Usermaatre Meriamun Kanakht Aanesut 1187–1156 Krigade mot libyerna och Sjöfolken. Mördad i en konspiration inkluderande medlemmar av hans hushåll.
Ramses IV 1. Usermaatre Setepenamun
2. Hekamaatre
Kanakht Ankhemaat 1156–1150 1. Första året. 2. från andra året. Vann mot de sammansvurna som hade mördat hans far. Rättegången överlever på flera papyrus.
Ramses V (Ramesisu Amonkhepshef) Usermaatre Sekheperenre Kanakht Menmaat 1150–1145 Viktiga papyrus, särskilt i rättshistoria överlever.
Ramses VI (Ramesisu Amunherkhepeshef) Nebmaatre Meriamun Kanakht Aanakhtu Sankhtaui 1145–1137 Attackerades av libyer redan under första året.
Ramses VII (Ramesisu Itiamun) Usermaatre Setepenre Meriamun Kanakht Kenanemnesu 1137–1129 Papyrus vittnar om en ekonomisk kris under dennes regeringstid.
Ramses VIII (Ramesisu Setkhepsef) Usermaatre Akhenamun 1128
Ramses IX (Ramesisu Khaemuaset Meryamun) Neferkare Setepenre Kanakht Kenkhemuaset 1127–1109 Den ekonomiska krisen fortsätter och plundring av nekropolerna förekommer.
Ramses X (Ramesisu Amunherkhepeshef) Khepermaatre Setepenre Kanakht Sekhaare 1109–1105 Son eller svärson till Ramses IX.
Ramses XI (Ramesisu Khaemuaset Mereramun) Menmaatre Setpenptah Kanakht Merire 1105–1076/70? Den pågående ekonomiska krisen leder till inbördeskrig.

Tredje mellantiden[redigera | redigera wikitext]

även kallad Tredje intermediet
Födelsenamn Regentnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
21:a dynastin
Nesbanebdjed Hedjkheperre Setepenre Smendes 1069–1043 Regerade troligen endast Nedre Egypten.
Amenemnesut Neferkare Hekauaset 1043–1039 Endast omnämnd i sin efterföljare Psusennes I's grav.
Pasebakhenniut Aakheperre Setepenamon Psusennes I 1039–991 Grav upptäckt 1940 med många fynd.
Amenemope Usermaatre Setepen Meriamon 993–984 Värdefulla gravgods hittades i hans grav.
Userker Aakheperre Setepenre Osochor 984–978 Brukar kallas "Osorkon den Äldre" och var troligen av libyskt ursprung.
Siamon Netjerikheperre Setepenamon 978–959 Första kungen som använde titeln "farao" (per-aa).
Pasebakhenniut Titkheperure Setepenre Psusennes II 959–945 Nästan helt okänd, möjligen identisk med översteprästen Psusennes III.
Överstepräster (runt 20:e och 21:a dynastierna)
Piankh 1087–1075 En general i slutet på 20:e dynastin.
Herihor Siamon Hemnetjer Tepenamon 1076–1066 Officer i armén och överstepräst av Amon i Thebe under Ramses XI. Visir under övergången från 20:e till 21:a dynastin.
Pinudjem I Meriamon Kheperkhaure Setepenamon 1070–1055 Överstepräst och kung av Övre Egypten 1070/54-1032 och samtida med Smendes.
Masaharta 1054–1046 Son till Pinudjem I.
Djedkhonsuefankh 1046–1045 Son till Pinudjem I.
Menkheperre Hemnetjer Tepienamon 1045–992 Son till Pinudjem I.
Smendes II 992–990 Son till Menkheperre.
Pinudjem II 990–969 Smendes II:s bror.
Pasebakhaennuit Psusennes III 969–945 Kanske identisk med Psusennes II.
22:a dynastin
Sheshonk I Hedjkheperre omkring 946–924 Expedition i Palestina och plundrade templet i Jerusalem.
Osorkon I Sekhemkheperre Setepenre omkring 925–890 Handlade med Syrien.
Takelot I Hedjkheperre omkring 890–877 Son till Osorkon I.
Sheshonk II Hekakheperre omkring 924 Överstepräst för Amon i Thebe och senare medregent med sin far Osorkon I.
Osorkon II Usermaatre Setepenamon 880 / 879–852 / 851 Stödde Syrien och Palestina i kampen mot Assyrien. Medregent till Takelot Ifrån 886/885
Harsiese I Hedjkheperre Setepenamon 870–860 Överstepräst för Amon i Thebe, och mot-kung
Endast i Övre Egypten
Takelot II Hedjkheperre 852 / 851–831 / 830 Tillsatte sin son Osorkon som överstepräst i Thebe vilket ledde till konflikt med Harsiese II.
Auput I 831 / 830–? En småkung i Thebe.
Osorkon III Usermaatre Setepenamon 790–762 Nilen steg väldigt högt under hans tid.
Takelot III Usermaatre Setepenamon Siese 762–754 Ursprungligen Överstepräst för Amon i Thebe.
a Ini 754–749 Endast som graffiti i Karnak.
b Pajeftjauemauibastet 749–727 Lokal kung i Herakleopolis.
Sheshonk VI 727–715 Osäker existens.
Endast i Nedre Egypten
Sheshonk III Usermaatre Setepenre 863–825 / 813 Byggprojekt i deltat.
Sheshonk IIIa möjligen 825–813 Osäker existens.
Pami[särskiljning behövs] Usermaatre Setepenamon 813–804 v. Chr Mot slutet på hans regeringstid drabbades landet av hungersnöd.
Sheshonk V Aakheperre / Aakheperure 804–767 Större byggprojekt i Tanis i slutdelen av regeringstiden.
Pedubast II 767–732 / 730 Härskare i Tanis.
Osorkon IV Aakheperre Setepenamon 732 / 730–715 / 13 Överlämnade sig till kushiten Pije.
23:e dynastin
Pedubast I Usermaatre Setepenamon 856 / 855–831 / 830 Motkung till Takelot II, Sheshonk III och Osorkon. Son till Takelot II.
Sheshonk IV Usermaatre 831 / 830–825 / 824 Osäker existens.
Rudamon Usermaatre 759–754 Styrks av ett fåtal byggen i Karnak och Medinet Habu.
Iupet II 753–730 v. Chr Motkung till Pije.
24:e dynastin
Tefnakte Schepsesre 727–720 Ursprungligen en lokalkung i Sais grundade den 24:e dynastin.
Bakenrenef Wahkare Bokhoris 720–716 Styrkt endast av en stele och några skarabéer.
25:e dynastin (kushiter)
Alara 780–760 Regerade troligen inte i själva Egypten.
Kashta Maare 760–746 Erövrade Nubien och Egypten till Assuan.
Pije Usermaatre / Menkheperre 746–716 Fortsatte kampanjerna och lyckades erövra hela Egypten.
Shabaka Neferkare 716–707/706 Första Kushkungen som levde i Egypten.
Shebitko Djedkaure Shabatka 707/706–691 Palestina förlorades i ett slag mot assyrierna.
Taharka Khuinefertemre Tarakos 691–664 Kämpade mot assyrierna som erövrade norra Egypten ner till Thebe ca 667
Tanutamon Bakare Tementhes 664–657 Kort återerövring av norra Egypten.
Överstepräster för Amon
Iupet 944–924 Son till Sheshonk I.
Sheshonk II Maakheperre Setepenre 924–894 Under senare år farao i 22:a dynastin.
Iuwelot 894–884 Son till Osorkon I.
Smendes III 884–874 Son till Osorkon I.
Harsiese I Hedjkheperre Setepenamon 874–860 Son till Sheshonk II.
..diu.. 860–855 Son till Harsieses I. Fullständigt namn saknas.
Nimlot 855–840 eller 855–845 Son till Osorkon II.
Takelot 845–840 Son till Nimlot, möjligen identisk med Takelot, som följde efter Harsiese II.
Osorkon 840–785 Möjligen identisk med Osorkon III.
Harsiese II 835–800 Kanske ett barnbarn till Harsiese I.
Takelot 800–775 Son till Nimlot, kanske identisk med dennes efterträdare, annars en yngre son med samma namn.
osäkert 775–765
Takelot III Usermaatre Setepenamon 765–754 Blev senare kung i 23:e dynastin.
754–704 Ingen överstepräst tillsatt eller fylld av två okända personer.
Haremakhet 704–660 Son till Shabaka.
Harkhebi 660–644 Son till Haremakhet.
644–595 Ingen överstepräst tillsatt eller fylld av två okända personer.
Ankhnesneferibre Hekatneferumut 595–560 Guds Maka till Amon.
Nitokris II 560–550 Dotter till Amasis.
Guds Maka till Amon (Övre Egypten)
Karomama Meritmut I 870–840 Möjligen dotter till Harsieses I.
Tashaheper 770 ?
Shepenupet I Khenemetibimen 754–714 Dotter till Osorkon III.
Amenirdis I Khatneferumut 740–700 Dotter till Kashta.
Shepenupet II Henutneferumut 710–650 Dotter till Pije.
Amenirdis II 670–640 Dotter till Taharka.
Nebetneferumut Nitokris I 656–595 Dotter till Psammetikus I
Ankhnesneferibre Hekatneferumut 595–525 595–560 Översteprästinna till Amon.
Assyriskt styre
Esarhaddon 681–669 Den antiassyriska politiken under 25:e dynastin fick honom att angripa Egypten. Han lyckades erövra deltat. I Egypten från 671
Assurbanipal 669–627 Efter Esarhaddons död återupptog han erövringen av Egypten och kastade slutligen ut kushiterna. Stannade i Egypten till 664

Sentiden[redigera | redigera wikitext]

Födelsenamn Regentnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
26:e dynastin
Psamtik Wahibre Psammetikus I 664–610 Flyttade huvudstaden från Memphis till Sais. Stödde assyrierna mot mederna och skyterna.
Nekau Wehemibre Necho II, Neko II 610–595 Skapade för första gången i Egyptens historia en marin styrka. Lät bygga en kanal mellan Nilen och Röda havet.
Psamtik Neferibre Psammetikus II 595–589 Startade ett förebyggande krig mot Nubien och förstörde sin fars och kushkungars monument.
Wahibre Haaibre Apries, Uafres 589–570 Efter militära misslyckanden i Palestina och Libyen uppror lett av Amasis.
Ahmose Khnumibre Amasis 570–526 Ledde Egypten till nya kulturella och ekonomiska framsteg.
Psamtik Ankhkaenre Psammetikus III 526–525 Besegrades av perserna i Pelusium. Den siste inhemska faraonen.
27:e dynastin (första persiska perioden)
Kembetjet Mestiure Kambyses II 525–522 Son till Kyros II. Erövrade och införlivade Egypten i det persiska riket.
Pedubast III Seheruibre 522–520? Kortlivad motkung. Revolterade mot Kambyses II satrapen (guvernör) Arjandes.
Darius Setutre Dareios I 521–486 Besökte personligen Egypten 518
Psammetikus IV omkring 486 Efter Dareios I död stod tronen övergiven i ett par år tills perserna återetablerade den. Styrks av demotiska dokument.
Xerxes I 486–466 Misslyckades erövra Grekland trots enorm armé.
Artaxerxes I 465–424 Besegrad i slaget vid Papremis av en enad armé av egyptier, libyer och greker.
Iretheru Inaros 460–456 Motkung av libysk härkomst. Korsfästes i Persien 454
Xerxes II 424–423 Mördades i sömnen av Sogdianus.
Sogdianus 423 Tillfångatogs och avrättades av Dareios II.
Dareios II 423–404 Försökte med grekiskt understöd göra Egypten självständigt.
Artaxerxes II 404–402 Blev inte erkänd som farao i Nedre Egypten förrän 402
28:e dynastin
Amonirdisu Amyrtaios 404–399 Erkändes först bara i Nedre Egypten omkring 400. Senare i övre Egypten.
29:e dynastin
Nefaarud Baenre Mernetjeru Neferites I 399–393 Stöttade Sparta i kriget mot perserna.
Hornebkha Mutis 393-392 Enligt Manetho var han son till Neferites I. Inga samtida bevis på att han existerat.
Hakor[särskiljning behövs] Khenemmaatre Akoris 393–380 Bedrev en anti-persisk politik.
Pasherienmut Userre Setepenptah Psammuthis 392–391 Motkung.
Nefaarud Neferites II 380 Regerade bara i 4 månader.
30:e dynastin
Nekhetnebef Kheperkare Nektanebos I 379–360 Avsatte Neferites II. Lyckades avvärja ett persiskt invasionsförsök 373
Djedhor Irimaatenre Teos 360–359 Vann tillbaka Palestina och Syrien med hjälp av grekiska legosoldater.
Senedjemibre Setepenheret Nektanebos II 359–341 Stödde uppror mot perserna som trots det stegvis erövrade Egypten igen från 341
31:a dynastin (andra persiska perioden)
Artaxerxes III 341–338 Han lyckades på kort tid integrera Egypten i Persiska riket. Han gjorde mynt med sig själv som farao. Blev förgiftad av sin general Bagoas.
Arses 338–336 Tillsatt efter mordet på hans far. Regerade bara över Nedre Egypten och blev senare också förgiftad precis som hans far.
Khabash Senentenen 338–335 Nubisk motkung som ledde revolt i Övre Egypten.
Dareios III 336–332 Dareios III:s guvernör Mazak övergav Egypten till Alexander den store utan kamp.

Grekisk-romersk tid[redigera | redigera wikitext]

332 f.Kr.- 395 e.Kr.


Farao Regentnamn Årtal (f. Kr.) Anmärkningar
Makedoniska regenter
Alexander den store Meriamon Setepenre 332–323 Erövrade Egypten och grundade Alexandria.
Filip III Arrhidaios Meriamon Setepenre 323–317 Alexanders halvbror. Ansågs svagsint och blev möjligen mördad av sin fru Olympias.
Alexander IV Aigos Haaibre Setepenamon 317–310 Son till Alexander och Roxana. Mördad som 13-åring av Kassandros.
Ptoleméerdynastin [2]
Ptolemaios I Soter Meriamon Setepenre 323–306 (guvernör)
306–285 (farao)
En av Alexander den stores generaler. Byggde biblioteket i Alexandria. Berenike I var medregent till abdikationen 285
Ptolemaios II Filadelfos Userkaenre Meriamon 285–283 (med sin far)
283–246 (ensam)
Inblandad i flera krig. Byggde Fyrtornet på Faros och var gift med Berenike I.
Ptolemaios III Euergetes Iuaennetjerui Senuisekhemankhre Setepamon 246–222 Stor Ptolemaisk expansion.
Ptolemaios IV Filopator Iuaennetjerui Menkhusetep Ptahuserkare 222–205 Vann slaget vid Rafia över Antiochos III.
Ptolemaios V Epifanes Iuaennetjerui Merujitsetep Ptahuserkare 205–180 Besittningarna i Europa och Mindre Asien gick förlorade. Giftmördad av sina hovmän.
Ptolemaios VI Filometor Iuaennetjerui Peruisetepen Ptahkheper Irimaatenamonre 180–145 Påbörjade templen i File. Föll i slaget vid Oinoparas.
Ptolemaios VII Neos Filopator 145 Son till Ptolemaios VI. Mördad av sin farbror Ptolemaios VIII.
Ptolemaios VIII Euergetes 170–163
145–116
Fördrev intellektuella och andra från Alexandria. Inbördeskrig (132–124) mot Kleopatra II Hade sin son Ptolemaios Memfites mördad.
Ptolemaios IX Soter II 116–107
88–80
Fördriven till Cypern.
Ptolemaios X Alexander I 107–88 Försökte erövra Cypern.
Ptolemaios XI Alexander II 80 Son till Ptolemaios X. Mördade sin fru 19 dagar efter giftermålet och blev lynchad av medborgarna i Alexandria.
Ptolemaios XII Neos Dionysos (Auletes) Iuaenpanetjernehem Setepenptah Irimaat 80–58
55–51
Oäkta son till Ptolemaios IX. Romerska senaten såg honom som En vän till Rom.
Berenike IV 58–55 Halvsyster till Kleopatra. Avsatte sin far, Ptolemaios XII som senare mördade henne.
Kleopatra VII Netjermerites 51–30 Älskare till Julius Caesar och Marcus Antonius. Begick självmord efter Antonius gjorde detsamma.
Ptolemaios XV Caesarion Iuapanetjernetinehem Setepenptah Irimaatre Sekhemankhamon 44–30 Son till Caesar. Medregent till sin mor Kleopatra VII. Mördad på order av Augustus.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Griffith, Francis Llewellyn, A Collection of Hieroglyphs: A Contribution to the History of Egyptian Writing, the Egypt Exploration Fund 1898, p.56
  2. ^ Ett virrvarr av medregenter och makar har utelämnats för klarhetens skull.
  • Atlas of Ancient Egypt, av John Baines och Jaromir Málek, Oxford: Equinox (1984).
  • (avsnittet namn och titualtur): Faraonernas Egypten, av Rolf Grönblom (2000)