Släkt
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2013-05) |
Släkt avser en grupp människor med gemensam förfader. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och gemensamma historia är känd. Till släkten räknas ofta ingifta och adopterade.[1] Släkter som uppstått under medeltiden kallas ibland ätter; med ätt avses emellertid vanligen kungliga och adliga släkter oavsett ålder.[2]
Medlemskap i en släkt förvärvas framför allt genom börd och – vid adliga släkter – via fädernet, det vill säga på svärdssidan, och medlemmar har ofta samma släktnamn. Släkter består av en eller flera familjer. Sedan Riddarhusordningens status som lag avskaffades, saknar ordet släkt juridisk definition, och kan i många fall beteckna ett släktskap. Släktskapet gäller både i sidled om samtida personer, och i upp- och nedgående led om dem som varit och som kommer.[1] Släktskap har juridisk betydelse för föräldraskap och arvsrätt, samt för tronföljd vid arvmonarkier. En dynasti är en härskarsläkt. En klan, en stam och en etnisk folkgrupp är en större social grupp, ofta bildad kring en släkt med känd stamfader, och har under historien ofta varit grund för nationsbildande.
Innehåll |
Etymologier[redigera]
Detta ord är bildat till substantivet släkt, som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur är lånat från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanska verbet slahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'. Ordet finns även i danskan och norskan. Isländskan använder i stället ordet ættingi, som är avlett till ätt på samma sätt som ättling, samt orden frændi och frænka, vilka dock inte räknas som könsneutrala. Svenskan har likaledes orden frände och fränka (av frändkona, där frände är släkting och kona kvinna) som föråldrade benämningar, där frände är släkting (eller i utvidgad mening för att uttrycka samhörighet) och fränka specifikt kvinnlig släkting.
I ordböckerna nämns även de sinsemellan besläktade orden skyldungur i isländskan och skylding i norskan, men dessa är numera sällsynt förekommande i båda språken.
Släktforskning[redigera]
En persons antavla eller anlista visar dennes anor (förfäder), medan en stamtavla visar personens ättlingar. Dessa släktskapsrelationer bildar ett släktträd som kan kartläggas med genealogiska metoder, i dagligt tal kallat släktforskning.
Släktskapsrelationer i svenska språket[redigera]
En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen "männing" används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation. Den högra kolumnen visar grad av släktskap (eng. degree of relatedness), det vill säga sannolikheten att en gen som den ena personen är bärare av, och som är ovanlig i befolkningen, också delas av den andra personen.
| Generation | Benämning | Benämning | Benämning* | Benämning** | Benämning*** | Benämning**** | Grad av släktskap |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:a generation | Enäggstvilling, annat syskon (bror om det är en man, syster om det är en kvinna), eller halvsyskon (om bara den ena föräldern är gemensam) |
1 1/2 1/4 |
|||||
| 2:a generation | Kusin | Tvåmänning | 1/8 | ||||
| 3:e generation | Syssling | Tremänning | A-kusin | Andrakusin | Småkusin | Nästkusin | 1/32 |
| 4:e generation | Brylling | Fyrmänning | B-kusin | Tredjekusin | 1/128 | ||
| 5:e generation | Pyssling | Femmänning | C-kusin | Fjärdekusin | 1/512 | ||
| 6:e generation | Sexmänning | D-kusin | Femtekusin | 1/2048 | |||
* Gotland. ** Norra Norrland bland annat i Tornedalen. *** På finlandssvenska. ****Blekinge, Skåne och Halland
Syskon[redigera]
Syskon kallas personer som har samma föräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger man halvsyskon. Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). Ett manligt syskon kallas bror medan ett kvinnligt kallas syster.
Kusin[redigera]
Kusin, eller tvåmänning, är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra. En kusin till x är alltså en person som är barn till ett syskon till x:s far eller mor. Alltså mammas brors/systers barn eller pappas brors/systers barn. Kusiner är barnbarn till en gemensam ana.
Syssling[redigera]
Sysslingar, nästkusiner eller tremänningar, är två personer vars föräldrar är kusiner. Andra ord för syssling är nästkusin, a-kusin, andrakusin och småkusin. Sysslingar är barnbarnsbarn till en gemensam ana. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar med varandra.
Brylling[redigera]
Bryllingar, eller fyrmänningar, är två människor vars föräldrar är sysslingar. Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet. Bryllingar är barnbarns barnbarn till en gemensam ana. Barn till bryllingar blir femmänningar.
Femmänning[redigera]
Femmänning är en släkting i femte led, det vill säga barn till bryllingar. Femmänningar är barnbarns barnbarns barn till en gemensam ana. Femmänningar kallas ibland även pysslingar (ålderdomligt) eller bryllingbarn.
Sexmänning[redigera]
Sexmänning är en släkting i sjätte led, det vill säga barn till femmänningar. Sexmänningar är barnbarns barnbarns barnbarn till en gemensam ana. En skämtsamt använd ålderdomlig synonym är trassling.
Alternativa betydelser[redigera]
Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes 1702–1721 om soldater i ersättningsregementen.
Övriga släktskapsrelationer[redigera]
| Beteckning | Alternativa beteckningar |
Relation | Grad av släktskap |
|---|---|---|---|
| Far | Pappa, Fader | Manlig förälder | 1/2 |
| Mor | Mamma, Moder | Kvinnlig förälder | 1/2 |
| Styvfar | Styvpappa, Bonuspappa |
Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man, blir denne barnets styvfar | ≈0 |
| Styvmor | Styvmamma, Bonusmamma |
Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor | ≈0 |
| Adoptivfar | Adoptivpappa | En man som adopterar ett barn | ≈0 |
| Adoptivmor | Adoptivmamma | En kvinna som adopterar ett barn | ≈0 |
| Gudfar | Fadder | Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudfar. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manlig gudförälder. | ≈0 |
| Gudmor | Fadder | Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudmor. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Kvinnlig gudförälder. | ≈0 |
| Son | Manligt barn | 1/2 | |
| Dotter | Kvinnligt barn | 1/2 | |
| Styvson | Om ett manligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson | ≈0 | |
| Styvdotter | Om ett kvinnligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter | ≈0 | |
| Adoptivson | Manligt barn som blivit adopterat | ≈0 | |
| Adoptivdotter | Kvinnligt barn som blivit adopterat | ≈0 | |
| Fosterson | Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Fosterdotter | Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led | ≈0 | |
| Gudson | Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manligt gudbarn. | ≈0 | |
| Guddotter | Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Kvinnligt gudbarn. | ≈0 | |
| Bror | Broder | Man med samma föräldrar/förälder som en annan person | 1/2 |
| Syster | Kvinna med samma föräldrar/förälder som en annan person | 1/2 | |
| Brorson | Nevö | Brors son | 1/4 |
| Brorsdotter | Niece | Brors dotter | 1/4 |
| Systerson | Nevö | Systers son | 1/4 |
| Systerdotter | Niece | Systers dotter | 1/4 |
| Make | Man | Manlig person som någon har ingått äktenskap med | ≈0 |
| Maka | Hustru, Fru | Kvinnlig person som någon har ingått äktenskap med | ≈0 |
| Sambo | Person som någon är sammanboende med under äktenskapsliknande förhållanden. | ≈0 | |
| Fästmö | Kvinna som någon har förlovat sig med. | ≈0 | |
| Fästman | Man som någon har förlovat sig med. | ≈0 | |
| Farfar | En faders far | 1/4 | |
| Farmor | En faders mor | 1/4 | |
| Morfar | En mors far | 1/4 | |
| Mormor | En mors mor | 1/4 | |
| Syskonbarn | Barn till ens syskon | 1/4 | |
| Farbror | Onkel | Fars bror, eller ingift farbror om fars systers man (även om vuxna män generellt). |
1/4 ≈0 |
| Faster | Tant | Fars syster, eller ingift faster om fars brors hustru. |
1/4 ≈0 |
| Morbror | Onkel | Mors bror, eller ingift morbror om mors systers man. |
1/4 ≈0 |
| Moster | Tant | Mors syster, eller ingift moster om mors brors hustru. |
1/4 ≈0 |
| Svåger | (Förr måg) | Systers man eller hustrus bror. Se även svågerpolitik. | ≈0 |
| Svägerska | Brors hustru eller makes syster. | ≈0 | |
| Svärfar | (Förr måg) | Make/makas far | ≈0 |
| Svärmor | Make/makas mor | ≈0 | |
| Svärson | Måg | Avkomlings make | ≈0 |
| Svärdotter | Avkomlings maka | ≈0 | |
| Gammelfarfar | Fars eller mors farfar (dvs farfars far eller morfars far) | 1/8 | |
| Gammelfarmor | Fars eller mors farmor | 1/8 | |
| Gammelmorfar | Fars eller mors morfar | 1/8 | |
| Gammelmormor | Fars eller mors mormor | 1/8 | |
| Gammelfarbror | Fars eller mors farbror | 1/8 | |
| Gammelfaster | Fars eller mors faster | 1/8 | |
| Gammelmorbror | Fars eller mors morbror | 1/8 | |
| Gammelmoster | Fars eller mors moster | 1/8 | |
| Frände | Avlägsen manlig släkting | ||
| Fränka | Avlägsen kvinnlig släkting |
Ytterligare etymologi[redigera]
Nevö (av franskans neveu, som i sin tur kommer från latinets nepos) är en sällan använd benämning för brorson eller systerson. Ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[3] då svenska språket var mycket influerat av franskan, men blev aldrig särskilt etablerat utanför den snäva adliga och borgerliga krets som föredrog detta "finare" ord framför brorson och systerson, som funnits i svenskan sedan forntiden.[4]
Niece (av franskans nièce, som i sin tur kommer från latinets neptia) är motsvarande sällan använda benämning för brorsdotter eller systerdotter. Även det ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[5] som ett "finare" alternativ till fornsvenskans brorsdotter och systerdotter.[6]
Referenser[redigera]
- ^ [a b] Svenska akademiens ordbok
- ^ "Ätt" i Nordisk familjebok
- ^ Nationalencyklopedin: nevö Länkad 2011-09-30
- ^ Nationalencyklopedin: brorson Länkad 2011-09-30
- ^ Nationalencyklopedin: niece Länkad 2011-09-30
- ^ Nationalencyklopedin: brorsdotter Länkad 2011-09-30
Externa länkar[redigera]
- Wiktionary - kategori släktingar
- Wiktionary har ett uppslag om nevö
- Wiktionary har ett uppslag om niece
