Släkt

Fyra generationer Bernadotte. Oscar II med Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Gustaf Adolf.

En släkt är en grupp människor som har en känd gemensam förfader. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och gemensamma historia är känd. Till släkten räknas ofta ingifta och adopterade. Släkter som uppstått under medeltiden kallas ibland ätter; med ätt avses emellertid vanligen kungliga och adliga släkter oavsett ålder.

Medlemskap i en släkt förvärvas framför allt genom börd och som regel – men inte alltid – via fädernet^{[källa behövs]} och medlemmar har ofta samma släktnamn. Släkter består av en eller flera familjer. Sedan Riddarhusordningens status som lag avskaffades, saknar ordet släkt juridisk definition, och kan i många fall beteckna ett släktskap. Släktskapet gäller både i sidled om samtida personer, och i upp- och nedgående led om dem som varit och som kommer.

Etymologier

Detta ord är bildat till substantivet släkt, som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur är lånat från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanska verbet slahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'. Ordet finns även i danskan och norskan. Isländskan använder i stället ordet ættingi, som är avlett till ätt på samma sätt som ättling, samt orden frændi och frænka, vilka dock inte räknas som könsneutrala. Svenskan har likaledes orden frände och fränka (av frändkona, där frände är släkting och kona kvinna) som föråldrade benämningar, där frände är släkting (eller i utvidgad mening för att uttrycka samhörighet) och fränka specifikt kvinnlig släkting.

I ordböckerna nämns även de sinsemellan besläktade orden skyldungur i isländskan och skylding i norskan, men dessa är numera sällsynt förekommande i båda språken.

Släktskapsrelationer på avstånd

En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen "männing" används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation. Den högra kolumnen visar grad av släktskap r (eng. degree of relatedness), det vill säga sannolikheten att en gen som den ena personen är bärare av, och som är ovanlig i befolkningen, också delas av den andra personen.

Generation	Benämning	Benämning	Benämning*	Benämning**	Benämning***	Benämning****	Grad av släktskap
1:a generation	Halvsyskon (om bara den ena föräldern är gemensam), syskon (bror om det är en man, syster om det är en kvinna), eller enäggstvilling						r=1/4 r=1/2 r=1
2:a generation	Kusin						r=1/8
3:e generation	Syssling	Tremänning	A-kusin	Andrakusin	Småkusin	Nästkusin	r=1/32
4:e generation	Brylling	Fyrmänning	B-kusin	Tredjekusin			r=1/128
5:e generation	Bryllingbarn	Femmänning	C-kusin	Fjärdekusin			r=1/512
6:e generation		Sexmänning	D-kusin	Femtekusin			r=1/2048

* Gotland. ** Norra Norrland bland annat i Tornedalen. *** På finlandssvenska. ****Blekinge, Skåne och Halland

Syskon

Syskon kallas personer som har samma föräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger man halvsyskon. Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). Ett manligt syskon kallas bror medan ett kvinnligt kallas syster.

Kusin

Kusin, eller tvåmänning, är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra. En kusin till x är alltså en person som är barn till ett syskon till x:s far eller mor. Alltså mammas bror/systers barn eller pappas bror/systers barn. Kusiner är barnbarn till en gemensam ana.

Syssling

Sysslingar, nästkusiner eller tremänningar, är två personer vars föräldrar är kusiner. Andra ord för syssling är nästkusin, a-kusin, andrakusin och småkusin. Sysslingar är barnbarnsbarn till en gemensam ana. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar med varandra.

Brylling

Bryllingar, eller fyrmänningar, är två människor vars föräldrar är sysslingar. Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet. Bryllingar är barnbarns barnbarn till en gemensam ana. Barn till bryllingar blir femmänningar.

Femmänning

Femmänning är en släkting i femte led, det vill säga barn till bryllingar. Femmänningar är barnbarns barnbarns barn till en gemensam ana. Femmänningar kallas ibland även pysslingar (ålderdomligt) eller bryllingbarn.

Sexmänning

Sexmänning är en släkting i sjätte led, till exempel en femmännings barn. Sexmänningar är barnbarns barnbarns barnbarn till en gemensam ana. En skämtsamt använd ålderdomlig synonym är trassling.

Alternativa betydelser

Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes 1702–1721 om soldater i ersättningsregementen.

Övriga släktskapstermer

Beteckning	Alternativa beteckningar	Relation	Grad av släktskap
Far	Pappa, Fader	Manlig förälder	r=1/2
Mor	Mamma, Moder	Kvinnlig förälder	r=1/2
Styvfar	Styvpappa, Bonuspappa	Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man, blir denne barnets styvfar	r≈0
Styvmor	Styvmamma, Bonusmamma	Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor	r≈0
Adoptivfar	Adoptivpappa	En man som adopterar ett barn	r≈0
Adoptivmor	Adoptivmamma	En kvinna som adopterar ett barn	r≈0
Gudfar	Fadder	Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudfar. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manlig gudförälder.	r≈0
Gudmor	Fadder	Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudmor. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde förr Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Kvinnlig gudförälder.	r≈0
Son		Manligt barn	r=1/2
Dotter		Kvinnligt barn	r=1/2
Styvson		Om ett manligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson	r≈0
Styvdotter		Om ett kvinnligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter	r≈0
Adoptivson		Manligt barn som blivit adopterat	r≈0
Adoptivdotter		Kvinnligt barn som blivit adopterat	r≈0
Fosterson		Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led	r≈0
Fosterdotter		Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led	r≈0
Gudson		Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manligt gudbarn.	r≈0
Guddotter		Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde Gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Kvinnligt gudbarn.	r≈0
Bror	Broder	Man med samma föräldrar/förälder som en annan person	r=1/2
Syster		Kvinna med samma föräldrar/förälder som en annan person	r=1/2
Brorson	Nevö	Brors son	r=1/4
Brorsdotter	Niece	Brors dotter	r=1/4
Systerson	Nevö	Systers son	r=1/4
Systerdotter	Niece	Systers dotter	r=1/4
Make	Man	Manlig person som någon har ingått äktenskap med	r≈0
Maka	Hustru, Fru	Kvinnlig person som någon har ingått äktenskap med	r≈0
Sambo		Person som någon är sammanboende med under äktenskapsliknande förhållanden.	r≈0
Fästmö		Kvinna som någon har förlovat sig med.	r≈0
Fästman		Man som någon har förlovat sig med.	r≈0
Farfar		En faders far	r=1/4
Farmor		En faders mor	r=1/4
Morfar		En mors far	r=1/4
Mormor		En mors mor	r=1/4
Syskonbarn		Barn till ens syskon	r=1/4
Farbror	Onkel	Fars bror, eller ingift farbror om fars systers man (även om vuxna män generellt).	r=1/4 r≈0
Faster	Tant	Fars syster, eller ingift faster om fars brors hustru.	r=1/4 r≈0
Morbror	Onkel	Mors bror, eller ingift morbror om mors systers man.	r=1/4 r≈0
Moster	Tant	Mors syster, eller ingift moster om mors brors hustru.	r=1/4 r≈0
Svåger	(Förr måg)	Systers man eller hustrus bror. Se även svågerpolitik.	r≈0
Svägerska		Brors hustru eller makes syster.	r≈0
Svärfar	(Förr måg)	Make/makas far	r≈0
Svärmor		Make/makas mor	r≈0
Svärson	Måg	Avkomlings make	r≈0
Svärdotter		Avkomlings maka	r≈0
Gammelfarfar		Fars eller mors farfar (dvs farfars far eller morfars far)	r=1/8
Gammelfarmor		Fars eller mors farmor	r=1/8
Gammelmorfar		Fars eller mors morfar	r=1/8
Gammelmormor		Fars eller mors mormor	r=1/8
Gammelfarbror		Fars eller mors farbror	r=1/8
Gammelfaster		Fars eller mors faster	r=1/8
Gammelmorbror		Fars eller mors morbror	r=1/8
Gammelmoster		Fars eller mors moster	r=1/8
Frände		Avlägsen manlig släkting
Fränka		Avlägsen kvinnlig släkting

Externa länkar

• Wiktionary - kategori släktingar

Se även

• Kollateraler, personer som släktmässigt befinner sig på samma avstånd från en gemensam förfader; till exempel är barnbarn kollateraler sinsemellan.
• Patronymikon, fadersnamn, efternamn bildat av faderns förnamn med tillägget -son eller -dotter, exempelvis Andersson, Larsdotter. Användes allmänt i Sverige till omkring år 1900.
• Ana
• Blodsband
• Dynasti
• Faderskap
• Faderskapspresumtion
• Förfader
• Klan
• Oäkta barn
• Släktforskning (Geneaologi)
• Stam
• Släktträd
• Svenska adelsätter