Fasces

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Romersk fasces

Fasces (plural av latin fascis, "bunt, knippa"), sammansatt knippa av björk- eller almspön som bars av de romerska liktorerna. Under den allra första tiden symbolen användes (till omkring 500 f.Kr.) förekom en instucken bila för att symbolisera överhetens makt över de romerska medborgarnas liv men efterhand fick inte denna utsmyckning förekomma i Rom, utan begränsades till härerna och provinserna.[källa behövs] Björkspöna syftade på makten att prygla och bilan på makten att halshugga. Symbolens uppkomst är inte helt klar men den tros ha inspirerats av ett sätt att enkelt kunna bära både spön och bila. Detta gör att fasces aldrig används som ett vapen, vilket man lätt kan tro, utan istället är ett sätt att kunna bära med sig två skilda vapen utan att tappa dem.

Efter en seger smyckades ofta en fältherres eller kejsares fasces med en instucken lagerkvist eller vid knippan fäst lagerkrans. De med socialt lägre rang uppvisade symbolen för att makterna skulle markera deras överhöghet; till exempel fick lägre ämbetsmän förvissa sig om fasces från högre ämbetsmän. Vid en fältherres likfärd bars fasces ibland vänd upp och ner, det vill säga med bilan neråt.

Även under nya tiden har en fasces ofta symboliserat statsmakten och förekommer därför i den variant av lilla riksvapnet som den svenska polismyndigheten använder. Den förekommer även i Frankrikes statsvapen. Såväl svenska ordningsvakter, som beredskapspolisen och militärpolisen har fasces i sina symboler. Fasces ingår även i symbolen för polisen i Norge. Även på ordningsvaktsemblemet finns det två korslagda fasces.

Benito Mussolini antog fasces som symbol för sin politiska rörelse i Italien1920-talet, varför rörelsen kom att kallas fascistisk och dess ideologi för fascism.

Se även[redigera | redigera wikitext]