Federal Bureau of Investigation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Federal Bureau of Investigation
FBI
US-FBI-Seal.svg
FBI:s sigill
Departement USA:s justitiedepartement
Syfte Federal polismyndighet
Föregångare U.S. Bureau of Investigation
Inrättad 1935
Myndighetschef Robert Mueller
Budget $7,9 miljarder (2010)
Antal anställda ca 30 000
Webbplats www.fbi.gov

Federal Bureau of Investigation (FBI) (ungefär: Federala utredningsbyrån) är en amerikansk federal polismyndighet tillhörande USA:s justitiedepartement med jurisdiktion att utreda och bekämpa bl.a. hatbrott, spioneri, organiserad brottslighet, terrorism, samt att utreda de ärenden som inte faller under andra federala polisenheters jurisdiktion.

FBI:s historia[redigera | redigera wikitext]

J. Edgar Hoover, välkänd chef för FBI.
En FBI-agent i New York, 2012

FBI skapades när USA:s justitieminister Charles Joseph Bonaparte under Theodore Roosevelts presidentskap satte ihop en grupp specialagenter den 26 juli 1908. Till att börja med hette den Bureau of Investigation (BOI) och blev inte FBI förrän 1935. Under J. Edgar Hoovers ledarskap, som började den 10 maj 1924, ägnade byrån mycket tid och energi åt att undersöka politiska aktivister som inte var misstänkta för några brott (till exempel Albert Einstein i hans misstänkta egenskap av kommunist).

FBI:s kriminaltekniska laboratorium invigdes officiellt den 24 november 1932. Under 1990-talet framkom det att FBI:s kriminalteknologiska laboratorium upprepade gånger gjort bort sig. I vissa fall hade personalen rapporterat bevis som fällande trots att de i själva verket var friande. Många fall blev tvungna att öppnas igen när mönstret uppdagades.[1] 1994 fick FBI formellt tillstånd att föra en DNA-databas, CODIS.

Bureau of Investigation, BOI (1908–1935)[redigera | redigera wikitext]

Direktörer:

Federal Bureau of Investigation, FBI (från 1936)[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli 1932 döptes byrån om till United States Bureau of Investigation (BOI). Ett år senare, den 1 juli 1933, blev den sammansatt med Bureau of Prohibition och blev känd som "undersökningsavdelningen". 1935 fick den sitt nuvarande namn.

FBI:s direktörer från den perioden och framåt är:

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

FBI-bricka.
FBI-högkvarteret i Washington, D.C..
  • Skydda USA mot terroristangrepp (se kontraterrorism)
  • Skydda USA mot från främmande makters underrättelseoperationer och spionage (se Kontraspionage)
  • Skydda USA mot Internet-baserade attacker och mot andra högteknologiska angrepp
  • Bekämpa korruption på alla nivåer av offentlig sektor
  • Skydda de medborgerliga rättigheterna i USA
  • Bekämpa internationella och nationella kriminella organisationer och företag (se Organiserad brottslighet)
  • Bekämpa ekonomisk brottslighet
  • Bekämpa betydelsefull våldsbrottslighet
  • Bistå federala, delstats-, lokala och internationella partner
  • Hålla FBI:s teknologi à jour för att lyckas med uppdragen [2]

Information erhållen under en utredning blir framlagd till en federal åklagare eller en till särskilda ämbetsmän i justitiedepartementet, som bestämmer om det ska väckas åtal eller om annat handlande är nödvändigt.

År 2006 hade FBI ca 30 000 anställda. Av dessa var ca 12 000 agenter och ca 18 000 civilanställda inom många yrkesområden, som underrättelseanalytiker, språkspecialister, naturvetare, datatekniker. En blivande FBI-agent måste ha en akademisk examen på grundnivå och minst tre års yrkeserfarenhet innan anställning. Nyanställda agenter får en intern utbildning vid FBI Academy, Quantico, Virginia.[2]

Personal[redigera | redigera wikitext]

FBI hade 2009 32 000 anställda. Av dessa var 13 000 FBI-agenter och 18 000 civilanställda.[3]

Anställningskrav[redigera | redigera wikitext]

Anställning som FBI-agent sker enligt fem olika rekryteringsvägar:[4]

Specialisering[redigera | redigera wikitext]

Efter anställning och grundutbildning som FBI-agent sker specialisering inom ett av fem specialistområden:[5]

Grader och titlar[redigera | redigera wikitext]

Federal tjänstemannaklassificering och lönegrad Tjänstetitel Ansvarsområde Motsvarande grad i svenska polisen Motsvarande militär tjänstegrad[6]
SES Director Chef för FBI Rikspolischef General
SES Deputy Director Förste ställföreträdande chef för FBI Biträdande rikspolischef General
SES Assistant Deputy Director Andre ställföreträdande chef för FBI Generaldirektör General
SES Executive Assistant Director Chef för en avdelning vid FBI högkvarter Överdirektör Generallöjtnant
SES Assistant Director Chef för en byrå vid FBI högkvarter Avdelningschef vid RPS Generallöjtnant
SES Deputy Assistant Director Ställföreträdande byråchef vid FBI högkvarter Byråchef vid RPS Generalmajor
SES Special Agent in Charge Chef för ett FBI kontor Länspolismästare Generalmajor
SES Section Chief Enhetschef vid FBI högkvarter Polisöverintendent Brigadgeneral
GS-15 Assistant Special Agent in Charge Ställföreträdande chef för ett FBI kontor Biträdande länspolismästare Överste
GS-14 Supervisory Special Agent Rotelchef Polisintendent Överstelöjtnant
GS-13 Special Agent FBI-agent med över sju års anställning Poliskommissarie Överstelöjtnant
GS-12 Special Agent FBI-agent med fyra till sju års anställning Poliskommissarie Major
GS-11 Special Agent FBI-agent med två till fyra års anställning Polisinspektör Kapten
GS-10 Special Agent FBI-agent med mindre än två års anställning Polisinspektör Kapten
Källa:[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Washington Post Calls for Full Review of FBI Crime Lab
  2. ^ [a b] http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_340 2009-03-03
  3. ^ http://www.fbi.gov/quickfacts.htm
  4. ^ http://www.fbijobs.gov/1111.asp 2011-01-05
  5. ^ http://www.fbijobs.gov/113.asp 2010-01-05
  6. ^ http://www.fas.org/irp/doddir/army/ae-pam-360-6.pdf 2011-01-05
  7. ^ Joseph W. Koletar, The FBI Career Guide, Amacom 2006.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]