Federalt dödsstraff i USA

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Louis Jones Jr., den senaste personen att avrättas av den federala regeringen i USA.

Även om ungefär 1 000 personer har avrättats i USA sedan högsta domstolen 1976 återigen tillät dödsstraff i USA har endast tre personer avrättats av den federala regeringen, de flesta dödsstraff döms ut av och verkställs av någon av de 38 delstater som har dödsstraff som en påföljd.

Avrättningar efter 1976[redigera | redigera wikitext]

De tre personer som avrättats av den federala regeringen sedan 1963 är:

1950-1963[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1950 och 1963 avrättades 14 personer av den federala regeringen, av dessa var två kvinnor. Bland dessa 14 kan nämnas makarna Ethel och Julius Rosenberg som dömdes till döden för spioneri.

Federala brott med dödsstraff[redigera | redigera wikitext]

Vissa brott är alltid federala brott med dödsstraff i straffskalan, det gäller till exempel:

  • Mord på presidenten eller någon i hans stab
  • Kidnappning av presidenten eller någon i hans stab som resulterar i att offret dör.
  • Mord på en medlem i USA:s regering, kongressen eller högsta domstolen. Eller kidnappning av en sådan person med dödlig utgång.
    • Även anstiftan eller medhjälp till ett sådant mord
  • Terroristbrott
  • Spioneri
  • Användning av kemiska stridsmedel med dödlig utgång
  • Folkmord
  • Krigsförbrytelser med dödlig utång
  • Förräderi

Andra brott[redigera | redigera wikitext]

Andra brott som blir federala eftersom de inträffar på federalt territorium har dödsstraff i straffskalan. Till exempel

  • Mord av första graden
  • Mord utfört av en federal fånge som är dömd till minst 15 års fängelse.
  • Sexuella övergrepp med dödlig utgång
  • Sexuellt utnyttjande av minderårig med dödlig utgång
  • Användande av explosiva föremål med uppsåt att döda

Presidentmord[redigera | redigera wikitext]

Totalt fyra amerikanska presidenter har mördats: Abraham Lincoln (1865), James Garfield (1881), William McKinley (1901) och John F. Kennedy (1963).

Morden på presidenterna Abraham Lincoln och James Garfield hanterades av de federala myndigheterna eftersom de ägde rum i Washington D.C..

Avrättad person Datum för avrättning Avrättningsmnetod Mördad president Under president
George Atzerodt 7 juli 1865 hängning Abraham Lincoln Andrew Johnson
David Herold 7 juli 1865 hängning Abraham Lincoln Andrew Johnson
Lewis Powell 7 juli 1865 hängning Abraham Lincoln Andrew Johnson
Mary Surratt 7 juli 1865 hängning Abraham Lincoln Andrew Johnson
Charles J. Guiteau 30 juni 1882 hängning James Garfield Chester A. Arthur


För mordet på William McKinley 1901 åtalades Leon Czolgosz av delstatmyndigheterna i New York, Czolgosz avrättades med elektriska stolen i oktober 1901.

Till och med när president John F. Kennedy mördades 1963 var det inte ett federalt brott att mörda presidenten, utan detta mordet föll under delstaten Texas juristiktion. Om inte Lee Harvey Oswald blivit mördad av Jack Ruby hade han förmodligen blivit åtalad av delstaten Texas.

Militära avrättningar[redigera | redigera wikitext]

USA:s militär har avrättat 135 människor sedan 1916, den sista avrättningen ägde rum 1961, då menige John A. Bennett avrättades för våldtäkt och mordförsök. Sedan det amerikanska inbördeskriget har endast en person avrättats enbart för militära brott, Eddie Slovik avrättades 1945 för desertering.

Avrättningsmetod[redigera | redigera wikitext]

Om en federal domstol dömer ut dödsstraff skall samma avrättningsmetod som finns i delstaten där brottet är begånget användas, om det inte finns dödsstraff i den delstaten skall avrättningen ske med giftinjektion

Numera är det endast i Terre Haute i Indiana som federala fångar avrättas.

Utfärdade dödsdomar[redigera | redigera wikitext]

2007 utfärdades i USA sex dödsdomar av federala domstolar, av totalt 115 i hela USA.

Vid utgången av 2007 satt total 48 personer i fängelse efter att dömts till döden av en federal domstol. [1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Capital Punishment, 2007 - Statistical Tables” (på engelska). U.S. department of justice. http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/pub/html/cp/2007/tables/cp07st04.htm. Läst 20 juni 2009. 

Se även[redigera | redigera wikitext]