Federico Bahamontes
Från Wikipedia
| Federico Bahamontes | |
| Namn | Federico Martín Bahamontes |
|---|---|
| Smeknamn | Örnen från Toledo |
| Född | 19 juli 1928 |
| Hemland | |
| Stallinformation | |
| Nuvarande stall | Avslutad karriär |
| Disciplin | Landsväg |
| Roll | Cyklist |
| Proffsstall | |
| 1953–1954 1954 1955 1955 1956 1957 1957 1957 1958 1959 1959 1959 1960 1961 1962–1965 |
Splendid Mondia Terrot-Hutchinson Pena Solera-Cacaolat ICEP-Girardengo Saint-Raphaël-R. Geminiani Mobylette Coabania Ignis-Doniselli Faema-Guerra-Clément Mondia-Underberg Tricofilina-Coppi KAS Faema VOV Margnat-Paloma |
| Väsentliga vinster | |
| Tour de France + 7 etapper Giro d'Italia + 1 etapp Vuelta a España + 3 etapper |
|
| Senast uppdaterad: 25 oktober 2012 | |
Federico Bahamontes, till höger, och Charly Gaul 1998 framför de luxemburgiska cyklisterna François Fabers och Nicolas Frantz minnesplattor.
Federico Martín Bahamontes, född 9 juli 1928 i Santo Domingo-Caudilla, Toledo, är en spansk före detta tävlingscyklist. Han var framförallt känd som en klättrare och fick därför smeknamnet El águila de Toledo, "Örnen från Toledo".
Bahamontes vann Tour de France 1959, blev tvåa 1963, blev trea 1964 och vann totalt sju etapper. Han vann också bergspristävlingen sex gånger – 1954, 1958, 1959, 1962, 1963, 1964 – ett rekord han delande med Lucien Van Impe fram till och med 2004 då Richard Virenque vann för sjunde gången.
Federico Bahamontes vann också bergspristävlingen i Giro d'Italia 1956 och bergspristävlingen i Vuelta a España 1957 och 1958.
Meriter[redigera]
Stall[redigera]
Splendid 1953–1954
Mondia 1954
Terrot-Hutchinson 1955
Pena Solera-Cacaolat 1955
ICEP-Girardengo 1956
Saint-Raphaël-R. Geminiani-Dunlop-Quinquina 1957
Mobylette Coabania 1957
Ignis-Doniselli 1957
Faema-Guerra-Clément 1958
Mondia-Underberg 1959
Tricofilina-Coppi 1959
KAS 1959
Faema 1960
VOV 1961
Margnat-Paloma 1962–1965
Externa länkar[redigera]
- Komplett meritlista
- Federico Bahamontes cyclingarchives.com
| Företrädare: Charly Gaul |
Tour de France-segrare 1959 |
Efterträdare: Gastone Nencini |