Femårsplan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En femårsplan är en form av nationellt utvecklingsprogram, först använt i Sovjetunionen och senare i andra socialistiska länder. Det viktigaste landet som fortfarande tillämpar femårsplaner är Folkrepubliken Kina.

Sovjetunionen[redigera | redigera wikitext]

Den första femårsplanen beslutades 1928 och gällde perioden 1929 till 1933. Femårsplanen var det verktyg som Stalin, efter att ha rensat ut trotskijoppositionen och fått absolut makt i Sovjetunionen, infört för att få fart på industrialiseringen. I dessa femårsplaner skulle Sovjetunionens ekonomi planläggas för fem år framåt. Den första planen hade en oerhörd målsättning: under fem år skulle industriproduktionen öka med 180 procent, investeringarna med 220 procent och konsumtionen med 70 procent. Härigenom övergav Stalin även Lenins nya ekonomiska politik (NEP), som Stalin tidigare försvarat från Trotskijs kritik. Stalin började med att rikta in sig på den tunga industrin, den lätta industrin (kläder, tvättmedel m.m) kom i andra hand. I den första femårsplanen ville han uppnå en 180 procents ökning på den tunga industrin.

Kina[redigera | redigera wikitext]

Folkrepubliken Kina antog sig första femårsplan 1952 och är för närvarande (2012) inne på sin elfte femårsplan.[1] Den Nationella kommissionen för utveckling och reform har ansvar för utarbetandet av femårsplaner.

Indien[redigera | redigera wikitext]

I Indien används fortfarande femårsplaner. Den första antogs 1951.

Referenser och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Outline of the Eleventh Five Year Plan