Ferdinand Cohn

Från Wikipedia
Ferdinand Cohn
Ferdinand Cohn, unknown value.
Född24 januari 1828[1][2][3]
Wrocław[4]
Död25 juni 1898[1][2][3] ​eller ​26 juni 1898[4]
Wrocław[4]
BegravdGamle jødiske kirkegård
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidMaria-Magdalenen-Gymnasium, [4]
Universitetet i Wrocław, [4]
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, [4]
SysselsättningMikrobiolog[4], universitetslärare[4], botaniker[4], bakteriolog[4]
Befattning
Privatdocent (1850–1851)
Privatdocent (1851–)[4]
Extraordinär professor (1859–)[4]
Professor (1872–)[4]
ArbetsgivareUniversitetet i Wrocław (1851–)[5]
SläktingarMax Conrat (Cohn) (syskon)[5]
Utmärkelser
Hedersledamot (1849)
Leeuwenhoek-medaljen (1885)
Linnean Medal (1895)
Utländsk ledamot av Royal Society (1897)[6]
Hedersmedborgare i Wrocław[4]
Hedersdoktor vid Tübingens universitet[4]
Redigera Wikidata

Ferdinand Julius Cohn, född 24 januari 1828 i Breslau, Schlesien, död 25 juni 1898 i Breslau, var en tysk botaniker och mikrobiolog, som blev extraordinarie professor 1859 och 1872 ordinarie professor i botanik vid universitetet i Breslau och föreståndare för den av honom 1866 grundade växtfysiologiska institutionen där. Cohn behandlade i sin forskning främst algers, svampars och bakteriers biologi, morfologi och utvecklingshistoria, samt beskrev hjuldjuren. Tillsammans med Robert Koch anses han vara en av grundarna av modern bakteriologi. Benämningen bacill går tillbaka till Cohn. Hans officiella författarförkortning som botaniker är "COHN".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cohn var son till oljehandlaren och senare konsul Isaac Cohn och hans hustru Amalie, född Nissen. Hans bror blev en välkänd författare med namnet Oskar Justinus. Efter att ha gått ut gymnasiet vid sexton års ålder 1844 vid Maria Magdalenen Gymnasium i Breslau studerade han naturvetenskap (botanik) i Breslau. På grund av sitt judiska ursprung fick han inte doktorera i Breslau, varför han 1846 flyttade till Berlin, där han studerade med handledning av Eilhard Mitscherlich, och tog 1847 sin doktorsexamen vid 19 års ålder.

Cohn var gift med Pauline Cohn, född Reichenbach (1844–1907), som tillägnade honom ett minnesmärke 1901. Han avled 1898 i sin hemstad Breslau där hans grav fortfarande idag (2021) finns kvar på den gamla judiska kyrkogården.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1849 blev han medlem av Leopoldinisch-Carolinische Akademie[7] och hedersmedlem i Regensburg Botanical Society. År 1850 var han privatdocent i Berlin. År 1851 utnämnde universitetet i Breslau honom till privatdocent. År 1852 blev han medlem och 1856 chef för den botaniska delen av Schlesischen Gesellschaft für vaterländische Kultur. Ferdinand Cohn var medlem av Gesellschaft Deutscher Naturforscher und Ärzte[8] och Gesellschaft der Brüder.

År 1859 habiliterade han i Breslau och blev docent och chef för universitetets botaniska museum. År 1866 grundade han Institutet för växtfysiologi.

År 1870 upptäckte han en trådliknande bakterie i dricksvattenbrunnar. Han kallade sin upptäckt fontäntråd eller Crenothrix polyspora. Idag anses Cohns huvudsakliga vetenskapliga arbete vara hans ansträngningar att klassificera bakterier.

År 1872 blev han professor i botanik. Han ägnade sig åt biologin i de lägre livsformerna, särskilt bakterier, blev en av grundarna av mikrobiologi och etablerade användningen av sterila kulturmedier. Han återupptäckte också Den botaniska trädgården Lorenz Scholz von Rosenau i Breslau. År 1895 blev han korresponderande ledamot av Vetenskapsakademien i Paris och 1889 av Preussiska vetenskapsakademin.[9]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Carl Christian Mez har namngett ett släkte ananasplantor, Deuterocohnia, till Cohns ära. Eftersom det redan fanns ett släkte av liljeväxter som hette Cohnia vid den tiden, användes det grekiska prefixet deúteros (= andra) för att bilda ett nytt giltigt namn.

Ferdinand Cohn-medaljen från der Deutschen Gesellschaft für Hygiene und Mikrobiologie för pristagare, som har gjort enastående tjänster till mikrobiologi och/eller hygien, instiftades för att hedra Ferdinand Cohn.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ferdinand Julius Cohn, 26 januari 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Ferdinand Cohn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Ferdinand Cohn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 3, unknown value, s. 284-296, Cohn, Ferdinand, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 29 januari 2024 .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 1166292077749153-1, läst: 29 januari 2024, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 77, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mitgliederverzeichnis Leopoldina, Ferdinand Cohn
  8. ^ Mitglieder der Gesellschaft Deutscher Naturforscher und Ärzte 1857
  9. ^ http://www.bbaw.de/die-akademie/akademiegeschichte/mitglieder-historisch/alphabetische-sortierung?altmitglied_id=484&letter=C%7C titel=Mitglieder der Vorgängerakademien| titelerg=Ferdinand Julius Cohn| zugriff=2015-03-09
  10. ^ http://www.dghm.org/linkerbereich/stiftungpreise/preise/146.Ferdinand_Cohn-Medaille.html Arkiverad 1 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. |wayback=20160801090540 |text=Ferdinand Cohn-Medaille - Deutsche Gesellschaft für Hygiene und Mikrobiologie e.V.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Pauline Cohn: Ferdinand Cohn. Blätter der Erinnerung. Zusammengestellt von seiner Gattin. Mit Beiträgen von Felix Rosen. Kern, Breslau 1901.
  • Wolfgang U. Eckart: Geschichte der Medizin. 3. Auflage. Springer, Berlin/Heidelberg/New York 1998, ISBN 3-540-63756-7.
  • Margot Klemm: Ferdinand Julius Cohn 1828 – 1898. Pflanzenphysiologe, Mikrobiologe, Begründer der Bakteriologie. Lang, Frankfurt am Main 2003, ISBN 3-631-51643-6.
  • Werner Köhler: Cohn, Ferdinand Julius. In: Werner E. Gerabek, Bernhard D. Haage, Gundolf Keil, Wolfgang Wegner (Hrsg.): Enzyklopädie Medizingeschichte. Walter de Gruyter, Berlin und New York 2005, ISBN 3-11-015714-4, S. 266 f.
  • Till van Rahden: Juden in Ehren. Ferdinand Julius Cohn, der erste jüdische Ehrenbürger Breslaus. In: Till van Rahden: Juden und andere Breslauer. Die Beziehungen zwischen Juden, Protestanten und Katholiken in einer deutschen Großstadt von 1860 bis 1925. Vandenhoeck & Ruprecht, Göttingen 2000, ISBN 3-525-35732-X, S. 300–316.
  • Cohn, Ferdinand Julius, in: Encyclopaedia Judaica, 1972, Band 5, Sp. 689.
  • Ferdinand Julius Cohn (1828–1898) Mikrobiologe. In: Ekkehard Vollbach: Dichter, Denker, Direktoren. Porträts deutscher Juden, Leipzig: edition chrismon, ISBN 978-3-96038-243-0, S. 53–65.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ferdinand_Cohn&oldid=54001831”