Ferdinand III (tysk-romersk kejsare)

Från Wikipedia
Ferdinand III
Född13 juli 1608[1][2][3]
Graz[4]
Död2 april 1657[1][2][3] (48 år)
Wien[4]
BegravdKungliga kryptan i Österrike
Medborgare iUngern och Tysk-romerska riket
SysselsättningKompositör, monark
Befattning
Kurfurste
Kung av Ungern (1637–1657)[5]
Tysk-romersk kejsare (1637–1657)
MakaMaria Anna av Spanien
(g. 1631–1646)[6]
Maria Leopoldina av Österrike-Tyrolen
(g. 1648–1649)[6]
Eleonora Magdalena av Mantua
(g. 1651–1657)[6]
BarnFerdinand IV av Det tysk-romerske rike (f. 1633)
Maria Anna av Österrike (f. 1634)
Philip August von Habsburg (f. 1637)[7]
Maximilian Thomas, ærkehertug af Østrig (f. 1638)[7]
Leopold I (f. 1640)[8]
Marie von Habsburg (f. 1646)[7]
Karol Józef Habsburg (f. 1649)
Teresia Maria Josefa af Habsburg (f. 1652)[7]
Eleonora Maria Josefa av Österrike (f. 1653)
Maria Anna Josepha av Österrike (f. 1654)
Ferdinand Josef Alois, ærkehertug af Østrig (f. 1657)[7]
FöräldrarFerdinand II
Maria Anna von Bayern
SläktingarMaria Anna av Österrike (syskon)
Cecilia Renata av Österrike (syskon)
Leopold Wilhelm av Österrike (syskon)
Ferdinand I
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden
Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ferdinand III, född 13 juli 1608, död 2 april 1657, kung av Ungern från 1625, kung av Böhmen från 1627, tysk-romersk kejsare från 1637.[9]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Son till Ferdinand II och Maria Anna av Bayern.

Han hade starka vetenskapliga intressen och var politiskt mer kompromissvillig än sin far.

Han deltog med utmärkelse i trettioåriga kriget, där han var överbefälhavare för de katolska trupperna i slaget vid Nördlingen. När han 1637 blev kejsare fortsatte han kriget men utan större framgång. Han tvangs 1648 sluta den Westfaliska freden till priset av stora landavträdelser och då fick han även ge upp sitt försök att ena Tyskland under en stark kejsarmakt.

Han efterträddes av sonen Leopold I.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift med 1) (1631) kusinen Maria Anna av Spanien, dotter till Filip III av Spanien och Margareta av Inre Österrike.

Barn:

  1. Ferdinand IV av Böhmen och Ungern (1633–1654)
  2. Maria Anna av Österrike (1635–1696); gift med sin morbror Filip IV av Spanien
  3. Philipp August (1637–1639)
  4. Maximilian Thomas (1638–1639)
  5. Leopold I (1640–1705)

Gift med 2) (1648) kusinen Maria Leopoldina (född 6 april 1632, död 7 april 1649), dotter till ärkehertig Leopold av Tyrolen. Gifte sig som sextonåring med Ferdinand och avled i barnsäng året därpå.

Barn:

  1. Karl Josef (1649–1664; biskop)

Gift med 3) (1651) Eleonora Magdalena av Mantua

Barn:

  1. Theresia Maria (1652–1653)
  2. Eleonora (1653–1697; gift med 1) Mikael I av Polen; 2) Karl V av Lothringen)
  3. Josepha (1654–1689; gift med Johan Vilhelm av Pfalz)
  4. Ferdinand Josef (1657–1658)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ferdinand III (Emperor), Benezit Dictionary of Artists, 16 december 2017, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00062940, Ferdinand Iii, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Ferdinand Iii, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Ferdinand Iii, Holy Roman Emperor, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Habsburg, Ferdinand III. (deutscher Kaiser), vol. 6, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 188.[källa från Wikidata]
  5. ^ Zsuzsa Gáspár & Jenő Horváth, Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, Officina Nova, 19971997, s. 110, ISBN 963-548-580-8.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ Union List of Artist Names, 26 november 2014, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Fichtner, Paula Sutter. Historical dictionary of Austria (Scarecrow Press, 2009)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Ferdinand II
Tysk-romersk kejsare
16371657
Efterträdare:
Leopold I