Fettmöss
| Fettmöss | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Nesomyidae |
| Underfamilj | Trädmöss Dendromurinae |
| Släkte | Fettmöss Steatomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Steatomys | |
| Auktor | Peters, 1846 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Fettmöss (Steatomys[1]) är ett släkte av däggdjur. Steatomys ingår i familjen Nesomyidae.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Arterna påminner om vanliga möss men är inte närmare släkt med dessa. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 6,5 och 15 cm och därtill kommer en 3,5 till 6 cm lång svans. De lättaste individerna väger bara 5 gram och de tyngsta blir cirka 70 gram tunga.[2] Den korta mjuka pälsen är på ovansidan brunaktig, ibland med svarta skuggor. Buken och fötterna har en vit färg. Svansen är antingen uppdelat i en mörk ovansida och en ljus undersida eller den är helt vit. Fettmöss har fyra tår vid framfötterna som är utrustade med klor. Bakfötterna har fem tår. I de övre framtänderna finns rännor.[2]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Fettmöss förekommer i Afrika söder om Sahara. Habitatet utgörs av savanner, odlade områden, halvöknar och lundar i skogar.[2]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Individerna är aktiva på natten och gräver underjordiska bon. Tunnlarna kan vara 1,7 m långa och den djupaste punkten kan ligga 1,2 m under markytan. Där finns ett näste som fodras med växtdelar. Fettmöss äter frön, andra växtdelar och insekter. Som namnet antyder kan arterna lagra fett i kroppen och i svansen för tider med matbrist. I deras utbredningsområde kan matbristen bero på heta och torka. Det vilotillstånd som de ingår kallas därför sommardvala (estivation).[2]
Utanför fortplantningstiden lever varje individ ensam i boet. Fortplantningssättet är inte bra utredd. Honor har vanligen 8 spenar men vissa arter har 12 eller upp till 16. Det kan finnas två kullar per år med upp till sju ungar per kull.[2]
Fettmöss och människor[redigera | redigera wikitext]
Dessa gnagare fångas och används som mat.[2] Steatomys jacksoni har ett begränsat utbredningsområde och listas av IUCN med kunskapsbrist (DD). Alla andra arterna förekommer talrik och listas som livskraftig (LC).[3]
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Arter enligt Catalogue of Life[1]:
- Steatomys caurinus
- Steatomys cuppedius
- Steatomys jacksoni
- Steatomys krebsii
- Steatomys parvus
- Steatomys pratensis
Wilson & Reeder (2005) listar ytterligare två arter i släktet: Steatomys bocagei och Steatomys opimus.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/steatomys/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s.1489/90 på Google books
- ^ Steatomys på IUCN:s rödlista, läst 31 juli 2013.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Steatomys” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Steatomys.
|