Fibblesmalbi

Från Wikipedia
Fibblesmalbi
Fibblesmalbi, hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteLasioglossum sensu stricto[1]
ArtFibblesmalbi
Lasioglossum leucozonium
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum leucozonium
Auktor(Schrank, 1781)
Synonymer

Halictus leucozonius (Schrank, 1781)[2]

Apis leucozonia Schrank, 1781[3]
Fibblesmalbi, hona, ryggsida.
Fibblesmalbi, hona, ryggsida.
Hitta fler artiklar om djur med

Fibblesmalbi (Lasioglossum leucozonium) är en biart som först beskrevs av Franz Paula von Schrank 1781.[2][3] På finlandssvenska kallas arten vägsmalbi[4]. Fibblesmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[2][3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Fibblesmalbiet är något kraftigare byggt än smalbin brukar vara. Det är dessutom något längre än de flesta smalbin, honan är 8 till 10 mm lång, hanen 6 till 9 mm. Grundfärgen är svart. Hanens, men inte honans, clypeus (munsköld)[a] är framskjuten och har en blekgul spets. Båda könen har bruna vingbaser, honans mörkare. På mellankroppen har honan ljusgrå päls, medan hanen i stället har lång, ljus behåring på buken. På tergit 2 till 4[b] har honan breda, vita hårremmar. Hanen har även vita hårfläckar på bakkroppen, men de sitter bara på tergit[b] 2 och 3, och är mycket mindre, ofta bara på sidorna. På de annars mörka bakfötterna har hanen längst ner ett blekgult segment som kan vara till hjälp för bestämningen. En förväxlingsart är framför allt zonsmalbiet; hanen hos detta har inget ljust bakfotssegment. Båda könen kan dessutom skiljas från zonsmalbiet genom sina bruna vingbaser; dessa är nämligen gula hos zonsmalbiet.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fibblesmalbiet förekommer i öppna habitat, främst på sand- och kalkgrund, mera sällan på tunga lerjordar. I de södra delarna av sitt utbredningsområde lever arten främst i bergen.[6]

Beträffande näringsväxter är arten polylektisk; den flyger till blommande växter från många familjer, men föredrar korgblommiga växter med gula blommor (exempelvis, som det svenska trivialnamnet antyder, fibblor[5]). Den har även setts på bland annat åkertistel (även den korsblommig).[6] Förutom på korsblommiga växter har arten dessutom observerats på familjerna desmeknoppsväxter, amaryllisväxter, oleanderväxter, järneksväxter, ljungväxter och ärtväxter.[1] Flygtiden varar från sent i mars till oktober/november för honorna; hanarna börjar flyga senare, dock senast i mitten på juli.[7]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten är solitär, icke-samhällsbildande, men det förekommer att honorna bygger sina larvbon i kolonier med flera bon nära tillsammans, och två honor har ibland setts hjälpas åt med samma bo. Detta har dock tolkats som kolonibaserad hälpsamhet snarare än något tecken på eusocialitet. Bona byggs på mer eller mindre plan, glesbevixen mark på lätta jordar. Det består av en lodrät gång med 6 till 15 larvceller i ändarna av korta sidotunnlar. Honorna övervintrar som fullbildade individer efter parningen. Det förekommer att boet angrips av blodbiet mellanblodbi, vars larv lever på den lagrade näringen efter det att värdägget eller -larven dödats.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fibblesmalbiet finns i hela den holarktiska regionen[7]. För de olika underarterna och deras utbredning se Underarter nedan.

I Sverige finns arten i Götaland och Svealand, samt dessutom ett par äldre fynd i Medelpad.[5]

I Finland har den observerats i söder (med undantag för Åland) och i sydöst.[4]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten är indelad i ett antal underarter:[7]

Dessutom finns arten i Nordamerika (ursprungligen införd), där den förekommer i Kanada från Alberta till Newfoundland, och i USA från den kanadensiska gränsen till Nebraska i öster och North Carolina i väster.[8]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ [a b] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  3. ^ En art som är endemisk för något område finns bara där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lasioglossum leucozonium (Schrank, 1781)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+leucozonium. Läst 3 oktober 2015. 
  2. ^ [a b c] Lasioglossum leucozonium (Schrank, 1781)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=758715#null. Läst 30 januari 2023. 
  3. ^ [a b c] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum leucozonium (Schrank, 1781) | fibblesmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103160/details?lang=sv. Läst 30 januari 2023. 
  4. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Vägsmalbi – Lasioglossum leucozonium. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204356. Läst 14 februari 2021. 
  5. ^ [a b c] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Fibblesmalbi Lasioglossum leucozonium. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103160. Läst 30 januari 2023. 
  6. ^ [a b c] G W Allen (2009). Lasioglossum leucozonium (Schrank, 1781)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-leucozonium. Läst 3 oktober 2015. 
  7. ^ [a b c] Kemp, J.R., Michez, D., Nieto, A. & Pauly, A. 2013 Lasioglossum leucozonium . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 januari 2023.
  8. ^ Beatriz Moisset, John S. Ascher, Nathaniel Green (26 oktober 2020). ”Species Lasioglossum leucozonium - White-banded Sweat Bee” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology. https://bugguide.net/node/view/454612. Läst 31 januari 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]