Fibromyalgi

Från Wikipedia
Fibromyalgi
De ömma punkter som används för att ställa fibromyalgidiagnos.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M79.7
ICD-9729.1
Medlineplus000427
eMedicinemed/790 
MeSHsvensk engelsk

Fibromyalgi (lat., fibro-, vävnad, gr. myo-, muskel, gr. algos-, smärta, syftande på muskel- och vävnadssmärta) eller fibromyalgisyndrom är ett medicinskt syndrom som främst kännetecknas av långvarig smärta och allodyni i så mån att relativt lätta tryck uppfattas som smärta.[1] Fibromyalgipatienter har ofta också andra symtom, såsom sömnsvårigheter, trötthet och stelhet.

Typiskt för fibromyalgi är att smärtan flyttar sig mellan kroppsdelarna, så det är olika delar av kroppen som för tillfället gör mest ont medan någon annan kroppsdel är helt eller så gott som smärtfri, och att smärtan varierar från dag till dag. Patienterna har framför allt ont i musklerna. Kriterier för att ställa diagnosen fibromyalgi är smärta som varat i minst tre månader och som är spridd över kroppen samt att patienten upplever smärta vid tryck på minst 11 av 18 särskilt definierade punkter. [2]

75 % av de drabbade har sömnstörningar och 70 % lider av så stor trötthet att detta är ett lika stort problem i vardagen som smärtan. 70 % av patienterna känner sig stela på morgonen. Vid svår fibromyalgi kan man även se kognitiva symtom såsom koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och svårigheter att hantera stress. [2]

Förutom i musklerna kan värken även finnas i lederna. [2] Även symtom som dysfagi, svårigheter att svälja, förekommer. [3] [4] magproblem och problem med urinblåsan,[5] parestesi, alltså domningar och stickningar,[6] och kognitiv dysfunktion.[7] Buskilla och Cohen konstaterar att "there are mounting data supporting comorbidity of fibromyalgia syndrome (FMS) and psychiatric conditions."[8] och refererar till åkommor såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Inte alla med fibromyalgi upplever alla nämnda symptom.[9]

Fibromyalgi uppskattas drabba 2-4 % av befolkningen [8], omkring 9 av 10 drabbade är kvinnor. Det finns inget erkänt botemedel mot fibromyalgi, men vissa behandlingar har genom klinisk prövning visat sig vara effektiva för att reducera symptom, inklusive psykologiska eller beteendemässiga terapier,[10][11][12][13] medicin, patientutbildning och fysisk motion.

Etiologi

Orsakerna till fibromyalgi är oklara. Tidigare har sjukdomsbilden ofta ansetts psykosomatisk och patienterna fick ibland etiketten SVBK i journalen. [14]. Orsaker både i muskler, centrala nervsystemet och neuroendokrina störningar i det sympatiska nervsystemet har föreslagits. Hos 80% av patienterna börjar smärtan mer lokalt, och det har föreslagits att fibromyalgi utvecklas som en följd av mångårig lokal smärta genom att det långvariga inflödet av smärtimpulser till hjärnan påverkar nervsystemet. Mycket talar för att kroppens egna smärthämmande system, som dämpar "brussignaler" så dessa inte når fram till hjärnan fungerar sämre vid fibromyalgi. [2] En term som lanserats för att komma ifrån den gamla benämningen att fibromyalgi skulle vara psykosomatisk är att det är en neurosomatisk sjukdom vilket ordagrant betyder att sjukdomen är orsakad av nervsystemet, istället för som i psykosomatiska fall av psyket.[14]

Behandling

Det finns ingen behandling som effektivt botar fibromyalgi. Enstaka patienter kan bli helt friska, men huvudsakligen inriktar sig behandlingen på att lindra symtom. Smärtlindrande farmakologisk behandling ges ofta med medel som oftast betraktas som antidepressiva, tricykliska antidepressiva, men ges i lägre doser än vid depression. [2] De är inte menade att fungera på psyket utan för att verka på de neuronala störningarna i smärtsystemet. Vanliga receptfria värktabletter har oftast dålig effekt på fibromyalgismärtor.[2]

Det råder delade meningar om huruvida fysisk träning är bra vid fibromyalgi eller ej. Det anses dock bra att patienten fortsätter ha en aktiv livsstil, och inte slutar röra på sig vilket annars lätt inträffar vid ständig smärta.

En vanlig behandling vid svårare fibromyalgi är träningsprogram om flera olika komponenter, som ibland kallas "smärtskola" eller liknande. De liknar de program som patienter med överrörlighetssyndrom eller Ehlers-Danlos syndrom ibland får gå igenom. De kan innehålla fysisk träning med låg intensitet, exempelvis i varmvattenbassäng, ergonomi och ergonomisk träning, kroppskännedomsövningar exempelvis ur Feldenkraismetoden eller metoden basal kroppskännedom, och KBT.[2] Programmens olika komponenter syftar förutom den rena kroppsrörelsen till att lära sig leva på ett sådant sätt att man minskar den smärta som alstras och att mentalt hantera sin smärta.

Som ett medicinskt oförklarat syndrom[10][15][16], utan vetenskaplig konsensus i orsak eller orsaker, är fibromyalgi en kontroversiell diagnos. Många inom medicin anser att fibromyalgi är en "icke-sjukdom" på grund av avsaknaden av abnormaliteter vid fysisk undersökning, avsaknaden av objektiva diagnosiska tester,[17][18] och stor överlappning med andra föreslagna åkommor såsom kroniskt trötthetssyndrom och multipel kemisk känslighet.[10][19] Även om flera hjärnscanningsstudier har uppvisat bevis för möjliga neurologiska skillnader hos personer med fibromyalgi och friska kontroller, visar dessa studier bara korrelation och inte kausalitet,[17] och fibromyalgi kan orsakas av stress under barndomen eller utdragen och/eller allvarlig stress snarare än en primär störning i hjärnan.[20] Den amerikanske läkaren John Sarno har fört fram hypotesen att fibromyalgi orsakas av tension myosit syndrom, ett psykosomatiskt tillstånd[21].

Källor

  1. ^ Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB et al. (20 april 1990). ”The American College of Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee”. Arthritis Rheum. "33" (2): ss. 160–72. doi:10.1002/art.1780330203. PMID 2306288. 
  2. ^ [a b c d e f g] Fibromyalgi av Eva Kosek, i Smärta och smärtbehandling, Mads Werner och Peter Strang (red). Liber, 2003
  3. ^ Wolfe F (20 april 1989). ”Fibromyalgia: the clinical syndrome”. Arthritis Rheum. "15" (1): ss. 1–18. PMID 2644671. 
  4. ^ Wallace DJ, Hallegua DS. (20 april 2002). ”Fibromyalgia: the gastrointestinal link.”. Curr Pain Headache Rep. "8" (5): ss. 364–8. doi:10.1007/s11916-996-0009-z. PMID 15361320. 
  5. ^ Clauw DJ, Schmidt M, Radulovic D, Singer A, Katz P, Bresette J. (20 april 1997). ”The relationship between fibromyalgia and interstitial cystitis.”. J Psychiatr Res. "31" (1): ss. 125–31. doi:10.1016/S0022-3956(96)00051-9. PMID 9201654. 
  6. ^ Simms RW, Goldenberg DL. (20 april 1988). ”Symptoms mimicking neurologic disorders in fibromyalgia syndrome.”. J Rheumatol. "15" (8): ss. 1271–3. PMID 3184073. 
  7. ^ Glass JM. (20 april 2006). ”Cognitive dysfunction in fibromyalgia and chronic fatigue syndrome: new trends and future directions.”. Curr Rheumatol Rep. "8" (6): ss. 425–9. doi:10.1007/s11926-006-0036-0. PMID 17092441. 
  8. ^ [a b] Buskila D, Cohen H. (20 april 2007). ”Comorbidity of fibromyalgia and psychiatric disorders.”. Curr Pain Headache Rep. "11" (5): ss. 333–8. doi:10.1007/s11916-007-0214-4. PMID 17894922. 
  9. ^ Yunus MB. (20 april 1983). ”Fibromyalgia syndrome: a need for uniform classification.”. J Rheumatol. "10" (6): ss. 841. PMID 6582267. 
  10. ^ [a b c] Deary V, Chalder T, Sharpe M (20 april 2007). ”The cognitive behavioural model of medically unexplained symptoms: a theoretical and empirical review”. Clin Psychol Rev "27" (7): ss. 781–97. doi:10.1016/j.cpr.2007.07.002. PMID 17822818. 
  11. ^ PMID 19264521
  12. ^ PMID 18040099
  13. ^ PMID 17938037
  14. ^ [a b] fibromyalgi.nu, professor Robert Olins webversion av den egna boken Trötthet & värk
  15. ^ PMID 14720312
  16. ^ Nimnuan C, Hotopf M, Wessely S (20 april 2001). ”Medically unexplained symptoms: an epidemiological study in seven specialities”. J Psychosom Res "51": ss. 361–7. doi:10.1016/S0022-3999(01)00223-9. 
  17. ^ [a b] Wolfe F (20 april 2009). ”Fibromyalgia wars”. J Rheumatol. "36" (4): ss. 679–83. doi:10.3899/jrheum.081180. PMID 19342721. 
  18. ^ Goldenberg DL (20 april 1995). ”Fibromyalgia: why such controversy?”. Ann. Rheum. Dis. "54" (1): ss. 3–5. doi:10.1136/ard.54.1.3. PMID 7880118. PMC: 1005499. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=1005499. 
  19. ^ Buchwald D, Garrity D (20 april 1995). ”Comparison of patients with chronic fatigue syndrome, fibromyalgia, and multiple chemical sensitivities”. Arch Intern Med "154" (18): ss. 2049–53. doi:10.1001/archinte.154.18.2049. PMID 8092909. 
  20. ^ Schweinhardt P, Sauro KM, Bushnell MC. (20 april 2008). ”Fibromyalgia: a disorder of the brain?”. Neuroscientist. "14" (5): ss. 415–21. doi:10.1177/1073858407312521. PMID 18270311. 
  21. ^ Sarno, Dr. John E. et al. (2006). The Divided Mind: The Epidemic of Mindbody Disorders. New York: HC. sid. 21–2, 235–7, 294–8. ISBN 0-06-085178-3 


Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fibromyalgi&oldid=39471712”