Lista över figurer i Mumindalen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Figurer i Mumindalen)
Hoppa till: navigering, sök

Denna artikel tar upp de olika rollfigurerna i Tove Janssons berättelser om Mumintroll och andra varelser kring Mumindalen.

Muminfamiljen[redigera | redigera wikitext]

Mumintrollet i Muminvärlden i Nådendal.
  • Mumintrollet - ett ungt mumintroll av hankön som har huvudrollen i de flesta av böckerna. Han är nyfiken och lite smått naiv, men mycket godhjärtad och generös. Han är öppensinnad till det mesta och gillar att ge sig ut på äventyr, dock sällan på egen hand. Hans bästa vänner är Sniff och Snusmumriken. Snorkfröken kan ses som hans flickvän sedan Mumintrollet räddade henne i Kometen kommer.
  • Muminmamman - Mumintrollets ansvarsfulla mor och Muminpappans maka. Hon är lugn, vänlig och förståndig och går ofta i randigt förkläde och bär alltid på sin svarta handväska. Som mamma är hon inte särskilt sträng och brukar tillåta Mumintrollet och Sniff att göra det mesta såvida det inte skadar någon. När de ger sig ut på äventyr ser hon dock till att de har med sig allt som behövs och lite till. Rosor är hennes stora passion, hon ägnar mycket tid åt trädgårdsarbete och när hon i boken Pappan och havet inte kan göra det så börjar hon måla blommorna istället.
  • Muminpappan - Mumintrollets far och Muminmammans make. Han är självupptagen och nostalgisk, men också äventyrlig och romantisk. Han går nästan alltid med hög hatt och käpp. Hans standardreplik är "Vid min svans" som har ungefär samma betydelse som "Herregud". Muminpappan hade en stormig ungdom som han själv skildrar i Muminpappans memoarer. Ett annat intresse är havet och segling, något som framgår i boken Pappan och havet. Muminpappan har även byggt Muminfamiljens hus.

Muminfamiljens närmsta vänner[redigera | redigera wikitext]

Sniff i Muminvärlden i Nådendal.
Hemulen i Muminvärlden i Nådendal.
Närbild av en Hattifnatt.
  • Mymlan - kallades ursprungligen för Mymlans dotter vilket kortades ner allteftersom hennes mor, också kallad Mymlan, blev mindre framstående. Mymlan är storasyster till Lilla My och försöker förgäves uppfostra sin lillasyster. Dock bryr hon sig inte om det lika mycket sedan Lilla My adopterades av Muminfamiljen. Mymlan är nära vän med Snorkfröken. Den äldre Mymlan är också mamma till Snusmumriken. Ordet mymla var inom Tove Janssons krets ett slangord med betydelsen "älska".[1]
  • Lilla My - föddes i boken Muminpappans memoarer som den yngsta av Mymlans 35 ungar och är lillasyster till Mymlans dotter. Lilla My är aggressiv, busig och viljestark, men också rättvis och väldigt vänskaplig. Hon ställer alltid upp för Muminvännerna om de behöver hjälp och hon är inte elak utan bara busig. Hon är en liten till storleken men är trots det aldrig rädd; hon är antingen arg eller glad (när hon blir riktigt arg bits hon). I den japanska animerade TV-serien är hon med redan från början och medverkar i nästan varje avsnitt. I novellsamlingen Det osynliga barnet förekommer Lilla Mys mormor (medverkar i En hemsk historia och omnämns i Historien om den sista draken i världen), som alltså borde vara den äldre Mymlans mor, men den argsinta mormodern liknar inte alls sin dotter.
  • Sniff - Mumintrollets första vän och fortfarande en av hans närmsta. Sniff är väldigt materialistisk och dessutom en riktig fegis, men blir modigare då han får första bästa chans att bli rik och berömd. Dessutom blir han också modigare när han får ta hand om och skydda något som är mindre än honom själv, förslagsvis en kattunge. Han dyker upp redan i Småtrollen och den stora översvämningen, men presenterar sig aldrig där, utan kallas boken igenom för "det lilla djuret". Namnet "Sniff" förekommer först i Kometen kommer. Vad exakt för djur Sniff är får man aldrig veta. I Muminpappans memoarer framgår det att han var son till Rådd-djuret och Sås-djuret, något han inte tidigare vetat om. Till utseendet liknar han sin mor Sås-djuret medan han ärvde sin personlighet av sin far Rådd-djuret.
  • Snusmumriken - en vagabond som är Mumintrollets allra bästa vän. Till skillnad från Mumintrollets andra vänner framstår inte Snusmumriken som ett barn utan lever på egen hand. Han är lite av en ensamvarg som vandrar söderut när vintern kommer, men också klok och musikalisk. Han är också en livsnjutare som inte bryr sig om att samla på saker, men icke-samlandet kan också ses som en del i hans anarkistiska drag. Han avskyr förbud, parkvakter och poliser - alla former av tillsatta auktoriteter. Snusmumrikens utmärkande drag är hans gröna kläder, att han bor i tält och att han spelar munspel (i böckerna kallad "munharmonika"). Snusmumriken dyker upp först i Kometen kommer. Han är son till Joxaren och äldre Mymlan, vilket gör honom till Lilla Mys yngre halvbror.
  • Snorkfröken - Snorkens syster och Mumintrollets flickvän. Hon dyker upp först i Kometen kommer tillsammans med sin bror där hon räddas av Mumintrollet. Snorkfröken är snäll och känslig, men lite fåfäng. Hennes utmärkande drag är pannluggen och att hon ändrar färg beroende på hur hennes känslor ändras (i den japanska animerade TV-serien är hon dock alltid blekgul). Hon bär även en fotring runt sin vänstra ankel. Snorkfröken tillhör rasen snorkar som är mycket snarlika mumintroll.
  • Snorken - Snorkfrökens väldigt intelligenta bror. Han dyker upp först i Kometen kommer tillsammans med sin syster. Snorken är uppfinnare och har ständigt nya uppfinningar på gång, bland annat sitt flygande skepp som aldrig verkar bli klart. Som namnet antyder kan han ofta vara snorkig och en aning okänslig, och i motsats till sin mera känsliga syster verkar Snorkens värld nästan bara handla om tanke och rationalitet. Utöver Kometen kommer förekommer han bara i Trollkarlens hatt men har en återkommande roll i den japanska animerade TV-serien, i vilken han avbildas med glasögon och pannlugg, och istället för att ändra färg är han alltid blågrå.
  • Too-ticki - en handlingskraftig kvinna som tar det mesta som det kommer och blir lugn av varats osäkerhet. Den första boken hon medverkar i är Trollvinter, där hon hjälper Mumintrollet att finna sig tillrätta med vintern. I titelnovellen ur Det osynliga barnet är det Too-ticki som presenterar det osynliga barnet Ninni för Muminfamiljen. Too-ticki är ett porträtt av Tove Janssons livskamrat Tuulikki Pietilä.[2]

Viktiga bifigurer[redigera | redigera wikitext]

  • Filifjonkan - likt hemuler är filifjonkor också en egen ras, och figuren Filifjonkan (även Fru Filifjonk) är den mest framstående av dessa. Filifjonkor är ofta noga med etiketten och att hålla kontakt med släkten, oavsett om de gillar det eller inte. De blir lätt nervösa men kan också släppa loss när andan faller på. De gillar även att städa och hålla rent runt omkring sig och avskyr damm och malar. Filifjonkan gjorde sitt första framträdande i boken Farlig midsommar. En annan filifjonka är huvudperson i en av novellerna i Det osynliga barnet.
  • Hattifnattar - små, vita spökliknande varelser som varken kan tala eller höra och inte heller ser särskilt bra. Har däremot mycket bra känsel. De är normalt ofarliga men många är ändå rädda för dem. Vid åskväder blir de elektriskt laddade och kan ge ifrån sig stötar. Hattifnattar reser långa sträckor i stora grupper, vilket är skälet till att de nästan alltid skrivs i plural. Hattifnattarna dyker upp redan i den första boken, Småtrollen och den stora översvämningen.
  • Hemulen - Hemulen kan avse en av många personer inom rasen hemuler som figurerar i många av Janssons böcker. Hemuler är snarlika mumintroll men smäckrare och symboliserar ordning, inskränkthet, paragrafrytteri och myndigheter. Många hemuler är samlare av olika slag. Den hemul som förekommer under namnet Hemulen i flera böcker är en frimärkssamlare när han först dyker upp i Kometen kommer (andra Hemuler hade dock varit med i den föregående boken). I Trollkarlens hatt blir Hemulen frustrerad över att hans frimärkssamling är komplett och byter till ett nytt intresse för botanik. Alla hemuler, även de manliga, klär sig helst i klänning eller särk.
  • Mårran - ett stort mörkgrått monster som är kall och svår att kommunicera med. Hennes anletsdrag består av två små, stirrande ögon, en stor näsa och en mun som visar tänderna i ett streck. Nästan alla fruktar henne och var hon än rör sig fryser marken till is. Mårran fungerar som ett ständigt närvarande hot för invånarna i den övrigt fridfulla Mumindalen, men hon är också en sinnebild för ensamheten. Hon längtar efter ljus och värme men förstår inte att ta till sig det på rätt sätt. Mårran gjorde sitt första framträdande i Trollkarlens hatt och i den japanska animerade TV-serien avbildades hon i en mörklila färg.

Andra figurer[redigera | redigera wikitext]

  • Bisamråttan - en deprimerad filosof som presenteras i Kometen kommer där det framgår att han har bott under Muminfamiljens bro innan boet förstördes. Bisamråttan säger sig inte bry sig om vad som händer med världen, utan han ser sig snarare som en betraktare så länge inte han själv råkar försättas i någon pinsam situation. Efter att ändå ha råkat ut för några sådana (han råkar sätta sig på en tårta och ramla ner från en hängmatta) bestämmer han sig i boken Trollkarlens hatt för att lämna Muminhuset och flytta in i en grotta Sniff hittat för att få lugn och ro. Där bor han i någon dag till han råkar lägga sina löständer i Trollkarlens hatt. De förvandlas då till något förfärligt (man får aldrig veta vad, men författaren uppmanar en att fråga sin mamma) och Bisamråttan flyr för livet.
  • Dronten Edward - ett intelligent massivt havsdjur som är "världens största djur, efter sin bror". Det sägs att han är en stor dront, men han påminner mer om en stor drake än dront. Det är sällan hans avsikt att ställa till det för andra, även om han ibland omedvetet blockerar vatten så att båtar och dylikt inte kan ta sig förbi och skulle han av misstag råka trampa ihjäl någon, så betalar han alltid för begravningen ! Muminpappans ungdomsvän Fredrikson visar i Muminpappans memoarer hur man ska kommunicera med Edward. I den tecknade serien framgår det att han tycker mycket om ärtsoppa.
  • Fredrikson - Muminpappans första vän efter att han rymde från barnhemmet han växte upp i, vilket han skildrar i Muminpappans memoarer. Fredriksson är uppfinnare och leder äventyret som skildras i Muminpappans memoarer. Han bygger ett stort skepp som de småningom tar sig till Mumindalen i. Skeppet döpte han till "Havsorkestern" men som felstavat blev "Haffsårkestern". Fredrikson är även farbror till Rådd-djuret.
  • Förfadern - en anfader till dagens mumintroll som bor bakom kakelugnen i Muminhuset. Förfadern är minst hundra år gammal och pratar aldrig. Mumintrollet träffade honom i Trollvinter när han vaknade upp ur sitt ide och inte kunde somna om. Förfadern fick själv välja var han vill bo och han valde bakom kakelugnen. Han visar sig även i den sista boken, Sent i november.
  • Gafsan - inte mycket är känt om Gafsan förutom att hon är enda vän till den filifjonka som har huvudrollen i Filifjonkan som trodde på katastrofer ur Det osynliga barnet. Hon medverkar även i Granen samt nämns vid namn i Sent i november.
  • Homsan - Homsan kan avse en av många personer inom rasen homsor som figurerar i många av Janssons böcker. En av dem följer med Muminvännerna på deras äventyr i Farlig midsommar medan en homsaunge har huvudrollen i En hemsk historia ur Det osynliga barnet. Homsor liknar till utseendet mumrikar och mymlor.
  • Hunden Ynk - en liten och pigg hund som besöker Mumindalen under vintern i Trollvinter. Han är brun och går iklädd en röd mantel fastknuten med en säkerhetsnål. Hans dröm är att få vara med sina stora vargsläktingar, vilket inte lyckades något vidare då de visar sig vara farliga för honom. Han räddas dock av en skidåkande hemul som blåser i sitt horn och tar honom med sig under sin resa.
  • Isfrun - en otroligt vacker kvinna som dock är den farligaste varelsen i hela Muminvärlden – till och med Mårran fruktar henne. Vid ögonkontakt med isfrun fryser man nämligen till is. Hon besöker Mumindalen en gång varje vinter och gjorde sitt första framträdande i Trollvinter. Isfrun är en av de få karaktärer som Tove Jansson själv inte har illustrerat. Anledningen till detta var att Jansson ville att läsaren själv skulle skapa en bild av Isfrun (det som Jansson tyckte var vackert skulle kanske inte läsaren tycka vara lika vackert). I Trollvinter beskrivs hon som "vit som stearin med kalla blå ögon." I tablån "Badhuset", gjord av Tuulikki Pietilä, avbildas Isfrun som en lång blond kvinna med blå ögon iförd en silvervit klänning och brudslöja. Tablån är permanent utställd på museet Mumindalen i Tammerfors. Vidare har avbildningar gjorts i TV-serierna Jul i Mumindalen (avsnittet "Isfrun"), Mumintrollen (avsnittet "Den stora kölden") samt I Mumindalen (avsnittet "Mumintrollet upplever vintern").
  • Joxaren - i Muminpappans memoarer framgår det att Joxaren är far till Snusmumriken, vilken är honom mycket lik, tillsammans med den äldre Mymlan. Liksom Snusmumriken bär Joxaren en stor triangelformad hatt och en luffarjacka, och likaså bor han lite här och där och här och var. Under Muminpappans äventyr i Muminpappans memoarer gillar Joxaren mest att ta det lugnt och sova, och har en evig strävan om frihet att få göra vad som faller honom in.
  • Klippdassar - varelser som lever i gångar som de gräver under floder, de avsätter klibbiga spår efter sina tassar och gnager på vad de kommer åt (troligtvis en avbildning av det verkliga djuret hyraxar; klipphyrax kallades förr "klippdass" på svenska). I boken Muminpappans memoarer överfaller en grupp klippdassar Hemulens moster och drar ner henne i vattnet och man återser henne aldrig. Det finska namnet "Tahmatassut", blir på svenska "klibbtass".
  • Knytt - små försynta, känslosamma och lätt bortkomna varelser. I boken Trollvinter blir knyttet Salome förälskad i den vintersportälskande hemulen. Till en början är hemulen mycket självupptagen och märker inte den lilla Salome, som bor i spårvagnen av sjöskum. Men så småningom blir de vänner, sedan han räddat hennes liv i en snöstorm. I bilderboken Vem ska trösta knyttet? är ett knytt huvudperson. Han är mycket ledsen och övergiven, men hittar så småningom ett Skrutt, som han finner tröst hos. Knytt förekommer också i Granen ur Det osynliga barnet. Där gläds de över att få fira en riktig jul med en något speciellt klädd julgran.
  • Misan - en osäker och pessimistisk figur som tar illa vid sig för ingenting. Det är nästan så att hon njuter av att känna sig förorättad; som om det ger henne ett existensberättigande. Men när hon genom en tillfällighet i Farlig midsommar får en av huvudrollerna i Muminpappans teaterpjäs Lejonbrudarna skiner hon upp. Genom att spela andra människor i sina roller vågar Misan uttrycka mod, passion med mera och hon slipper känna sig osäker och rädd. Utöver Farlig midsommar har hon även återkommande roller i bilderböckerna och de tecknade serierna.
  • Moster / Tant Jane / Faster Jenni – I muminserien förekommer Muminpappans stränga, äldre släkting, som kallas för ”tant Jane” eller bara ”moster”. Hon återkommer som "Faster Jenni" i TV-serien I Mumindalen där hon är rik och bara verkar bry sig om pengar. I ett avsnitt kommer hon och besöker Mumindalen efter att i ett brev förklarat för Muminpappan att han ska få sköta om hennes pengar, vilket inte intresserar honom. Muminpappan försöker hålla sig borta medan Jenni är i Mumindalen men hans gömställe avslöjas i slutet av avsnittet.
  • Ninni - huvudperson i titelnovellen ur Det osynliga barnet och känd som just "det osynliga barnet". Ninni är en flicka som har så dåligt självförtroende att hon blivit helt osynlig. Muminmammans stora kärlek och omsorg får dock flickan att steg för steg bli mer synlig.
  • Polismästaren - Mumindalens poliskonstapel, till rasen en hemul. Eftersom Mumindalen är en lugn plats att leva i, är konstapelns arbete mycket begränsat. Den enda ärkefiende han har är den busiga skurken Stinky, men oftast är fallen ändå inte särskilt allvarliga. Konstapeln patrullerar runt dalen och dess invånare kommer också för att hjälpa till på alla sätt. Han har även ett förhållande med Mymlans dotter i en del avsnitt av den japanska tv-serien.
  • Rådd-djuret - ett litet djur som "råddar", vilket innebär att han springer omkring och tappar och stjälper ut saker och är allmänt förvirrad. Rådd-djuret beskrivs av Muminpappan i Muminpappans memoarer som en stor samlare av knappar och bor i en gammal kaffeburk med sina samlingar. Hans favoritord är "Ursäkta". Som huvudbonad har han en kastrull. Rådd-djuret är en av deltagarna på resan som skildras i Muminpappans memoarer, tillsammans med Joxaren och Fredrikson, som är hans farbror; Rådd-djurets föräldrar kom bort i en storstädning.
  • Sjöfröknar - varelser som tycks vara någon form av sjöjungfrur. De lever i havet och brukar i likhet med sjötrollen ibland följa båtar.
  • Sjötroll - varelser som bor i havet och slår ibland följe med båtar. De är möjligtvis samma varelser som sjöspöken. Sjötrollen lever i huvudsak i vattnet men kan tydligen klara sig i luften också; i Småtrollen och den stora översvämningen får Mumintrollet och hans mamma hjälp av ett sjötroll med att styra en båt.
  • Stinky - en figur som Tove Jansson skapade för dagsstrippserien i Londontidningen The Evening News, 1954. Stinky är mycket hårig, avger en hemsk stank och äter det mesta (i den första serieepisoden äter han upp hela Muminhuset). Han kan beskrivas som en skurk eftersom han är oärlig och gillar att förstöra för andra. Han är dock inte genomelak och hjälper ibland andra... så länge han tjänar på det. När Muminpappa känner sig äventyrslysten söker han ibland upp Stinky. Sniff har ibland samarbetat med Stinky för att tjäna enkla pengar. Den enda Muminboken han är med i är bilderboken Skurken i muminhuset men han hade en återkommande roll i den japanska animerade TV-serien.
  • Sås-djuret - Sniffs mor och Rådd-djurets maka, vilket Muminpappan skildrar i Muminpappans memoarer. Inte mycket är känt om henne förutom att hon likt Rådd-djuret samlar på knappar. Under deras bröllop byter de knappar med varandra (istället för ringar). Efter bröllopet blir paret föräldrar till sonen Sniff (som dock tidigt skiljs från föräldrarna och inte återser dem förrän långt senare). Sås-djuret liknar sin son till utseendet.
  • Teaterråttan Emma - en ensam och vresig råtta som arbetar som städare på teatern i Farlig midsommar. Muminfamiljen och vännerna hittade henne i teatern när den hade slitit sig loss från land efter den stora översvämningen i Mumindalen och flöt omkring på vattnet. Emma förklarade hur en teater fungerar och tillsammans framförde de en lyckad teaterpjäs på scenen. Filifjonkan är hennes ingifta systerdotter.
  • Tofslan och Vifslan - två små varelser som är mycket lika varandra och helt oskiljaktiga. Tillsammans har de utvecklat ett eget språk, som låter "ungefärsla så härsla om ni förstårsla". De dyker först upp i Trollkarlens hatt där de har med sig en kappsäck som visar sig innehålla en mycket vacker kungsrubin. De "hittar" också Muminmammans handväska när den har kommit bort, och lämnar motvilligt tillbaka den. I Boel Westins biografi över Tove Jansson kommer det fram att Tofslan och Vifslan var smeknamn för Tove Jansson själv, och kärleken Vivica Bandler.
  • Trollkarlen - en mystisk man klädd i hög hatt som reser runt i universum på sin svarta panter. Han gillar att samla på ädelstenar och i hans debutbok, Trollkarlens hatt, är det kungsrubinen som är synnerligen betydelsefull för honom. Han har även vid ett tillfälle tappat sin hatt vid Ensliga bergen som Muminvännerna förde till Muminhuset. Hatten är förtrollad och det man lägger i den förvandlas till olika saker.
  • Tulippa - en flicka som följer med Mumintrollet och Muminmamman på deras vandring i Småtrollen och den stora översvämningen. Hon bor i en självlysande tulpan och är mycket vacker och graciös. Hennes skimrande blåa hår når ner till anklarna och lyser i mörkret med blått sken. En bit in i boken flyttar hon in hos en rödhårig pojke och nämns aldrig mer i muminberättelserna.

Figurer skapade för den japanska TV-serien[redigera | redigera wikitext]

Följande rollfigurer skapades för den japanska animerade TV-serien och hör inte till Tove Janssons originalfigurer.

  • Alissa - en ung och vänskaplig häxelev som mest av allt vill bli en fullärd häxa. Hon menar att hennes mormor, "Häxan", lär henne alldeles för långsamt. Alissa gillar att umgås med Mumintrollet och hans vänner, trots att hennes mormor förbjuder det. I serien blir hon dock aldrig någon fullärd häxa men lär sig en del andra saker som att gå på vatten och att springa i raketfart.
  • Häxan - en gammal, erfaren häxa som bor i en stuga i skogen i utkanten av Mumindalen. Hon är mormor till Alissa, av vem hon tillkallas just mormor. Häxan anser att Alissa inte har tålamod nog åt att lära sig bli en fullärd häxa och gillar inte att hon umgås med vanliga dödliga. När hon inte är hemma ses hon vanligtvis flygandes på sin kvast.

Fiktiva varelser med verkliga namn[redigera | redigera wikitext]

I Mumindalen förekommer en del varelser som har namn som verkliga djur men med få eller inga likheter med dessa. Ett exempel är dronten Edward som inte är en fågel överhuvudtaget, utan snarare tycks vara en drake eller en dinosaurie. Myrlejon förekommer också. Dessa liknar verkliga myrlejon till beteendet men i böckerna är de inte insekter utan faktiskt riktiga lejon. På samma sätt förekommer sjöhästar, som är riktiga hästar som lever i havet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bertills 2003, s. 126
  2. ^ "Tuulikki Pietilä död". Sydsvenskan (2009-03-21). Läst 2011-09-08.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]