Filip VI av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Filip VI, Philippe VI.

Filip VI (franska: Philippe VI de Valois), född 1293, död 22 augusti 1350 i Nogent-le-Roi, var kung av Frankrike 1328-1350. Han var son till Karl av Valois och Margareta av Sicilien.

Efter den capetingiska huvudgrenens utslocknande på manssidan tillföll tronen Filip. Genast efter sitt trontillträde 1328 ingrep han i Flanderns inre stidigheter till stöd för den regerande greven mot de upproriska stadskommunerna. Detta jämte en tvist om Guienne förorsakade en brytning med Edvard III av England. Hundraårskriget utbröt, och däri led Frankrike svåra nederlag. Under Filips sista år härjade digerdöden i landet. Filip är känd som en ridderlig och tapper kung, men utan påvisbara stadsmannaegenskaper och utan kontakt med de borgerliga samhällsskikten. Han regeringspolitik följde inte företrädarnas administrativa linjer.[1]

Gift 1313 med Johanna av Burgund, (1293-1348).

Barn:

  1. Johan II av Frankrike

Gift 1349 med Blanche av Navarra, (?-1398).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Föregångare:
Karl IV
Kung av Frankrike
1328–1350
Efterträdare:
Johan II