Filippinsk kakadua

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Filippinsk kakadua
Status i världen: Akut hotad[1]
Cacatua-haematuropygia.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Kakaduor
Cacatuidae
Underfamilj Cacatuinae
Släkte Cacatua
Undersläkte Licmetis
Art Filippinsk kakadua
C. haematuropygia
Vetenskapligt namn
§ Cacatua haematuropygia
Auktor Statius Muller, 1776
Hitta fler artiklar om fåglar med

Filippinsk kakadua (Cacatua haematuropygia) är en kakadua som lever i vilt tillstånd på Filippinerna, där små populationer finns på öarna Palawan, Tawitawi, Mindanao och Masbate.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Filippinsk kakadua är en relativ liten kakadua, cirka 31-32 centimeter lång. Fjäderdräkten är helt vit bortsett från det inre av tofsen, som är gult eller rött, och undersidan av stjärten, som är gul och röd.[3][4]

Filippinsk kakadua har ett karakteristiskt bräkande läte, samt skrikande och visslande ljud som de flesta kakaduor. Den är tystare än de flesta kakaduor, och mycket tystare än inkakakaduan och moluckkakaduan.[2]

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Den bor i trädhål och lägger 3-4 vita ägg, som ruvas i cirka 25 dagar.[3]

Status[redigera | redigera wikitext]

Denna fågel är akut hotad. Populationerna har minskat dramatiskt på grund av olaglig fångst för burfågelhandeln. Det höga priset som varje fågel ger (cirka 160 amerikanska dollar i Manila 1997) innebär att ungar tas från nästan varje tillgängligt bo. Biotopförlust kan också ha bidragit till artens minskning. Den nuvarande populationen beräknas till mindre än 4000 fåglar.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2013 Cacatua haematuropygia Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Red-vented Cockatoo i engelskspråkiga Wikipedia 8 juli 2006
  3. ^ [a b] Uno Plazikowski (1970). Stora burfågelboken i färg (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. Sid. 224. ISBN 91-20-04548-4 
  4. ^ BirdLife International artfaktablad

Källor[redigera | redigera wikitext]