Filmstaden, Solna kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Filmstadens entré kring 1925

Filmstaden i Råsunda eller Gamla Filmstaden är ursprungligen namnet på filmstudioanläggningar i Råsunda, Solna kommun, där en betydande del av svensk film under första delen av 1900-talet producerades. På Råsunda producerades närmare 400 svenska långfilmer och TV-serier och inte minst förknippas regissören Ingmar Bergman med Filmstaden. 1969 lämnade Svensk Filmindustri området; den sista filmen spelades in 1999.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Filmstadens entré 2008

Filmstaden byggdes 1919–1920 i Råsunda på mark där det tidigare legat en strutsfarm – vid den tiden var det modernt med plymer i hattarna. Filmstaden hamnade här eftersom man ville ha lugn och arbetsro bortom stadens larm.

Entrén och Lilla ateljén uppförs 1919.
SF-journalen på väg ut, 1940.
Lilla Ateljén 2008

Filmstaden uppfördes under åren 1919-1920 efter arkitekt Ebbe Crones ritningar i en 1920-talsklassicistisk byggnadsstil. Crone hämtade inspiration och tekniskt kunnande på olika filmstudioanläggningar bland annat på dåtidens största filmateljéer Babelsberg vid Berlin. Babelsberg var unik med sina takkonstruktioner av stålskelett som tillät stora pelarlösa hallbyggnader med inglasade takytor. Crone kom att tillämpa samma konstruktion vid ateljéerna i Råsunda. Byggnadesentreprenör blev Kreuger & Toll. Ivar Kreuger var både delägare i byggbolaget men även finansiär för flera filmer som spelades in på Råsunda.[1]

Entrén med smidesportalen som välkomnar besökaren, är i originalutförande och ett bekant motiv från gamla SF-filmer. Filmstaden byggdes som en komplett anläggning med ateljéer, omklädningsloger, laboratorium, restaurang med mera. På sin tid var den en av Europas modernaste och en av världens största filmstudior.[2]

Redan på hösten 1919, innan anläggningen var färdigbyggd, spelades den första filmen in, det blev Körkarlen av Victor Sjöström. Sedan dess har hela eller delar av närmare 400 filmer spelats in på området. Så gott som alla stora gamla svenska filmstjärnor och regissörer har arbetat här. En lång rad filmklassiker både under stumfilms- och ljudfilmstiden spelades in på Råsunda.

Efter andra världskriget var Ingmar Bergman en flitig regissör på området. Filmer som Att angöra en brygga (regi Tage Danielsson, 1965) och Utvandrarserien (regi Jan Troell, 1971–1972) samt delar av TV-serien Skärgårdsdoktorn (1997) och Pip-Larssons (1998) spelades in här.

Redan 1969 lämnade Svensk Filmindustri och filmproduktionen och aktiviteten avtog. Efter det användes området bland annat av Riksteatern, men även av en rad mindre företag, flera med anknytning till film och media. Den sista filmen som producerades på Filmstaden i Råsunda var barnfilmen från 1999 En liten julsaga.[3] Numera (2008) är SF tillbaka och har sitt huvudkontor och biograf i Filmstaden.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Bland de bevarade byggnaderna finns entrén med portalen och Portvaktshuset kvar, där ansluter Administrationshuset, bakom den ligger Laboratoriehuset och Regissörspaviljongen. Av de gamla studiobyggnaderna finns Lilla ateljén kvar.

Filmstaden från luften 1960, foto: Oscar Bladh.

Portvaktsstugan[redigera | redigera wikitext]

Portvaktsstugan var bemannad dygnet runt och innanför portalen fanns en bom med en stor STOPP-skylt. Portvakten ansvarade för områdets säkerhet, till sin hjälp hade han två vakthundar. Han övervakade även hanteringen av den farliga nitratfilmen.

Administrationshuset[redigera | redigera wikitext]

I Administrationshuset hade produktionsledningen sina lokaler. Under 1940-talet hade här över 400 personer sina arbetsplatser. Här skrevs kontrakten mellan skådespelarna och bolaget och här fick de ut sina löner.

Laboratoriehuset[redigera | redigera wikitext]

I Laboratoriehuset med filmbolaget Universals logotyp på gaveln, framkallades och kopierades all film. Byggnaden utfördes brand- och explosionssäkert eftersom dåtidens filmmaterial var mycket brandfarligt och högexplosivt. Under en arbetsdag kunde man bearbeta ca 25 000 meter film och härifrån distribuerades all film till biografer runtom i Sverige.

Regissörspaviljongen[redigera | redigera wikitext]

I den lilla paviljongen hade filmregissörerna sina arbetsrum, det fanns även möjlighet till enskilda repetitioner. Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Selma Lagerlöf samlades i denna byggnad för att diskutera hur man bäst skulle skildra hennes roman i film. Senare flyttade regissörerna till andra lokaler och paviljongen nyttjades som arbetsrum för filmklippning.

Lilla ateljén[redigera | redigera wikitext]

I Lilla ateljén spelades alla klassiska stumfilmer in, även Filmstadens första film “Körkarlen“ kom till här. Huset hade flera filmstudios och repetitionslokaler på tre plan. Största studion var högst upp. För att kunna nyttja dagsljuset för sina filminspelningar var väggar och tak glasade. Även när ljudfilmen kom fortsatte man med sina inspelningar här. Under Lilla ateljén på bottenplan finns den så kallade Bergmanbion “Operan” kvar, den har 24 platser och är varsamt renoverad.

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Ingmar Bergman om Filmstaden[redigera | redigera wikitext]

Ingmar Bergman och Filmstaden.
Filmstaden i Råsunda var en fabrik som under fyrtiotalet presterade mellan tjugo och trettio filmer om året. Där fanns en stor kapacitet av yrkeskunnande och hantverkstradition, slentrian och bohemeri. Under mina år som manusneger hade jag vistats mycket i ateljéerna, filmförrådet, laboratoriet, klipprummen, ljudavdelningen och kantinen, därav kände jag lokaliteterna och mänskorna ganska bra. Jag var dessutom upphetsat övertygad om att jag snabbt skulle manifestera mig som världens främsta filmregissör.
Ingmar Bergman i Laterna Magica

Det sjunde inseglet[redigera | redigera wikitext]

Många scener i filmen Det sjunde inseglet spelades in i ateljéerna i Filmstaden och på gården och i det fria utanför. Både Bergman och fotografen, Gunnar Fischer har livfullt berättat om de problem som var förknippade med utomhustagningar vid denna tid. De tunga kamerorna i förening med ett ofta pressat inspelningsschema innebar begränsningar, och Fischer menar att det knappast är förvånande att så många filmer på den tiden spelades in i studio.[4] Det tog endast 35 dagar att spela in filmen, och den gjordes på en låg budget. Just Det sjunde inseglet har dock påfallande mycket exteriörtagningar, som genomfördes stilfullt trots svårigheterna. Scener i början av filmen och alldeles i slutet (den berömda dödsdansen) spelades in i Hovs Hallar i Skåne, det övriga i eller nära Filmstaden. Häxbålet förbereddes med assistans från en lokal brandkårskapten och bevittnades av en stor publik, inte minst barn, från ett intilliggande höghusområde.[5] Man eftersträvade att undvika att Råsundas bostadshus kom med i bild, men reflexer från deras fönster syns i ett par scener.[6]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Filmstaden idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är Filmstaden en egen liten stadsdel och de ursprungliga husen är kulturminnesmärkta, där filmbolag, konstateljéer, biografer, kontor och restauranger inryms.

Filmstaden är till den yttre miljön i stort sett bevarad och är nu för tiden öppen för besök, det finns restauranger i Backstugan (den gamla personalmatsalen) och i Regissörsvillan samt ett kafé i 20-talsstil i Portvaktsstugan. Stiftelsen Filmstadens kultur finns i Portvaktsstugan, och arbetar med att levandegöra Filmstadens unika kulturarv genom filmklubbar, föreläsningsserier, skolbio, nätverksträffar och genom filmhistoriskaguidningar för grupper. Det finns även en audioguide framtagen för området. Delar av området har gjorts om till bostadsområde i äldre stil för att passa in bland originalhusen.

Filmstaden har sedermera blivit namnet på en biografkedja ägd av Bonnier AB:s dotterbolag SF Bio AB, Sveriges största biografkedja.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birkeland 2000, s. 9
  2. ^ ”Gamla Filmstaden i Råsunda”. Solna stad. 17 mars 2010. http://www.solna.se/sv/kultur-bibliotek/film/gamla-filmstaden/. 
  3. ^ Birkeland 2000, s. 290
  4. ^ Det sjunde inseglet - Shooting the film - Ingmarbergman.se. Läst 3 september 2009
  5. ^ Bergman om Bergman, Stockholm 1971
  6. ^ Regi Ingmar Bergman, sida 194, Max Ström, 2008, ISBN 978-91-7126-090-1
  • Beskrivningstexten beträffande de olika byggnaderna härstammar från informationsskyltar uppsatta i området.
  • Birkeland, Anders (2000). Filmstaden, byggnaderna - filmerna - människorna. Streiffert Föerlag. ISBN 91-7886-217-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°22′01″N 17°58′54″Ö / 59.36694°N 17.98167°Ö / 59.36694; 17.98167