Finlands nationalopera

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 60°10′53.5″N 24°55′47″Ö / 60.181528°N 24.92972°Ö / 60.181528; 24.92972

Helsingfors operahus

Finlands nationalopera vid Tölöviken i Helsingfors är Finlands ledande operahus.

På nationaloperan sätter man upp operor och baletter, samt ordnar konserter. Det finns också utställningsutrymmen i foajén. Varje år strävar operan till att uruppföra en finländsk opera. Nationaloperan har en egen orkester med 112 musikanter och en kör med 60 medlemmar. Av operasolisterna är 30 fastanställda, men utöver dessa använder man sig av gästande solister. Baletten har 90 dansare. Operans överkapellmästare sedan år 2006 heter Mikko Franck.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regelbundna operaföreställningar inleddes i Finland år 1873 när Finska teaterns sångavdelning grundades under namnet Finska operan. Före det hade utländska operasällskap och amatörer turnerat i Finland. Den första operan som visats i Finland var antagligen Barberaren i Sevilla år 1849. Finska operan i dess första form fungerade till år 1879 då finansiella problem tvingade den att sluta.

Följande gång regelbunden operaverksamhet började i Finland var år 1910, då Inhemska operan grundades. Namnet byttes igen till Finska operan år 1914 och Finlands nationalopera år 1956. Det nuvarande operahuset vid Tölöviken blev klart år 1993. Byggnaden har planerats av Eero Hyvämäki, Jukka Karhunen och Risto Parkkinen. Den har en stor scen med plats för 1350 åskådare och en liten scen med 300-500 platser. Före den nya byggnaden färdigställdes fungerade operan vid Bulevarden i ett gammalt teaterhus där Alexandersteatern fungerar i dag.

Nationalbaletten[redigera | redigera wikitext]

Finlands Nationalbalett har sina rötter i den dansensemble som på initiativ av musikern Edward Fazer grundades 1921 vid dåvarande Finska operan. Dess förste balettmästare, som fick bygga upp verksamheten från grunden, var George Gé, och man lyckades efterhand med mycket möda, knappa resurser och flera dansare, likt Gé, från Ryssland. Man dansade inledningsvis Svansjön 1922, följd av ännu några ryska klassiker. 1931 presenterade man den första finska helaftonsbaletten, Gés Den blå pärlan med musik av Erkki Melartin. 1930-talets ekonomiska depression drabbade operan hårt, och Gé med flera lämnade baletten, vilken dock överlevde genom krig och kriser, och 1956 omvandlades den till nuvarande Finlands Nationalbalett med den återkomne George Gé som dess förste balettchef till sin död 1962. Det väckte internationell uppmärksamhet, då han under kalla kriget arrangerade ett balettfestspel med dansare från både Sovjetunionen och USA i samverkan.

Nationalbaletten har under åren gjort ett stort antal internationella turnéer och gästspel runt om i Europa, Nord- och Sydamerika, Ryssland och Kina med flera länder. Man har också samarbetat internationellt; Birgit Cullberg och Cullbergbaletten var av betydelse för den modernare dansformens utveckling från 1970-80-talen och publikintresset för baletten har alltmer vuxit med åren. Några av ensemblens betydelsefulla originalbaletter är Saga (1931), Scaramouche (1935), En försvunnens dagbok (1975), Sju bröder (1980), Vargbruden (1981). Nuvarande balettchef är dansken Kenneth Greve.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Cirka 80 procent av Nationaloperans utgifter betalas av allmänna skattemedel. Operan har också företagssponsorer, men ledningen vill öka antalet sponsorer betydligt. Nationaloperan strävar efter att göra ett klart positivt ekonomiskt resultat för att ha råd att ta artistiska risker. Annars kan operan endast producera säkra publikframgångar. Varje biljett understöds med samhälleliga medel för 140 euro, vilket betyder att en operabiljett skulle kosta 240 euro utan stöd. Huvudstadsregionens kommuner är stora finansiärer och de har fyra platser i operans styrelse.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]