Fiskebäckskil

Fiskebäckskil
Småort
Carl Wilhelmsons atleljé, byggd 1911-13. Arkitekt Ivar Callmander
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götaland
Kommun	Lysekil
Församling	Skaftö
Koordinater	58°14′50″N 11°27′30″O
Area	73 hektar
Folkmängd	417 (2005-12-31)
Befolkningstäthet	5,71 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
Småortskod	S9709

Fiskebäckskil är ett samhälle på Skaftö i Lysekils kommun. Det ligger i mellersta Bohuslän, på södra sidan av Gullmarns mynning, mittemot Lysekil, till vilken det går personbåt. Bilvägen dit är 20 kilometer och kräver färjeöverfart, medan vägen till Uddevalla är 38 kilometer och färjefri.

Eftersom så stor andel av bebyggelsen omvandlats till fritidsbostäder räknas det inte längre som tätort enligt officiella statistiska mått.

Historik

”	Fiskebäckskil å Skaftöland är ett af de äldste Fisklägen, hwars kyrka fordom stått wid Oxwik, men derefter blifwit flyttad till en höjd å GymnasiiHemmanet Fiskebäcks ägor. Tiden då sådant skett är icke känd. -Folkmängden utgör 675 personer, som hafwa lifsuppehället dels med fragtfart på In- och Utrikes Orter och med fiske. Här finnes 11 större och mindre fiskbåter, å hwilka år 1821 fångades 819 wålor Långor och 917 wålor Torsk. Stället är ett af de snyggare i sitt slag, och större delen af folket bildadt. 143 Manhus utom de å östersidan finnas här.	„
— Ur "Försök till Beskrifning öfwer Orousts och Tjörns Häraders Fögderier uti Götheborgs- och Bohus-Län", Johan Fredrik Hellberg, 1824

Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskeläge på Skaftölandet, på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget Östersidan, som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen.

Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.

Idag är de äldre delarna av samhället nästan helt förvandlade till sommarkolonier, och de accelererande huspriserna medför att åretruntbefolkningen stadigt minskar.

Fiskebäckskil utgjorde en egen församling fram till 1888, och en egen kommun fram till 1952 då den gick upp i Skaftö kommun. Häri är inte inbegripet Östersidan, som alltid har följt med övriga delar av Skaftölandet i administrativt avseende.

Kända personer

Ortens mest berömda profil var Carl Wilhelmson. Han föddes 1866 som son till en fiskare och blev en känd konstnär. Hans målaratelje kan beskådas än idag och han är begravd i Fiskebäckskils kyrka.

Institutioner

• Klubbans biologiska station, ligger på Östersidan. Ägs av Uppsala universitet.
• Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, grundades på orten 1877 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Bildgalleri

• Bilder från Fiskebäckskil omkring 1900
• 

  Fiskebäckskil sett från Östersidan, omkr. 1900

• 

  Människor samlade vid en brunn, i bakgrunden väderkvarn

• 

  Flicka sitter på berg iklädd klänning och rosetter i håret

• 

  Tre solbadande kvinnor på brygga. Troligen i Fiskebäckskil

• 

  Pojke med åra och två personer stående i liten båt

Vidare läsning

• Berg, Göran (????). Fiskebäckskil: försök till historisk beskrivning av ett kustsamhälles utveckling. Göteborg: Chalmers. Libris 10463161 
• Fiskebäckskil. Träbiten, 0347-0652 ; 146. Uddevalla: Föreningen Allmogebåtar. 2009. Libris 11862875 
• Fiskebäckskil och dess bebyggelse. [Fiskebäckskil]: [Skaftö hembygdsfören.]. 1990. Libris 1189855 
• Hård af Segerstad, Pia (2000). ”En badgäst minns.”. Skaftö skriften (Uddevalla : Skaftö gille, [1991]-) 2000 (Nr 15),: sid. 75-86 : ill.. ISSN 1102-8211. ISSN 1102-8211 ISSN 1102-8211.  Libris 8422123
• Kristensson, Sofia; Nordenfelt, Bertil; Christensson, Maja (1981). Brunnar och butiker i gamla Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Fören. Sjöstjärnan. Libris 333735 
• Molander-Swedmark, Märtha (1997). ”AB Lyckes söners konservfabrik på Östersidan, Fiskebäckskil.”. Vikarvet 1996/1997 (38),: sid. 46-63 : ill.. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351.  Libris 2306240
• Sjökaptener, frakt- och skutskeppare i Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Skaftö hembygdsfören.. 1977. Libris 7628860. ISBN 91-7260-129-9 
• Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok. (a), fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2a. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825808. ISBN 978-91-977999-1-1 (inb.) 
• Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok (b): fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2b. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825634. ISBN 978-91-977999-2-8 (inb.) 
• Sundström, Erik (2009). Hushåll i Fiskebäckskil 1868: fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 1. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825825. ISBN 978-91-977999-0-4 (inb.) 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 1-2, (Hus A-58). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 84. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632723 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 3-4, (Hus 59-114). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 85. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632730 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 5, (Hus 115-159) och Kristineberg : samt ackumulerade register för häftena 84-86. Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 86. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632734 
• Tholén, Gust. (1928). Fiskebäckskil med omnejd. Fiskebäckskil: Förf.. Libris 1336195 
• Wickman, Inger (1995). Östersidan: ett samhälle på Västkusten. [Fiskebäckskil]: Skaftö hembygdsfören.. Libris 7450767. ISBN 91-630-3645-2 

Videoproduktion

• Elsa Andersson, Fiskebäckskil sjömanshustru. Lysekil: Fredh & Lipkin. U???. Libris 8427192