Fiskebäckskil

Fiskebäckskil
Tätort
Fiskebäckskil 2015
Fiskebäckskil 2015
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Lysekils kommun
Distrikt Skaftö distrikt
Koordinater 58°14′41″N 11°27′34″Ö / 58.24472°N 11.45944°Ö / 58.24472; 11.45944
Area 72 hektar (2020)[2]
Folkmängd 248 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 3,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fiskebäckskil
Tätortskod T4340[3]
Småortskod S9709[4]
Beb.områdeskod 1484TB103 (1960–)[5]
Geonames 2714863
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Fiskebäckskil
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Hamnen i Fiskebäckskil

Fiskebäckskil är en tätort i Lysekils kommun, belägen på Skaftö i Bohuslän på södra sidan av Gullmarns mynning, mittemot Lysekil.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Fiskebäckskil sett från Östersidan, omkr. 1900
Fiskebäckskil å Skaftöland är ett af de äldste Fisklägen, hwars kyrka fordom stått wid Oxwik, men derefter blifwit flyttad till en höjd å GymnasiiHemmanet Fiskebäcks ägor. Tiden då sådant skett är icke känd. -Folkmängden utgör 675 personer, som hafwa lifsuppehället dels med fragtfart på In- och Utrikes Orter och med fiske. Här finnes 11 större och mindre fiskbåter, å hwilka år 1821 fångades 819 wålor Långor och 917 wålor Torsk. Stället är ett af de snyggare i sitt slag, och större delen af folket bildadt. 143 Manhus utom de å östersidan finnas här.
– Ur "Försök till Beskrifning öfwer Orousts och Tjörns Häraders Fögderier uti Götheborgs- och Bohus-Län", Johan Fredrik Hellberg, 1824
Östersidan

Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskelägeSkaftölandet, på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget Östersidan, som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen.

Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.

Fiskebäckskil var beläget i Morlanda socken/Fiskebäckskils socken, senare i Skaftö socken och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Fiskebäckskils landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Fiskebäckskils municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1951 när landskommunen uppgick i Skaftö landskommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fiskebäckskil
(exklusive Östersidan)
År Invånare
1750
  
202
1760
  
245
1769
  
360
1775
  
381
1785
  
523
1795
  
688
1805
  
773
1810
  
755
1820
  
675
1830
  
792
1840
  
728
1850
  
812
1860
  
647
1870
  
664
1880
  
712
1890
  
689
1900
  
665
1910
  
587
1920
  
559
1930
  
497
1940
  
409
1950
  
370
Källor: Tabellverket
SCB - Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

[6]

Befolkningsutvecklingen i Fiskebäckskil
(inklusive Östersidan)
År Invånare
1912
  
797
1920
  
770
1930
  
673
1940
  
571
1950
  
535
1960
  
426
1970
  
311
1980
  
389
1990
  
453
2000
  
438
2005
  
417
2010
  
379
2015
  
262
2020
  
248
Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010
SCB - Folkräkningen 1900 - 1950

[7]

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Klubbans biologiska station, som drivs av Uppsala universitet, ligger på Östersidan.

Kristinebergs marina forskningsstation, grundades på orten 1877 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Ortens mest berömda profil var Carl Wilhelmson. Han föddes 1866 som son till en styrman och blev en känd konstnär. Carl Wilhelmsons villa med ateljé kan beskådas än i dag och han är begravd utanför Fiskebäckskils kyrka.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 mars 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Anmärkning: Talen avser Fiskebäckskils kapellförsamling/Fiskebäckskils kommun
  7. ^ Anmärkning: Talen fram till och med 1950 avser Fiskebäckskils kommun och Östersidans municipalsamhälle, i stort sett sammanfallande med tätbebyggelsen. År 2005 räknades Fiskebäckskil som småort. Från 2015 ingår Östersidan i småorten Evensås.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Göran (1971). Fiskebäckskil: försök till historisk beskrivning av ett kustsamhälles utveckling. Göteborg: Chalmers. Libris 10463161 
  • Fiskebäckskil. Träbiten, 0347-0652 ; 146. Uddevalla: Föreningen Allmogebåtar. 2009. Libris 11862875 
  • Fiskebäckskil och dess bebyggelse. [Fiskebäckskil]: [Skaftö hembygdsfören.]. 1990. Libris 1189855 
  • Hård af Segerstad, Pia (2000). ”En badgäst minns.”. Skaftö skriften (Uddevalla : Skaftö gille, [1991]-) 2000 (Nr 15),: sid. 75-86 : ill.. ISSN 1102-8211. ISSN 1102-8211 ISSN 1102-8211.  Libris 8422123
  • Kristensson, Sofia; Nordenfelt, Bertil; Christensson, Maja (1981). Brunnar och butiker i gamla Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Fören. Sjöstjärnan. Libris 333735 
  • Molander-Swedmark, Märtha (1997). ”AB Lyckes söners konservfabrik på Östersidan, Fiskebäckskil.”. Vikarvet 1996/1997 (38),: sid. 46-63 : ill.. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351.  Libris 2306240
  • Sjökaptener, frakt- och skutskeppare i Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Skaftö hembygdsfören. 1977. Libris 7628860. ISBN 91-7260-129-9 
  • Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok. (a), fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2a. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825808. ISBN 978-91-977999-1-1 (inb.) 
  • Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok (b): fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2b. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825634. ISBN 978-91-977999-2-8 (inb.) 
  • Sundström, Erik (2009). Hushåll i Fiskebäckskil 1868: fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 1. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825825. ISBN 978-91-977999-0-4 (inb.) 
  • Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 1-2, (Hus A-58). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 84. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632723 
  • Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 3-4, (Hus 59-114). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 85. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632730 
  • Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 5, (Hus 115-159) och Kristineberg : samt ackumulerade register för häftena 84-86. Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 86. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632734 
  • Tholén, Gust. (1928). Fiskebäckskil med omnejd. Fiskebäckskil: Förf. Libris 1336195 
  • Wickman, Inger (1995). Östersidan: ett samhälle på Västkusten. [Fiskebäckskil]: Skaftö hembygdsfören. Libris 7450767. ISBN 91-630-3645-2 

Videoproduktion[redigera | redigera wikitext]

  • Elsa Andersson, Fiskebäckskil sjömanshustru. Lysekil: Fredh & Lipkin. U???. Libris 8427192 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]