Fiskodling

Från Wikipedia
Version från den 27 april 2016 kl. 12.02 av Edaen (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 178.22.207.163 (diskussion) till senaste version av LarskeBot)
Fiskodling på Färöarna
Fördelning mellan vildfångad fisk (blått, nederst) och odlad fisk (grönt, överst)

Fiskodling är en form av vattenbruk där människan odlar fisk avsedd som livsmedel, eller för utplantering eller akvaristik.

De vanligaste sätten att odla fisk är[1]

  • Landbaserade odlingar i bassänger i hus. I recirkulerande akvakultursystem (RAS) recirkuleras minst 95 procent av vattnet med hjälp av filtersystem som renar vattnet
  • Öppna kasseodlingar i havet där fiskar hålls i stora nät med minst 30 meter i diameter
  • Slutna eller halvslutna system där en balja sänks ned i öppet vatten och där strömmar skapas i baljan för att samla upp fiskens avföring eller matpellets som fisken inte har ätit upp

Eftersom man kan kontrollera fiskens intag av föda innehåller odlad fisk mindre gifter än vildfångad fisk.[1]

Av 100 kg foder får man mellan 65 - 90 kg fiskkött. Motsvarande siffra för kyckling är cirka 25–30 kg kött. För gris är det cirka 15 kg kött.[1]

Den vanligaste fisken att odla i världen är tilapia som har odlats i flera tusen år.[1]

Fiskodling i Sverige

I Sverige, som odlar cirka 12 000 ton matfisk och 1 300 ton musslor, är fiskodling mindre vanligt än i grannländerna Norge, Danmark och Finland. Den allra vanligaste fisken att odla i Sverige är regnbåge. Andra arter som bedöms vara lämpliga är torsk, hälleflundra, havskatt, tunga och piggvar.[1]

I Sverige odlas även lax och karp. En av Europas största laxodlingar ligger i Bergeforsen, där man också odlar sik och havsöring för utplantering. På Simontorp säteri finns en av Sveriges största anläggningar för odling av akvariefisk, där man också odlar kräftor.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Varannan fisk vi äter är odlad, Meny, Sveriges radio, 22 januari 2015. Läst den 1 februari 2015.

Litteratur

Externa länkar