Fittja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°14′53″N 17°51′36″Ö / 59.24806°N 17.86000°Ö / 59.24806; 17.86000

Den här artikeln handlar om kommundelen. För andra betydelser, se Fittja (olika betydelser).
Fittjas 1970-talsbebyggelse, 2007
Fittja bro 2010
Fittjas 1970-talsbebyggelse, 2007
Fittja centrum, 2010
Viadukt mot Alby
Perrongen på stationen

Fittja är en kommundel i norra Botkyrka kommun, söder om Stockholm, samt namnet på tunnelbanestationen i området.

Kommundelen växte fram under 1970-talet och består främst av hyreshus. I dag bor ungefär 7 500 personer i Fittja, varav 64 procent har utländsk bakgrund.[1] De flesta invånare kommer från Asien, Mellanöstern, framför allt Turkiet/Kurdistan, men det finns även invånare som kommer från främst Sverige, Finland, övriga Europa och Afrika. [1]

Ortnamnet (1299 In Fitiu) innehåller ett i vissa dialekter ännu levande ord fit, fitj, fittja 'strandäng'.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området Fittja tillhörde tidigt kyrkan. I samband med reformationen övergick egendomarna till kronan och brukarna blev kronobönder. 1600-talet var en händelserik period då den nya vägsträckningen till Stockholm drogs via Fittja. Det var under den tiden som gästgivargården på näset mellan Albysjön och Mälaren öppnades.

Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum och gatunamnen vittnar om svunnen tid. Fittja blev också en centralplats för "den civila förvaltningen" och rättsväsendet. I en av flyglarna till Fittja gård hölls ting från slutet av 1600-talet – det största utrymmet i byggnaden fungerade som domstol under många decennier. Idag finns här verksamheten för Mångkulturellt Centrum.

Under de första åren av 1970-talet skedde de största inflyttningarna till Fittjaområdet samtidigt som centrum och tunnelbanelinjen öppnades.[2]

Historiska miljöer[redigera | redigera wikitext]

Fittja bro[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fittjanäset

Fittja bro över Fittjanäset blev på 1600-talet den nya landsvägen söderifrån mot Stockholm. Här har sockengränsen, och nuvarande kommungräsen, mellan Botkyrka och Huddinge sedan länge gått. Huvudtrafiken till och från Stockholm gick via Fittja bro fram till 1950-talet då den nya Södertäljevägen (del av nuvarande motorvägen E4) byggdes.

Fittja gård och värdshus[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fittja gård

1600-talet var Fittjas blomstringstid, mycket tack vare den nya landsvägen (Södertäljevägen och senare Riksettan) från Stockholm söderut. År 1663 fick rådman Gustav Mattsson ett kungligt privilegium att inrätta en "god krog" för de resandets fromma. Värdshusets ägare skulle ta hand om de resande, ordna med hästbyte och postbefordran. Bland resenärer som har övernattat i Fittja värdshus eller som har väntat på skjuts, finns till exempel Karl XII, Oscar I och Carl von Linné. Skalderna Johan Reinius och Carl Michael Bellman är några av resenärerna som skildrat krögarrörelsen på Fittja värdshus.

Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum [3]. Mångkulturellt centrum grundades 1987 och samarbetar med Södertörns högskola, Stockholms universitet och Nordiska museet. Här bedrivs forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.

Jättegrytor[redigera | redigera wikitext]

Flera jättegrytor finns vid Albysjön vid Fittja. De bildades troligen när inlandsisens smältvatten forsade fram här för över 10 000 år sedan. Stenar kunde med det forsande vattnets hjälp svarva ut håligheter i bergen. I forna tider menade man att håligheterna fungerat som kokkärl åt jättarna.

Tegelbruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fittja tegelbruk

En annan omfattande verksamhet var tegelindustrin. Både Slagsta och Fittja hade tegelbruk (se Slagsta tegelbruk och Fittja tegelbruk). Ett av de äldsta tegelbruken i Mälardalen var Slagsta tegelbruk, omnämnd redan 1664 och nedlagd 1915. Fittja tegelbruk som hörde till Fittja gård anlades på 1860-talet och låg ungefär där stormarknaden OBS! Fittja öppnade sina portar 1980. Fittja tegelbruk hörde efter 1915 till Mälardalens tegelbruk och lades ner 1964. Tegelbrukssvägen, Tegelbruksbacken och kvarteret Tegelbruket påminner om den tidigare verksamheten.[4]

Fittja centrum[redigera | redigera wikitext]

Fittjas centrumanläggning inryms i ett stort byggnadskomplex som uppfördes på 1970-talet samtidigt med den övriga bebyggelsen. På 1990-talet genomfördes en större ombyggnad av centrat. Här finns butiker samt biblioteket. Inom gångavstånd finns vårdcentral, apotek och två livsmedelsbutiker. Det kommunala medborgarkontoret ger tillgång till fullständig kommuninformation.[5]

Tunnelbanestationen[redigera | redigera wikitext]

Station Fittja trafikeras av T-bana linje 13 (röda linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1972. Avståndet från station Slussen är 17,5 kilometer. Det är en utomhusstation belägen vid Fittja centrum bestående av en plattform utomhus. Den har en biljetthall.

Konstnärlig utsmyckning: Den knutna revolvern av Carl Fredrik Reuterswärd, 1998. Carl Fredrik Reuterswärds skulptur ”Den knutna revolvern” finns på Fittjas tunnelbanestation.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fittja 1950–1975[6][7]
År Folkmängd
1950
  
509
1960
  
791
1965
  
2 403
1970
  
2 195
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 1975



Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Fittja i siffror. Botkyrka kommun, senast uppdaterad 23 juni 2008. Läst 18 maj 2009.
  2. ^ http://www.botkyrka.se/omkommunen/kommundelar/fittja/1071.html
  3. ^ http://www.mkc.botkyrka.se
  4. ^ Borkyrka kommun: Fittja / Tegelbruket.
  5. ^ Botkyrkabyggen om Fittja centrum
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 januari 2011. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]