Fjällig taggsvamp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fjällig taggsvamp
Sarcodon imbricatus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Thelephorales
Släkte Sarcodon
Art Fjällig taggsvamp
S. imbricatus
Vetenskapligt namn
§ Sarcodon imbricatus
Synonymer
Bankera infundibulum (Sw.) Pouzar 1955[1]
Sarcodon aspratus (Berk.) S. Ito 1955[2]
Hydnum adpressum Lloyd 1916[3]
Phaeodon aspratus (Berk.) Henn. 1898[4]
Phaeodon imbricatus (L.) J. Schröt. 1888[5]
Hydnum aspratum Berk. 1882[6]
Hydnum badium Pers. 1825[7]
Hydnum badium Pers. 1825[7]
Hydnum badium var. badium Pers. 1825[7]
Hydnum infundibulum Sw. 1810[8]
Fungus imbricatus (L.) Paulet 1793[9]
Hydnum imbricatum L. 1753[10]
Hydnum imbricatum var. imbricatum L. 1753[10]

Den mykologiska karaktären hos fjällig taggsvamp:

Teeth icon.png
hymenium:
taggar

Depressed cap icon.svg
hatt:
nedsänkt mitt

NA cap icon.svg
skivtyp:

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) är en svamp som är fjällig och gråbeige på översidan. Äldre svampar har mörkare ovansidor med ett större inslag av brunt. Hattens undersida är ljusare grå och har de för taggsvamparna karakteristiska taggarna.

Fjällig taggsvamp växer i barrskog, ofta i ringform eller sammanhängande stråk med många exemplar på samma plats. Det förekommer två former av fjällig taggsvamp; en som växer invid granar och en som växer invid tallar. Tallformen har färre men större fjäll på hatten, ljusare svampkött och en tydligare inrullad kant än granformen.

Fjällig taggsvamp är ätlig. I svampböcker rekommenderas yngre exemplar med hattdiameter under tio centimeter till stekning, större och äldre exemplar endast för inläggning. Gran- och tallformen är likvärdiga som matsvampar. Fjällig taggsvamp angrips sällan av larver och sniglar.

Tallformen av fjällig taggsvamp används till svampfärgning av ullgarn och ger en blågrå nyans. Färgen anses vara lättast att framställa ur äldre, gärna frusna, exemplar.

Den fjälliga taggsvampen är Gästriklands landskapssvamp.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pouzar (1955) , In: Ceská Mykol. 9:96
  2. ^ S. Ito (1955) , In: Mycol. Fl. Japan 2(4):183
  3. ^ Lloyd (1916) , In: Mycol. Writ. 4:552
  4. ^ Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:149
  5. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):460
  6. ^ Berk. (1882) , In: Grevillea 10(no. 56):121
  7. ^ [a b c] Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:155
  8. ^ Sw. (1810) , In: K. Vetensk-Acad. Nya Handl. 31:244
  9. ^ Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:127, index
  10. ^ [a b] L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1178

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]