Fjärdingsman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fjärdingsmannen August Ländin i Kårsta fotograferad på 1930-talet av Einar Erici.

Fjärdingsman var i Sverige länge ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades i slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat.

Benämningen fjärdingsman (i dagligt tal tidigare oftast "fjärsman") har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingar. Från början tillsattes en fjärdingsman i varje fjärdedel av ett härad, men från 1850 kom standard istället att bli en fjärdingsman i varje socken. 1925 kom de att jämställas med polismän, och från 1948 fick de polisutbildning. Titeln försvann 1954 och ersattes av poliskonstapel, men fram till förstatligandet av polisväsendet 1965 fanns fortfarande en skillnad i tjänsterna mellan konstaplar i städerna och på landsbygden.[1] Den levde även kvar som i nostalgiskt populärkulturella alster som exempelvis Åsa-Nisse som benämning på landsbygdspoliser.

Island[redigera | redigera wikitext]

Island finns fortfarande ett motsvarande uppdrag, kallat Héraðslögreglumaður. Se Polisens grader på Island.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalecyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord fjärdingsman)