Flatruet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vägskylt

Flatruet är ett lågfjäll i nordvästra Härjedalen, mellan Mittådalen i Härjedalens kommun och Ljungdalen i Bergs kommun. Platsen ligger i Storsjö socken.

Över Flatruet går Sveriges högst belägna landsväg,[1] som är stängd nattetid under vintern samt vid dåligt väder.

Mittådalens sameby har även en renskiljningsplats inte långt ifrån vägen.

Ruändan[redigera | redigera wikitext]

Evagraven vid Ruändan

Ruändan kallas den sydöstra delen av Flatruet.

Hällmålningar[redigera | redigera wikitext]

Ruändan är ett av Sveriges största områden med hällmålningar. Hällmålningarna vid Ruändan består av ett tjugotal figurer som föreställer människor, björn, älg och ren. Hällmålningarna rapporterades först 1896 och beräknas vara över 4000 år gamla. Ovanligt är att området inte befinner sig vid vattnet. Men för 13 000-16 000 år sedan, vid inlandsisens avsmältning, fanns ett antal issjöar i närheten. Österut från Ruändan befanns sig Servissjön. Hällmålningarna i Särvsjön tros också har legat vid kanten av den issjön.

Fiskhålsgraven vid Ruändan

Evagraven (Evig- eller Evengraven)[redigera | redigera wikitext]

Väster om Hällmålningarna återfinns en kanjon. Den är 800 meter lång, 25 meter bred och 15 meter djup och bildades vid inlandsisens avsmältning. Den var ett av Ljunganissjöns avlopp. En sägen om platsen är att en fäbodtös från Ruvallens fäbodvall försvann under 1600-talet. En annan är att en samekvinna vid namn Eva omkom under en snöstorm. Hon hade ingen sikt och störtade med ett renspann, med en ackja (släde), utför ravinen.

Fiskhålsgraven[redigera | redigera wikitext]

Lite längre västerut finns det ytterligare en kanjon. Där lever det en fiskart som har anpassat sig till livet i det näringsfattiga vattnet. Det är en dvärgstam av röding (en decimeter lång) som tros ha överlevt i kanjonen i 7000 år.

Flatruet sett från Torkilstöten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Flatruetvägen”. http://www.flatruetvagen.se.