Fleråriga budgetramen

Utgiftsområden 2014–2020

Hållbar tillväxt: naturtillgångar (38,9 %)

Ekonomisk, social och terri-
toriell sammanhållning (33,9 %)

Konkurrenskraft för tillväxt och jobb (13,1 %)

Administration (6,4 %)

Europa i världen (6,1 %)

Säkerhet och medborgarskap (1,6 %)

Den fleråriga budgetramen, även känd som långtidsbudgeten, är en budgetram för Europeiska unionens budget som sträcker sig över sju år (minst fem år enligt unionens fördrag). Utgifterna i unionens budget får inte överstiga de utgiftstak som är fastställda i budgetramen. Budgetramen syftar till att säkerställa en regelbunden utveckling av unionens utgifter inom gränserna för vad dess egna medel tillåter.^[1]

Budgetramen fastställer både åtagandebemyndiganden, det vill säga hur stora ekonomiska förpliktelser unionen kan ingå under ett år, och utbetalningsbemyndiganden, det vill säga hur stora utgifter unionen kan ha under samma år. Åtagandebemyndigandena är uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.^[1] Betalningsbemyndigandena får inte leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.^[2]

Budgetramen fastställs av Europeiska unionens råd genom en förordning i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet.^[1]

Historia

Huvudartikel: Europeiska unionens historia

Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fastställdes budgetramen genom ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Genom Lissabonfördraget ändrades beslutsprocessen till att bli ett särskilt lagstiftningsförfarande där rådet antar en förordning på förslag av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Till skillnad från ett interinstitutionellt avtal, som endast är bindande för de ingående parterna, har en förordning allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Enligt unionens fördrag ska budgetramen sträcka sig över en period av minst fem år. De senaste budgetramarna har dock sträckt sig över en period av sju år, det vill säga längre än nödvändigt.^[1] Den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 fastställdes av rådet genom en förordning den 2 december 2013 och trädde i kraft den 1 januari 2014.^[3] Budgetramen var ett resultat av långa förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. För första gången beslutades att nedskärningar skulle genomföras jämfört med föregående budgetram.^[4] Budgetramen uppdaterades av rådet den 21 april 2015.^[5]

Fastställande av budgetramen

Den fleråriga budgetramen fastställs av Europeiska unionens råd genom en förordning i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet. Europeiska rådet kan dock med enhällighet besluta att rådet istället ska anta budgetramen med kvalificerad majoritet.^[1]

Europeiska kommissionen ansvarar för att utarbeta ett förslag till flerårig budgetram, som sedan översänds till rådet. Förslaget måste vara förenligt med de gränser som sätts av unionens egna medel. Även om Europeiska rådet, enligt unionens fördrag, inte fyller någon funktion i samband med fastställandet av budgetramen är det praxis att stats- eller regeringscheferna diskuterar frågan innan rådet fattar ett beslut.

Olika typer av bemyndiganden

Åtagandebemyndiganden

Åtagandebemyndiganden fastställer hur stora ekonomiska förpliktelser unionen kan ingå under ett år. Att unionen ingår ett åtagande under ett visst år innebär inte nödvändigtvis att en utbetalning sker under samma år. I många fall innebär åtagandena att unionen förbinder sig att finansiera projekt som genomförs under efterföljande år, vilket innebär att den faktiska utbetalningen sker långt senare.^[6]

I den fleråriga budgetramen är åtagandebemyndigandena uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.^[1] På så sätt fastställer budgetramen de stora dragen i de årliga budgetar som sedan utarbetas.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden fastställer hur stora utgifter unionen kan ha under ett år. Eftersom många av unionens åtaganden genomförs vid ett senare tillfälle är betalningsbemyndigandena ofta mindre än åtagandebemyndigandena.^[6] Betalningsbemyndigandena får inte leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.^[2]

Budgetramen 2014–2020

I den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 återfinns sex utgiftskategorier: ”hållbar tillväxt: naturtillgångar”, ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”, ”konkurrenskraft för tillväxt och jobb”, ”administration”, ”Europa i världen” samt ”säkerhet och medborgarskap”. Den största delen av budgeten läggs på ”hållbar tillväxt: naturtillgångar” och ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”. I relation till unionens bruttonationalinkomst (BNI) utgör åtagandebemyndigandena ungefär en procent. Betalningsbemyndigandena utgör strax under en procent av bruttnationalinkomsten.