Flodkräfta
| Flodkräfta Status i världen: Sårbar[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Storkräftor Malacostraca |
| Ordning | Tiofotade kräftdjur Decapoda |
| Familj | Astacidae |
| Släkte | Astacus |
| Art | Flodkräfta A. astacus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Astacus astacus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Flodkräftan (Astacus astacus) är ett av Europas största kräftdjur, och kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram. Flodkräftan förekommer i sötvatten i sjöar och strömmande vattendrag. Kräftor förflyttar sig vanligtvis gåendes över botten. För att undkomma fiender kan de snabbt förflytta sig baklänges genom slag med sin kraftiga stjärt. De kan emellertid inte simma högre upp i vattenmassan än någon decimeter ovan bottensedimentet, och endast korta sträckor. Flodkräftan är allätare, och äter också gärna as men undviker det om det är ruttet eller skämt. Den är revirhävdande, och företrädesvis skymnings- och nattaktiv.
Innehåll |
Hot[redigera]
I Sverige är flodkräftan rödlistad och starkt hotad av kräftpesten. Kräftpesten sprids främst genom illegala utsättningar av signalkräfta. Signalkräftan är bärare av kräftpest, men behöver inte nödvändigtvis insjukna. Det är en myt att signalkräftan skulle vara immun - det händer emellanåt att även bestånd av signalkäfta slås ut av kräftpest. I 2005 års rödlista upptogs den som starkt hotad.[2] I 2010 års rödlista anges den som akut hotad.[3]
Kräftpesten kom första gången till Sverige med import av ett smittat bestånd flodkräftor från Finland. När dessa kräftor började att insjukna och dö dumpades hela beståndet i Hjälmaren som då var ett av Sveriges bästa kräftvatten. På senare tid har en mer aggressiv variant av kräftpest kommit till Sverige via de satsningar på odling av signalkräfta som gjordes under 1980-talet. Det är den varianten av kräftpest som nu sprider sig mycket snabbt genom utplantering av signalkräftor. En smittad flodkräfta insjuknar och dör inom någon/några veckor. Signalkräftan är smittbärare av kräftpest men är mer resistenta mot sjukdomen. Det är förbjudet att plantera ut signalkräftor i Sverige men detta görs ofta i alla fall. För att komma tillrätta med problemet kan särskilda områden utlysas som skyddsområden för flodkräfta. Inom skyddsområdet råder stränga föreskrifter om rengöring av båtar och fiskeredskap. Försurningen och rensningar av vattendrag är ett annat hot mot flodkräftan.
Fiskeriverket och Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för flodkräfta, för att rädda arten i Sverige. Den viktigaste åtgärden är att stoppa illegala utsättningar av signalkräfta.
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- ^ Sket, B. 1996. Astacus astacus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2007-01-7.
- ^ AtrDatatabankens faktablad (pdf)
- ^ Artdatabankens rödlista 2010
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Flodkräfta