Floroglucinol
| Floroglucinol | |
| Systematiskt namn | 1,3,5-Trihydroxybensen |
|---|---|
| Kemisk formel | C6H3(OH)3 |
| Molmassa | 126,11 g/mol |
| CAS-nummer | 108-73-6 |
| SMILES | c1(O)cc(O)cc(O)c1 |
| Egenskaper | |
| Löslighet (vatten) | 10 g/l |
| Smältpunkt | 218,5 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| LD50 | 4550 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Floroglucinol eller floroglucin är ett fenolderivat. Ur vattenlösningar kristalliserar den ut som sitt dihydrat C6H3(OH)3·2H2O.
Innehåll |
Egenskaper[redigera]
Floroglucinol uppvisar en kraftig tautomeri mellan sin fenol- och ketonform; det vill säga mellan 1,3,5-trihydroxibensen och cyklohexan-1,3,5-trion.
Framställning[redigera]
Ämnet isolerades först ur barken från fruktträd, men idag syntetiseras det i en trestegsprocess från bensen (C6H6) via trinitrobensen (C6H3(NO2)3) och triaminobensen (C6H3(NH2)3).
- 1.

- 2.
(katalyserad med Raneynickel) - 3.

Det sista steget är en smula anmärkningsvärt eftersom anilinderivat normalt inte genomgår hydrolys. Men på grund av tautomeri så förekommer triaminobensen även som imin som kan hydrolyseras till ammoniak (NH3).
Användning[redigera]
Floroglucinol används huvudsakligen för koppling av azobensen till azofärgämnen. Det används också för tillverkning av läkemedel och sprängämnen.
En floroglucinolinnehållande saltsyrelösning kan brukas som ett reagens för att påvisa lignin.

(