Flugornas herre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flugornas herre
Författare William Golding
Originaltitel Lord of the Flies
Originalspråk Engelska
Översättare Sonja Bergvall
Land Storbritannien
Genre Allegorisk roman
Förlag Faber and Faber
Albert Bonniers Förlag (Sverige)
Utgivningsår 1954
Utgiven på
svenska
1959
Typ Inbunden & pocket
Antal sidor 248 (första upplagan, pocket)
ISBN (pocket) ISBN 0-571-05686-5 (första upplagan, pocket)
Huvudpersoner Ralph, Jack, Simon, Nasse, Sam, Eric, Maurice, Roger


För Iron Maidens singel, se Lord of the Flies (singel).

Flugornas Herre (originaltitel Lord of the Flies) är en roman av den brittiske författaren och nobelpristagaren William Golding. Den gavs ut 1954, och är en av den moderna litteraturens mest kända och hyllade verk. Boken har filmatiserats två gånger, 1963 av Peter Brook och 1990 av Harry Hook. Flugornas herre utgavs i svensk översättning 1959.

Titeln kommer från det hebreiska ordet Beelzebub. I Bibeln är Beelzebub "de onda andarnas furste" (Satan). Författaren T.S. Eliot, som blev belönad med Nobelpriset i litteratur 1948, hjälpte Golding att välja titel till boken.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Efter en flygkrasch, i mitten av ett kärnvapenkrig, upptäcker en grupp engelska skolpojkar (6-12 år) att de befinner sig på en öde ö i Stilla havet. Ingen vuxen finns där och pojkarna organiserar sig så gott de kan, glada åt sin nyvunna frihet. Ralph röstas fram som ledare. Han poängterar för de andra att de måste göra en signaleld så att de kan bli funna av någon. Ralphs högra hand, Nasse, har glasögon som de kan använda till att göra upp eld med.

I gruppen finns en pojke som heter Jack som var ledare för kören och han tycker att han ska vara ledare för gruppen. Han och några andra pojkar organiserar jakter och börjar störa ordningen bland dem alla. Det blir inte bättre när några av de små pojkarna blir skrämda av mardrömmar. Snart börjar skräcken och paniken sprida sig och alla reagerar olika. Ralph försöker upprätthålla ordningen, men Jack utnyttjar situationen och gruppen splittras.

Rivaliteten mellan Ralph och Jack växer och snart råder anarki på ön. Av misstag dödas en liten pojke, Simon, då pojkarna är övertygade att ett odjur finns någonstans på ön och tror sig vara anfallna. Vägen mot undergång ligger utstakad.

Senare välter Roger ett klippblock över Nasse och han dör.

Ralph flyr från de andra.

Analys av boken[redigera | redigera wikitext]

Romanen är ett svar på den naiva optimismen i Robert Michael Ballantynes The Coral Island, "Korallön", (1857) och kan ses som en mörk betraktelse över hur en civilisation uppstår och förgår. Olika ursprung till religioner karikeras, till exempel då jägargruppen spetsar grisens huvud på en stång och tillber dess ande (av en av gossarna kallad Flugornas Herre då han bryter samman och hör röster i flugsurret kring skallen) eller då en passerande pilot blir nedskjuten i något krig som pågår i den utomstående världen, och råkar bli liggande så att hans fallskärm rör på likets överkropp i blåsten. Pojkarna ser på honom som någon slags demon och vågar inte gå närmare för att undersöka.

I "Flugornas herre" spinner Golding vidare på de filosofiska tankarna om hur ett samhälle byggs upp och styrs. Vad ger makt och lagar legitimitet, och vem har makt att upprätthålla dessa lagar och dela ut straff? Tanken om naturrätt är urgammal, men civilisationens skapande och upprätthållande problematiserades av filosoferna under 1600-talet och 1700-talet. Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau har främst utvecklat teorier kring detta och kallas ofta för "kontraktsfilosoferna", eftersom de tänker sig ett samhälle som ursprungligen byggs upp genom ett kontrakt mellan de styrda och de styrande.

Thomas Hobbes "allas krig mot alla" i sin bok Leviathan är i stort sett vad som sker i "Flugornas herre", där till slut den starkaste roffar åt sig makten genom sin prestige samt att ge löften om mat, skapa ett yttre hot och dessutom skapa en tilltalande kult, likt nazismen och kommunismen. Det är på hans villkor saker och ting sker. Han är den enväldige som Hobbes menar är nödvändig för att garantera lag och ordning. Han är en gång vald (i boken genom att pojkarna går med honom), men när valet är gjort måste hans makt vara total.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Boken har filmatiserats två gånger, 1963 av Peter Brook och 1990 av Harry Hook.

Se även[redigera | redigera wikitext]